Fördjupning
Lägesbild, breddad nivå
Den här sidan är ett fördjupningsavsnitt för arbetet med att ta fram en lägesbild på en breddad nivå.
Tänk på att grundläggande nivå i lägesbilden hör samman med grundläggande nivå i kartläggningen, och motsvarande för de övriga nivåerna.
På den breddade nivån är ledordet utveckling. Det betyder att lägesbilden här kommer att bearbetas på ett mer utförligt och nyanserat sätt än tidigare, med syfte att skapa mer förståelse för brotten och brottsligheten. Ofta leder det till att fler källor vägs mot varandra och att fler överväganden tillkommer. Det innebär dock inte att mer information per automatik leder till en bättre lägesbild.
På den här nivån innebär det en ökad förmåga att identifiera mönster i brottsligheten och hur den varierar mellan områden, mellan tider och/eller mellan målgrupper. Det går i högre utsträckning att svara på frågan om vilka platser, objekt eller fenomen som är mer utsatta än andra, och därtill när de är som mest utsatta.
Lägesbilden på breddad nivå bör kunna svara på frågorna:
- Vilka problem finns?
- Var finns problemen och var är de vanligast förekommande?
- Hur ser våra problem ut jämfört med andra kommuner i länet, eller andra lokalpolisområden inom polisregionen, eller jämfört med länet som helhet och med riksgenomsnittet?
- Hur varierar problemen mellan platser eller områden?
- Hur varierar problemen över tid?
- Hur varierar problemen mellan olika målgrupper?
Hur går det till?
På den breddade nivån finns både förmåga och ett behov av mer precisa digitala system. För att visualisera hur data varierar över tid, rum och målgrupper, kan man med fördel använda tekniska hjälpmedel, exempelvis GIS-kartor (antingen egenutvecklade eller som en del i en färdig paketlösning). På GIS-kartan kan polisens underlag i många fall läggas samman med kommunens, så att all information vägs samman i en gemensam bild.
De jämförelser som tidigare gjordes med andra kommuner, länet och riket i stort, kan nu fördjupas genom exempelvis jämförelser med kommuner med liknande sociodemografiska och socioekonomiska förutsättningar.
Lägesbilder på breddad nivå kan också ha ett proaktivt inslag genom att man förutser problem, exempelvis genom att man statistiskt prognostiserar ett förväntat antal anmälda brott. Prognosvärden ger möjlighet att förutsäga brottslighetens utveckling. Den proaktiva lägesbilden kan vara ett bra underlag för att i god tid göra prioriteringar i det brottsförebyggande arbetet och/eller besluta om resurstillsättning och annan verksamhetsplanering. Det förväntande värdet kan också påvisa om det brottsförebyggande arbetet haft någon inverkan på brottsligheten.
Ett enkelt sätt att ta fram ett sådant mått är att räkna ut det månatliga medianvärdet för de tre senaste åren. Runt vart och ett av de förväntade månadsvärdena beräknas därefter ett intervall, för att kunna avgöra om den faktiskt anmälda brottsligheten under en månad är låg, hög eller ”normal”. Läs mer om hur sådana prognoser kan göras i Brås idéskrift En lokal uppföljnings- & prognosprocedur i problemorienterat arbete mot brott.
Tar lägesbilden in risk- och skyddsfaktorer?
På breddad nivå kan lägesbilden också ta hänsyn till kunskapen om risk- och skyddsfaktorer som påverkar individen. Generellt kan de kategoriseras på följande sätt:
Riskfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall – i detta fall normbrytande beteende.
Skyddsfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall – i detta fall normbrytande beteende
Inom socialtjänsten är detta ett vanligt sätt att beakta helheten kring en enskild individ, det vill säga vilken situation vederbörande befinner sig i. Centralt är att försöka förstå samspelet mellan skydds- och riskfaktorer och hur de ömsesidigt påverkar varandra. Detta synsätt är relevant inte enbart inom socialt arbete, utan går att tillämpa även i det brottsförebyggande arbetets underlag, med fokus på studerandet av kriminogena miljöer, beteenden och kriminalitet.
Viktiga lärdomar visar att det inte råder orsakssamband, utan oftast är mer komplext än så – men forskningen är relativt överens om att det finns en kumulativ effekt, det vill säga att en riskfaktor ökar risken för ytterligare riskfaktorer och så vidare, och detsamma gäller för skyddsfaktorer. Dessutom är risken för exempelvis ett normbrytande beteende större ju fler riskfaktorer som förekommer i relation till antalet skyddsfaktorer (och vice versa).
Risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer, från individuella, familjebaserade, till omgivningsorienterade, lokalsamhälles och samhällsövergripande. De samspelar och påverkar varandra.
