Fördjupning
Kartläggning, grundläggande nivå
Den här sidan är ett fördjupningsavsnitt för arbetet med kartläggning på en grundläggande nivå.
Förutsättningar:
- Någon form av strategisk organisation för det brottsförebygganande arbetet.
- Det kan finnas en ansvarig funktion som samordnar arbetet.
- Ofta begränsningar avseende tid, resurser, mandat och tidigare samverkan.
Ledordet är enkelhet
Kartläggningar på grundläggande nivå handlar om att bygga en strukturerad kartläggning baserad på öppna och lättillgängliga data. Kartläggningen kan avse övergripande beskrivningar på kommun- eller lokalpolisområdesnivå och bygga på den information som redan finns i organisationerna. Många gånger finns exempelvis statistik över kostnader eller händelser redovisad och dokumenterad som en del i verksamhetsuppföljningen. Det kan också gälla annan information, exempelvis antal ärenden eller uttryckningar, som kan sammanställas utan ytterligare bearbetning. Ytterligare källor är rapporter från brottsförebyggande arbetsgrupper.
Informationen som samlas in är generell och inte nedbruten på exempelvis enskilda områden, skolor eller platser. Exempelvis kan socialtjänsten ge information till en övergripande bild utan att gå ner på målgrupper. På grundnivån handlar kontakt med näringslivet om att ha kontakter med de kommunala bolagen och med upphandlat väktarbolag, eftersom de har tillgång till information som går att använda direkt utan vidare bearbetning.
För polisen kan det vara aktuellt att samla in data enligt den så kallade stadiemodellen och att samla information enligt Polismyndighetens metodstöd mot organiserad brottslighet i lokalsamhället och utsatta områden: Utvecklingscentrum Väst (Polismyndigheten 2016). På den här nivån blir näringslivet en mer aktiv aktör, både som samverkansaktör och som bärare av såväl kvantitativ som kvalitativ information. Cylindermodellen, som är en fördjupning av stadiemodellen, ingår på den breddade nivån.
En kartläggning på grundläggande nivå kommer som lägst att ta hänsyn till statistik över anmälda brott och anlagda bränder samt statistik från Sveriges Kommuners och Regioners Öppna jämförelser trygghet och säkerhet Länk till annan webbplats.. Om trygghetsmätningar genomförs ska de också ingå. Statistiken kan kopplas ihop med informationen från medborgar- och medarbetardialoger.
Här nedan följer exempel på informationskällor som kan använda för kartläggningar på grundläggande nivå.
Tänk på att:
Denna förteckning är inte heltäckande; det kan finnas andra informationskällor som bidrar till kartläggningen. Likaledes ger de beskrivna fördelarna och begränsningarna inte heltäckande svar på informationskällornas styrkor och svagheter, utan ska snarare ses som exempel.
Underlag från kommunen
Incidentrapporteringssystem
Många kommuner har ett internt incidentrapporteringssystem för att systematisera och hantera avvikelser i den fortlöpande kommunala verksamheten. Det åsyftar allt från vardagliga tekniska tillbud till allvarligare hotande händelser som då även medför polisanmälningar. En del kommuner har även it-tekniska applikationslösningar för att involvera allmänheten, exempelvis i verksamheter som sköter gator och parker eller annat underhåll.
Fördel: Underlaget ger förståelse och överblick över vilka brottsproblem som skulle kunna förebyggas internt inom kommunen.
Begränsning: Användningen kan variera mellan olika verksamheter som ska inrapportera samt genomsnittligt bortfall till följd av internvariation inom specifika verksamheter.
Kostnader för sanering av klotter och annan skadegörelse
Den eller de funktioner som ansvarar för hantering av skadegörelse på kommunala fastigheter eller markområden för statistik över kostnader och arbeten de behöver utföra. Kostnaderna kan avse dels de enskilda fallen av åverkan, dels den sammanlagda summan över ett kvartal eller ett år. De allra flesta verksamheter för också statistik över var, när och hur skadegörelsen skett.
Fördel: Statistiken utgör ett bra underlag för att få en överblick över vilka platser som drabbas mest, och den är ofta mer tillförlitlig än anmälningsstatistik som inte alltid är lika geografiskt precis.
Begränsning: Det kan finnas brister i hur pass väl kostnaderna är specificerade samt om de systematiskt dokumenteras. Om kostnaderna är uppdelade mellan flera verksamheter försvåras överblicken.
Skolundersökningar och levnadsvaneundersökningar
De allra flesta kommuner genomför – på egen hand eller tillsammans med exempelvis regionen – skolundersökningar som berör livsstil och levnadsvanor. Undersökningarna omfattar ofta frågor om trygghet i olika sammanhang, exempelvis i skolan eller i bostadsområdet. Många gånger ställs det frågor om ungdomarna utsatts för hot, misshandel, narkotika eller någon annan form av brott.
Fördel: Skolundersökningar ger ett bra underlag till kunskap om vad ungdomar upplever för svårigheter i sin vardag samt hur detta utvecklas över tid.
