Skapa en organisation för arbetet

 Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Umeå

I Umeå har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för Umebrå, som är kommunens brotts- och drogförebyggande råd. Umebrå sammanträder fem gånger per år och består av såväl förtroendevalda som tjänstepersoner från sex kommunala nämnder och förvaltningar. De förtroendevalda är ordförande och vice ordförande i de politiska nämnderna, och tjänstepersonerna är förvaltningschefer. Kommunstyrelsens ordförande är även ordförande för Umebrå. Utöver kommunens representanter sitter lokalpolisområdeschefen samt förtroendevalda och tjänstepersoner från Region Västerbotten med i Umebrå.

Det finns en särskilt avsatt budget för det brotts- och drogförebyggande arbetet i Umeå.

I Umeå finns det också lokala förebyggande råd i flera områden. Här finns representanter för fritidsgård (även koordinator), skola (rektor och/ eller kurator) och socialtjänsten (fältare). Polisen är också representerad vid behov, liksom föreningsliv och hälsocentraler. De lokala råden sammanträder minst fyra gånger per år. Umeå har också infört EST (effektiv samordning för trygghet), ett kunskapsbaserat samarbete mellan kommunen, polisen och fastighetsägare med flera i det vardagliga linjearbetet.

Styrdokument

Umeå har tagit fram en samverkansöverenskommelse, en uppdragsplan för Umebrå och medborgarlöften.

Samverkansöverenskommelse

Umeå kommun och Polismyndigheten har en skriven överenskommelse för samverkan. Syftet är att säkra ett långsiktigt och hållbart brottsförebyggande arbete för Umeå kommun och polisen, med gemensamma fokusområden och mål som utgår från den lokala lägesbilden. Det är sedan dessa mål som styr samarbetet.

Uppdragsplan för Umebrå

I uppdragsplanen från kommunfullmäktige förtydligas Umebrås uppdrag. Dokumentet lyfter även fram samverkansprocessen för lokalt brottsförebyggande arbete.

• Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete

Medborgarlöften

Umeå kommun har tagit fram medborgarlöften i samverkan med polisen. I dokumentet står det så här: ”Detta dokument syftar till ett effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom att vi bygger förtroende samt engagerar och involverar medborgare tillsammans med lokalsamhällets aktörer.”

Kommunens samordnare och kommunpolisen

I Umeå kommun finns totalt tre heltidstjänster, i Umeå kallade processledare, för att samordna det brotts- och drogförebyggande arbetet. En av tjänsterna har mer fokus på ANTD-förebyggande arbete. De är också handläggare för Umebrå.

Funktionen där processledarna verkar kallas för Övergripande planering/ Umebrå. Dessa har ett nära samarbete med kommunpolis. Det innebär mer konkret att processledare och polis använder varandras kompetenser i framtagandet av de gemensamma lägesbilderna för Umeå.

Umebrå och polisen samarbetar i framtagandet av Umeås medborgarlöften och tillsammans aktiva i de aktiviteter och insatser som vi genomför för att realisera löftena, både gällande att öka tryggheten och trafiklöftena som ingår.

Umebrå och polisen arbetar tillsammans och skapar aktiviteter för att medborgarna ska känna sig trygg i det offentliga rummet i Umeå, Våra trygghetsvandringar, nattvandringar och trygghetsöverenskommelse är viktiga och uppskattade inslag i att Umeå ska växa tryggt och säkert. Polisen är sammankallande i arbetet med EST (effektiv samordning för trygghet, se ovan under arbetsgrupper).

Uppföljning

Umebrå redovisar sitt arbete varje år i form av en verksamhetsberättelse. De följer också upp samtliga uppdragsområden årligen. De mål som kommunen och polisen har fastställt i samverkansöverenskommelsen följs upp årligen och redovisas för Umebrå. Det är processledarna som följer upp, redovisar och sammanställer de aktiviteter som finns i Umebrå uppdragsplan.

Medborgarlöften och aktiviteterna i den följs upp separat, sammanställs och återrapporteras på Umebrås regelbundna möten. Även detta ansvarar processledarna för.