Varför är det här då viktigt? Främst för att det bidrar till att belysa varför vissa drabbas eller utsätter andra för brott samt hur den omgivande miljön växelverkar med dessa fenomen och beteenden. Det här spelar roll för urvalet men kanske framförallt för den sammanvägning av underlaget som görs i lägesbilden och den efterföljande orsaksanalysen.
Vissa indikatorer är särskilt betydelsefulla för att påvisa risk för ett normbrytande beteende som kan leda till en kriminell karriär. Det gäller det att uppmärksamma, inte minst inom det brottsförebyggande arbetet. Ett exempel är så kallade strategiska brott, det vill säga sådan brottslighet bland ungdomar, som indikerar hög risk för en fortsatt kriminell livsstil. Tänk därmed på vilka underlag som ni väljer att ta fram, vad ska de tillföra och hjälpa er att bedöma, samt hur ni ska tolka resultatet i lägesbilden.
Ett exempel på lägesbildsarbete på breddad nivå
Arbetet med att samla in underlag bedrivs kontinuerligt, . Det gäller att göra en avvägning mellan att studera risk- och skyddsfaktorer och hur de påverkar varandra. Det finns beredskap att arbeta med en dagsaktuell situation likväl som att bygga upp en struktur för ett mer långsiktigt arbete.
Ett antal inrapportörer samlar regelbundet in information, med hjälp av ett frågeformulär. Det bygger på den senaste veckans händelser, en prognos om kommande dagars arbete samt noterade avvikelser av intresse ur ett brottsförebyggande perspektiv. Den samlade informationen systematiseras i ett flerdimensionellt verktyg – en GIS-karta. Verktyget genererar en samlad överblick över den senaste veckans händelser, hur de värderats av avsändarna samt hur det sett ut över tid. Utifrån kartans bild diskuteras och analyseras den i den operativa lägesbildsgruppen och en kortfattad rapport skickas ut till ett antal mottagare. I den operativa lägesbildsgruppen tas även beslut om eventuella behov av insatser och extra resurser den kommande veckan.
Varje kvartal gör det lokala brottsförebyggande rådet en mer genomgående uppföljning av den samlade lägesbilden för att överensstämma med tertialboksluten för hela organisationen. Sammanställningen kompletteras med uppföljningar av genomförda insatser. Resultatet påverkar det kommande kvartalets inriktning och åtaganden samt om det behövs medel för mer omfattande insatser inom ett visst område. På årsbasis görs uppföljningar av de fyra kvartalens samlade bedömning.
Fördel: Följer ett strukturerat och kunskapsgenererat angreppssätt, bygger in verktyg som hjälper till att visualisera lägesbilden, på såväl kort som lång sikt. Skapar underlag för arbetet på såväl operativ som strategisk nivå.
Begränsning: Kräver att de samverkande organisationerna och funktionerna har förutsättningar och kunnande att ta till sig den mängd information som genereras. I ett senare skede behövs tid att analysera varför bilden ser ut som den gör. Till detta behövs mandat och resurser samt en förståelse för både det operativa och det strategiska arbetet.
Lokal information att väga in
På breddad nivå finns det större förmåga att föra in och bredda förståelsen för kartläggningens resultat. Till stöd kan då annan mer detaljerad information, som inte direkt har betydelse för att förebygga brott, vägas in. Informationen tillför utförligare och mer precisa mått jämfört med på grundnivån.
Socioekonomiska undersökningar på områdesnivå
Många kommuner, och i vissa fall regioner, gör egeninitierade undersökningar för att fördjupa förståelsen för skillnader i lokala sociodemografiska och socioekonomiska förutsättningar bland medborgarna. Ibland inom ramen för ett övergripande Agenda 2030-arbete eller i en översiktsplan.
Fördel: Informationen kan skräddarsys och brytas ner på områdesnivå utifrån det som ska studeras. Det skapar värde för många parter, alltifrån samhällsplanering till brottsförebyggande arbete.
Begränsning: Många gånger kräver det en extern part som gör arbetet och bearbetningen, och det medför kostnader. Resultaten har oftast indirekt en inverkan på det brottsförebyggande arbetet.
Elevhälsan
Inom skolorganisationen, ofta elevhälsan, genomförs hälsokontrollsundersökningar. De slås ofta samman på en övergripande nivå och ger en bra överblick över såväl den fysiska som den psykiska hälsan hos barn och ungdomar i kommunen.
Fördel: Det skapar en breddad förståelse för barns och ungdomars hälsa, och gör det också möjligt att jämföra olika skolor eller olika delar av kommunen. Bortfallet är i regel lågt.
Begränsning: Privata skolor ingår sällan i det kommunala underlaget. Har ingen direkt betydelse för brott och brottslighet.
Risk och sårbarhetsanalys
Det är en lagstadgad skyldighet för alla Sveriges kommuner att utifrån en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) regelbundet arbeta för att reducera risker, minska sårbarheter, och förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera risker och extraordinära händelser.