Begränsning: Enkätundersökningar kan ha ett stort bortfall, för att vissa personer inte svarar alls eller att vissa frågor inte besvaras. Det finns också en problematik kring individers självskattning och upplevelser. Till exempel behöver inte den subjektiva uppfattningen om den egna utsattheten stämma överens med den faktiska utsattheten.
Orosanmälningar
Anställda inom kommunala förvaltningar och polis har en skyldighet att anmäla oro till socialtjänsten enligt socialtjänstlagen, i vanligt tal omnämnt som att göra en oros¬anmälan . I lagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten. I vissa fall omfattar lagstiftningen även vuxna, om det är fara för liv och hälsa.
Fördel: Orosanmälningar ger på ett relativt enkelt sätt en överblick över vilka sårbarheter och utmaningar som finns för medborgare i kommunen, och internt utgör de ett bra sätt att involvera socialtjänsten i ett övergripande arbete. Det är även intressant att studera hur anmälningar förändras över tid.
Begränsning: Orosanmälningar tenderar att öka vissa delar av året, exempelvis i samband med skolterminsavslutningar eller lov. Det beror inte bara på en ökad oro, utan på att uppgiftslämnare, ofta skola/förskola, samlar på sig och anmäler en stor mängd samtidigt.
Medborgardialoger
Medborgardialoger är kontaktskapande och dialogbaserade möten mellan medborgare och det offentliga. Ofta i frågor där det finns en ömsesidig vilja att utbyta alltifrån åsikter och behov av förändringar och förbättringar till underlag för formella politiska beslut.
Fördel: Ett konstruktivt sätt att komma närmare medborgarnas vardag, med fokus på vad medborgarna uttrycker för behov.
Begränsning: Det krävs tid och kunskap att hitta rätt form för att nå sårbara eller marginaliserade grupper i samhället. Representativiteten och tiden är två svårigheter som återkommer. Det är svårt att omsätta dialogernas slutsatser i faktiskt arbete, utan att det tar för lång tid.
Information från räddningstjänsten
Räddningstjänsten har bra och lättillgänglig statistik över anlagda bränder och kan redovisa det på såväl övergripande som detaljerad nivå.
Fördel: Statistiken ger en god överblick över viktiga händelser som berör många medborgare. Detta är ett effektivt sätt att involvera räddningstjänsten, som är en nyckelaktör lokalt.
Begränsning: Det finns sekretessregler som gör att det inte alltid går att veta exakt vad som har hänt eller var det hände. Det kan också vara svårt att bedöma om branden orsakats av brott.
Underlag från polisen
Statistik över anmälda brott
Polisen har tillgång till statistik över alla anmälda brott i kommunen. På den här nivån kan det vara bra att börja med att kartlägga de brott som sker i det offentliga rummet. Det kan till exempel handla om misshandel och personrån eller brott som påverkar människors trygghet, såsom bostadsinbrott och cykelstölder.
Fördel: Enkelt för polisen att ta fram.
Begränsning: Det finns risk att det blir en viss typ av brott som framkommer och som det finns standardlösningar för, vilket gör att den framtida orsaksanalysen, om varför brotten uppstår, riskerar att ignoreras. Anmälda brott och faktisk brottslighet är två helt olika saker. Det finns varierande orsaker till att olika brott anmäls i olika utsträckning. För de flesta brottstyper finns ett mörkertal, det vill säga att många brott som begåtts inte har anmälts, medan det för vissa andra brottstyper rapporteras in fler brott än vad som begås (exempelvis när dödsfall som anmälts som mord visar sig ha naturliga orsaker). Det gäller för alla parter att veta att antalet anmälda brott inte ger en heltäckande beskrivning av hur brottsligheten ser ut i en kommun eller lokalpolisområde.
Stadiemodellen, polisens metodstöd
Förutom statistik över anmälda brott har polisen även statistik över socioekonomiska förhållanden, baserad på bland annat data från statistikmyndigheten SCB. Stadiemodellen är en polisiär analysmodell för att visualisera och beskriva vilka socioekonomiska stadier samhällen eller bostadsområden befinner sig i. Varje stadium motsvarar en viss typ av stödbehov, ur ett socioekonomiskt perspektiv. Från det första stadiet, som karaktäriseras av enstaka brott och goda skyddande strukturer, till det fjärde stadiet, där det råder parallella samhällsstrukturer och en etablerad kriminogen miljö.
Fördel: Modellen bygger ett omfattande frågebatteri/frågematris samt ett stöd för att tolka bedömningen (metodstödet). Det blir ett viktigt verktyg för polisen – och i förlängningen även kommunen, för att förstå hur komplexa lokala strukturer hänger samman och som är lämpligast för polisen att arbeta med.
Begränsning: Modellen är tidskrävande och de resultat som presenteras bygger delvis på subjektiva bedömningar.
Händelserapporter
Händelserapporter (införda i STORM på regionledningscentralerna) är rapporter som ska sammanfatta polisiära händelser som inte blir anmälningar om brott, till exempel en trafikolycka eller buskörning på moped. I händelserapporten dokumenteras anmälare, typ av ärende, prioritet, beordrad patrull, åtgärd och när insatsen avslutas.
