2.2 Egna förberedelser
Börja med statistik
Statistik är en central utgångspunkt för att förstå och analysera lokala problem. Genom att använda befintliga uppgifter från polis, kommun och andra aktörer kan man få en tydligare bild av brottslighet i området.
Inled arbetet med att titta på den statistik som redan finns. Både kommunen och polisen har många gånger redan genomförda sammanställningar av den lokala situationen, till exempel brottsstatistik eller undersökningar med fokus på trygghet, drogvanor, skolan eller de boende. Polisen har dessutom tillgång till händelserapporter med information om ordningsstörningar och andra händelser. Kommunens förvaltningar, kanske framför allt socialtjänsten, har statistik om individrelaterade problem. Kommunernas tekniska förvaltningar kan redovisa kostnader och platser för reparationer på grund av inbrott,
skadegörelse och klotter. Kommunen har även dokumentation från sin tillsyn av olika verksamheter. Kommunen har kanske också protokoll från genomförda trygghetsvandringar. Räddningstjänsten har bland annat information om bränder.
I avsnitten 2.3 Hitta variationer eller avvikelser samt 2.4 Identifiera mönster finns några förslag på hur man kan använda statistik vid en kartläggning av de lokala problemen. I exemplen används statistik för anmälda brott, men samma principer gäller även för annan statistik.
Tänk på att:
- Underlaget som tas fram vid kartläggningen kan vara belagt med sekretess.
- Var noga med kartläggningen och analysen, men fastna inte i den. Styrgruppen kan
stödja kartläggnings- och analysarbetet genom att sätta en tidsram för när det ska vara färdigt.
Typ av data | Källa | Typ av information | Fördelar | Brister |
|---|---|---|---|---|
Anmälda brott | Brå | Brott som anmälts och registrerats hos polis, tull och åklagare. | Ger ett nationellt referensvärde. | Inte nedbrutet på kommundel eller stadsdelsnivå. Stort mörkertal för vissa brottstyper. |
Anmälda brott | Polisens statistik- och uppföljningsverktyg | Brott som anmälts och registrerats hos polisen. | Ger en bra bild av vissa typer av brott, t. ex. inbrott och stöld av fordon. | Stort mörkertal för vissa typer av brott, t. ex. brott i nära relation. |
Anmälningar till socialtjänsten | Socialtjänsten | Anmälningar om exempelvis bristande omsorg, misshandel, kriminalitet och missbruk. | Befintlig indikator på omfattningen av problem i området. | Stort mörkertal. |
Databas, statistik och analysverktyg för kommunsektorn | Kolada | Brott som anmälts och registrerats hos polis, tull och åklagare | Enkelt att göra jämförelser med andra kommuner samt se trender i sin egen kommun över tid. | Inte nedbrutet på kommundels- |
Händelserapporter | Polis (STORM) | Allmänhetens anmälningar till polisens kommunikationscentral om ordningsstörningar. | Visar vilka problem som allmänheten anser vara besvärande. | Endast sökbart i 13 månader, därefter sökbart i Polisens e-arkiv. |
Lokala trygghetsundersökningar | Polisen Kommunen | De tillfrågades svar på frågor om utsatthet för brott och upplevelse av otrygghet. | Ger information om utsatthet för brott, som vanligen har ett stort mörkertal. | Svårt att omsätta svaren till konkreta åtgärder. |
Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) | Brå | De tillfrågades svar på frågor om utsatthet för brott och upplevelse av otrygghet. | Ger information om utsatthet för brott. | Redovisas på lokalpolisområdesnivå. Stort mörkertal. |
Rapporteringssystem för bränder och olyckor | Räddningstjänsten | Statistik över bränder | Kan vara ett komplement för att beskriva situationen i ett område. | Skillnader i redovisningsrutiner. |
Statistik över skadegörelse på kommunala objekt | Räddningstjänsten Tekniska förvaltningar Kommunens skolfastigheter | Kostnader för reparation och underhåll på kommunala objekt. | Ett värdefullt komplement till anmälda brott då en stor del av skadegörelsen som sker på kommunala objekt inte polisanmäls. | Skillnader i redovisningsrutiner. |
Svenskt Brottsskadeindex | Polisen | Analys av brottsdata i relation till ett kvantitativt mått (antal brott) och kvalitativt mått (brottens allvarlighetsgrad – BSI) | Visualiserar skillnaden i allvarlighetsgrad mellan olika typer av brott. | |
Verksamhetsstatistik | Brottsoffer-, kvinno- och tjejjourer | Statistik över hur många och vilka som tar kontakt med jourerna. | Belysa likheter och skillnader mellan olika gruppers utsatthet. | Skillnader i redovisningsrutiner. |
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete
Det här materialet utgår från boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete (2025) som har tagits fram gemensamt av Brå, länsstyrelserna, Polisen och SKR. Den riktar sig i första hand till anställda inom polis, kommun och länsstyrelse som arbetar med lokala brottsförebyggande frågor, men även övriga anställda, liksom förtroendevalda och andra som vill samverka i brottsförebyggande arbete, kan ha nytta av materialet.