Fördel: Analysen kan bidra till att belysa kommunens förmåga och sårbarheternas struktur. Tillsammans med annat underlag breddas kunskapsunderlaget till lägesbilden genom en RSA.
Begränsning: Fokuserar på riskbedömning och syftar inte primärt till att bedöma brott utan mer till krisberedskap och civilt försvar.brottslighet.
Handlingsplan mot våld i nära relationer
På flera nivåer – såväl nationell som regional och kommunal – finns idag handlingsplaner för att hantera våld i nära relationer. Ofta ingår även hedersrelaterat våld och förtryck.
Fördel: Utifrån handlingsplanerna går det dels att få en överblick över vad som sker, dels att se vilket underlag prioriteringarna vilar på. Det ökar möjligheten för brottsförebyggande arbetet att även närma sig arbetet.
Begränsning: Handlingsplanerna behöver inte vila på en lokal lägesbild, utan utgår från en mer generell beskrivning av våldets natur och att våldet förekommer i alla samhällskontexter. Svårt att få fram lokala data som då kräver omfattande bearbetning för att inte röja sekretess.
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Handlingsplan som oftast utgår från en egen kartläggning och analys, kopplad till risker för olika former av extremism i lokalsamhället.
Fördel: Fyller på med viktig kunskap och breddar den lokala lägesbilden. Många gånger går det att föra in underlaget till en gemensam kartläggning och lägesbild, och därmed få två arbetssätt att synkronisera med varandra.
Begränsning: Svårt att avgöra när extremism är brottsliga handlingar; det är inte brottsligt att vara radikaliserad eller ha extremistiska åsikter, men det finns faktorer i beteendet som kan medföra allvarliga konsekvenser.
Purple flag-data och information
"Purple flag", eller förbättrad kvällsekonomi, är ett arbetssätt att levandegöra stadskärnor efter klockan 17. I det arbetet genomförs en nulägesanalys, med fokus på bland annat trygghet och säkerhet i stadskärnor på kvällar.
Fördel: Underlaget som tas fram kan användas som del i breddandet av information till kartläggningen. En fördel är att den aktivt inhämtar information från det lokala näringslivet, och fokuserar på vissa områden inom vissa tidsramar.
Begränsning: Är framförallt inte ett brottsförebyggande arbete, även om det ingår som en röd tråd, har ett avgränsat uppdrag till centrumområden och kvällstid.
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP)
En nationell enkätundersökning som studerar hur unga på lokal nivå ser på olika frågor som berör dem i vardagen. Från generella frågor om inflytande, demokrati och framtidsutsikter till mer vardagsnära frågor som hälsa och trygghet.
Fördel: Breddar bakgrundsförståelsen och tillför underlag som kompletterar andra data.
Begränsning: Relativt lite data som är direkt relaterade till brottsförebyggande arbete, och de data som tas fram kräver bearbetning.
Svenskt brottsskadeindex
Svenskt brottsskadeindex bygger på korskörningar av hot spot-platser (där många brott sker) och "harm spot"-platser (som enligt ett index visar hur mycket skada brott medför). Sammanvägningen syftar till att identifiera vilka platser som är sårbara både utifrån ett kvantitativt mått (antal brott) och ett kvalitativt mått (brottens allvarlighetsgrad).
Fördel: Rätt använt bidrar det till underlag som även viktar olika typer av brott efter hur stor skada de åstadkommer.
Begränsning: Är just nu i en testfas och finns ännu inte tillgängligt för polisen generellt att använda sig av.
In- och utflyttningsstatistik
Allmännyttan för statistik över in- och utflyttningar i boendebeståndet.
Fördel: I och med att allmännyttan ofta är representerade i utsatta områden ger det en bra överblick och ett mått på hur attraktivt och hur anonymt ett område är.
Begränsning: Ger bara statistik över det egna beståndet. Avgränsningen av vilken information som bidrar till att öka den brottsförebyggande kapaciteten.
Underlag från regionala och nationella organisationer
Brottsofferundersökningar på nationell nivå
Öppna data på Socialstyrelsens webbplats om nationella undersökningar om brottsoffer.
Fördel: Ger en kompletterande inblick i vilka som söker vård på grund av att de utsatts för olika typer av brott, och/eller hur utsatt personal inom olika områden är.
Begränsning: Oftast enbart på nationell nivå, sällan nedbrutet på regional eller lokal nivå.
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete
Det här materialet utgår från boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete (2020) som har tagits fram gemensamt av Brå, Polisen och SKR. Den riktar sig i första hand till anställda inom polis, kommun och länsstyrelse som arbetar med lokala brottsförebyggande frågor, men även övriga anställda, liksom förtroendevalda och andra som vill samverka i brottsförebyggande arbete, kan ha nytta av materialet.