I Umeå pågår också ett särskilt projekt för att motverka social oro. Det heter Umeå växer – tryggt och säkert. Här följs aktivitetsplanen upp kontinuerligt, och projektet utvärderas av Umeå universitet med ekonomiskt stöd från Brå.

Kontakta Umeå kommun

Har du frågor om Umeås brottförebyggande arbete? Hör av dig till någon av deras kontaktpersoner.

• ulrika.granskog@umea.se
• kerstin.rorch@umea.se
• seth.aberg@umea.se

 Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Norsjö

Bestäm vad kommunen vill uppnå med det brottsförebyggande arbetet

I Norsjö är målen formulerade utifrån målområdet Trygghet, som handlar om både trygghet i hemmet och trygghet i samhället. Inom detta målområde finns det i sin tur flera formulerade delmål. Tillsammans med Polisen har Norsjö kommun formulerat följande mål för samverkansarbetet:

• ökad upplevd trygghet
• minskad brottslighet
• en övergång från dold brottslighet till synlig brottslighet (särskilt viktigt när det gäller ungdomar)
• medborgare som är mer delaktiga i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet
• ökat samarbete mellan Polisen och Norsjö kommun, vilket förväntas öka förtroendet och tilliten samt effektivisera arbetet för båda parter.

Ta fram styrande dokument

Det övergripande styrdokumentet i Norsjö är det folkhälsopolitiska programmet Plats för kropp och själ, som också omfattar trygghetsarbetet. Där är delmålet Trygg och våldsfri kommun övergripande.

Polisen och Norsjö kommun har också tagit fram ett dokument om medborgarlöften. Dokumentet innehåller målen för samverkansarbetet och en plan för genomförandet.

Organisera arbetet – både strategiskt och operativt

I Norsjö finns en styrgrupp som består av verksamhetschefer från kommunen och chefen för hälsocentralen. Därtill är kommunstyrelsens ordförande och en representant från polisen med när frågor av brottsförebyggande karaktär tas upp.

Folkhälsorådet består av kommunstyrelsens ordförande (som även är rådets ordförande), ordförande för arbetsutskott, allmänna arbetsutskottet (där BRÅ ingår), verksamhetschefer, polisen, Folktandvården och hälsocentralen samt samordnaren för ANDT – alkohol, narkotika, dopning och tobak och trygghetsarbetet. Region Västerbotten ingår också i rådet, liksom en representant för regionens folkhälsoenhet.

I Norsjö ansvarar Förebyggandegruppen för det operativa brottsförebyggande arbetet. Gruppen samordnas av folkhälsostrategen som också är kommunens samordnare för det brottsförebyggande arbetet. I gruppen ingår fritidsledare, elevhälsa, rektorer, integrationsstrateg, socialtjänst och polis. Vid behov bjuds även representanter från näringsliv och föreningar in.

Kommunens samordnare och kommunpolisen har en viktig roll

I Norsjö har kommunens samordnare i uppdrag att samordna både ANDT och det brottförebyggande arbetet. Uppdraget är på 50 procent. Samordnaren har ett nära samarbete med den operativt ansvarige gruppchefen hos Polisen.

Uppföljning

Uppföljningen av delmålet Trygg och våldsfri kommun ingår i Norsjö kommuns systematiska kvalitetsarbete. Kommunen har valt fem indikatorer för uppföljning:

• droger
• trygghet
• ökad kunskap om våld och genus
• kränkning
• psykisk hälsa.

Dessa indikatorer följs upp via enkätundersökningar som kommunen genomför i skolan och bland medborgarna varje år.

Kontakta Norsjö kommun

Har du frågor om Norsjös brottförebyggande arbete? Hör av dig till deras kontaktperson Mari-Louise Skoogh:

• info@norsjo.se

 Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Norsjö

Bestäm vad kommunen vill uppnå med det brottsförebyggande arbetet

I den övergripande samverkansöverenskommelsen mellan Göteborgs stad och polisområdet Storgöteborg formuleras syfte och mål på följande sätt:

Syfte och mål

Överenskommelsens syfte och mål är att genom strukturerad samverkan öka tryggheten och minska brottsligheten i Göteborg. Detta strukturerade arbete har sin utgångspunkt Trygg i Göteborg.