Fördel: Rapporterna ger ett bra kompletterande underlag till kartläggningen, ökar förståelsen för brottslighetens sammanhang, ger förståelse för vilka problem som medborgarna upplever.
Begränsning: För att ha nytta av underlaget krävs det en manuell bearbetning av fritexten.
Polisiära trygghetsmätningar
Det är oftast enkätundersökningar som initieras från polisen för att komplettera medborgardialogerna.
Fördel: Ökar kunskapen och förståelsen för vad som uttrycks generera trygghet och otrygghet bland medborgarna.
Begränsning: Det finns begränsningar i hur många som kan få en enkät, och hur många av dem – och vilka – som faktiskt fyller i den. Det medför att den som tolkar resultatet riskerar att övertolka sambandet mellan faktisk utsatthet och upplevd otrygghet i undersökningens resultat.
Polisiära medborgardialoger
Medborgardialoger är kontaktskapande och dialogbaserade möten mellan medborgare och det offentliga, i detta fall polis och/eller andra samverkanspartner. För polisens del är syftet att få en fördjupad bild av medborgarnas känsla av trygghet i sin närmiljö, och att stärka relationen och förtroendet mellan medborgare och polis.
Fördel: Det är ett konstruktivt sätt att komma närmare medborgarnas vardag med fokus på vad medborgarna uttrycker för åsikter.
Begränsning: Representativiteten och tiden. Det är svårt att nå sårbara eller marginaliserade grupper i samhället samt att kunna omsätta dialogernas slutsatser i faktiskt arbete inom rimlig tid. Det finns även risk att mötena resulterar i löften som inte går att omsätta i faktiska insatser.
Polisiära medarbetardialoger
Polisiära medarbetardialoger syftar till att lyssna in och förankra kunskap och erfarenheter utifrån medarbetarnas perspektiv.
Fördel: Dialogerna fördjupar och kompletterar medborgardialogerna och är ett sätt att ta tillvara de anställdas kompetens och förmåga att utveckla och förbättra det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
Begränsning: Även här utgör representativiteten den främsta begränsningen. Det kan vara svårt för operativ personal i yttre tjänst att få tid och utrymme att medverka.
Underlag från kommunala bolag
Lokala boendeundersökningar
De flesta allmännyttiga bostadsbolag, och även många privata bolag, gör återkommande boendeundersökningar. I frågeformulären finns det ofta även frågor som berör trygghet/otrygghet, trivsel och utsatthet för brott.
Fördel: Boendeundersökningar är ett bra komplement till andra statistikunderlag och har ofta en hög svarsfrekvens. Resultaten brukar kunna omsättas i faktiska åtgärder av fastighetsbolag i samråd med andra samverkanspartner.
Begränsning: Boendeundersökningar omfattar endast det egna bostadsbeståndet, och det kan dessutom vara svårt att avgöra vilken information som bidrar till att öka den brottsförebyggande kapaciteten.
Kostnader för skadegörelse
Allmännyttan och andra kommunala bolag har bra koll på vilka kostnader de löpande och över tid har inom sitt bestånd. Underlaget kan med fördel föras samman med kommunens kostnader för klotter och skadegörelse.
Fördel: Det är enkelt och tydligt att ta fram och få överblick över kostnaderna. Det är enkelt att räkna hem vinster på en insats, genom för- och eftermätningar.
Begränsning: Det underlag som genereras gäller bara de bestånd som bolagen själva rår över.I ett bostadsområde kan det dock finnas en rad olika fastighetsägare, vilket gör det svårt att få en totalbild.
Underlag från näringslivet
Väktarrapporter
De flesta kommuner har ett avtal med väktarbolag som sköter bevakning av olika kommunala objekt, oftast kvälls- och nattetid. De har i kontraktet inskrivet att de avlägger dagliga tjänstgöringsrapporter.
Fördel: Väktarrapporterna innehåller information om olika former av ordningsstörningar och andra iakttagelser som kan komma till nytta, inte minst med tanke på att de ofta sker vid tidpunkter då de flesta andra verksamheter inte arbetar.
Begränsning: I likhet med exempelvis anmälda brott är väktarrapporterna inte heltäckande. Beroende på deras olika förutsättningar kan det vara svårt att värdera mängden ordningsstörningar mot varandra, eftersom detta exempelvis kan påverkas av ronderingscheman, antalet väktare i tjänst eller vilka objekt som är prioriterade för bevakning. Den information som framkommer behöver kompletteras av underlag underlag för att bekräftas som korrekt.
Underlag från Brå
Nationella trygghetsundersökningen
Brå genomför årligen den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsendet, liksom brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Fördel: Ger svar på utsatthet för brott som vanligen har ett stort mörkertal.
Begränsning: Vissa variabler är inte tillgängliga på polisområdesnivå, lokalpolisområdesnivå och kommunnivå. Dessutom finns resultat på stadsdelsnivå endast för några få kommuner.