I medborgarlöftet för Angered från 2020 anges följande mål:

Ta fram styrande dokument

Göteborgs Stads budget 2021 är det övergripande styrdokumentet för trygghetsarbetet i Göteborg. Här är ett utdrag ur budgeten som beskriver inriktningen för det lokala trygghetsarbetet:

Lokalt trygghetsarbete Göteborgs stad har som ambition att alla områden ska vara avförda från polisens lista över särskilt utsatta områden senast 2025. Göteborg ska vara en välmående, öppen och trygg stad. Sedan flera år tillbaka har staden tillsammans med polisen arbetat utifrån en modell som kallas Trygg i Göteborg. Modellen har byggts på gemensamma lägesbilder och lokala trygghetsundersökningar. Med det som utgångspunkt fastställs problembilden och där orsakerna analyseras noga. Därefter fastställs metoder, aktiviteter och åtgärder för att lösa problemen. Trygg i Göteborg är en viktig del av stadens trygghetsarbete.

Det finns också en övergripande samverkansöverenskommelse mellan polisområdet Storgöteborg och Göteborgs stad. För Angered finns det även medborgarlöften.

Organisera arbetet – både strategiskt och operativt

Ledningsgruppen Trygg i Angered har fasta sammanträden cirka sex gånger per år. Gruppen samlas också vid akuta behov, till exempel vid allvarliga händelser såsom skjutningar och social oro. Ledningsgruppen består av sektorchefer från trygghetschef, säkerhetssamordnare samt lokalområdespolischef och platschef vid räddningstjänsten.

Trygghetsrådet i Angered sammanträder fyra gånger per år. Rådet består av politiker och tjänstemän från stadsdelsnämnden och stadsdelsförvaltningen samt representanter för bostadsbolag, polisen, räddningstjänsten, Angereds företagarförening och Angereds ungdomsråd.

Det finns en beredningsgrupp som samordnar trygghetsrådet, ledningsgruppen och de områdesbaserade arbetsgrupperna. Beredningsgruppen består av trygghetssamordningens koordinatorer och kommunpoliserna. Gruppen träffas varannan vecka och sammanställer en lägesbild.

De flesta av Angereds delområden egna trygghetsgrupper. I dessa grupper finns representanter för stadsdelsförvaltningen (som är sammankallande), bostadsbolag, grundskoleförvaltningen och polisen. I några områden finns även representanter för park- och naturförvaltningen, civilsamhället samt Göteborgs lokalförvaltning. I Angereds centrum-gruppen deltar även Västtrafik och Angereds närsjukhus.

I alla områden finns arbetsformen SSPF, som står för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. I SSPF-grupperna kan aktörer lyfta oro runt grupper eller enskilda ungdomar.

Stadsdelens trygghetssamordnare och kommunpolisen har en viktig roll

I stadsdelsförvaltningen Angered har de samlat samordningen av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet på en enhet. Inom den här trygghetssamordningen finns det specialister som koordinerar arbetet inom

• ungdomskriminalitet
• avhopparverksamhet
• våldsbejakande extremism
• våld i nära relationer
• hedersrelaterat våld och förtryck
• lokal områdesutveckling
• social mobilisering av civilsamhället.

Koordinatorerna kan också fungera som konsultativt stöd i enskilda ärenden, till exempel inom socialtjänsten.

Trygghetssamordningen driver utvecklingsprojekt och förbättrar metoder inom flera områden. Trygghetssamordningen ansvarar också för att hålla ihop hela samverkansarbetet inom ledningsgruppen Trygg i Angered – både på lokal och strategisk nivå.

Uppföljning

Angered följer den kunskapsbaserade arbetsprocessen för Trygg i Göteborg. I den ingår det att aktörerna gemensamt följer upp varje aktivitet som genomförs och sedan använder lärdomarna i det fortsatta arbetet. Trygghetssamordningen ansvarar för detta.

Kontakta stadsdelen Angered

Har du frågor om Angereds brottförebyggande arbete? Hör av dig till deras kontaktpersoner Maria Bolander eller Robert Andersson.

• maria.bolander@socialnordost.goteborg.se
• robert.andersson@socialnordost.goteborg.se