- Start
- / Förebygga brott
- / Samverkan
- / Initiera samverkan
- / Skapa en organisation för arbetet
Skapa en organisation för arbetet
Det är viktigt att det finns en grupp med beslutsmandat som strategiskt leder och utformar arbetet. I annat fall riskerar samverkan att stagnera.
Det är nödvändigt att de samverkande parterna är jämbördiga. Alla parter måste känna engagemang och se vinsten med samverkan och det är inte bara en part som ska bestämma arbetets inriktning eller bild av problemen.
För att få struktur på verksamheten är ett förslag att skapa en styrgrupp, en beredningsgrupp och arbetsgrupper.
Styrgruppen skapar förankring och mandat
Styrgruppen ger förutsättningar för samverkan, förankrar och ger mandat för arbetet. Styrgruppen ska också ansvara för att visioner bryts ned till realiserbara, konkreta mål och delmål och se till att åtaganden genomförs. Styrgruppen kan bestå av chefen för lokalpolisområdet, kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören.
Beredningsgruppen arbetar strategiskt
Beredningsgruppen, som är en länk mellan ledningens beslut och utförandet, ska arbeta strategiskt med planering, utformning och uppföljning av arbetet. Gruppen kan bestå av chefer från respektive avdelning eller förvaltning som berörs av de prioriteringar som styrgruppen gör. Det kan i praktiken betyda att polisen deltar med kommunpolisen, medan kommunen deltar med olika förvaltningschefer och kommunens samordnare av brottsförebyggande arbete. Det lokala brottsförebyggande rådet kan utgöra en sådan grupp.
Beredningsgruppen ansvarar för att tillsätta arbetsgrupper som utför de arbetsuppgifter som samverkansbesluten kommer att innehålla. Arbetsgrupperna sätts samman utifrån vad som ska göras och är tidsbegränsad
Arbetsgrupper utför åtgärder
Många gånger berör brottsförebyggande åtgärder fler förvaltningar eller organisationer. För att förenkla arbetet är det bra om berörda parter bildar enskilda arbetsgrupper för specifika uppdrag eller använder befintliga utförargrupper. Läs mer om arbetsgrupper i Steg 4 Genomförande.
I brottsförebyggande arbete tar det ofta lång tid innan man ser stora förändringar. Av den anledningen är det viktigt att organisationens utformning och sammansättning säkrar deltagarnas medverkan på lång sikt.
Kommunens samordnare och kommunpolisen har en viktig roll
Samverkan förutsätter att det finns en funktion som håller ihop och driver på arbetet. Kommunpolisen arbetar med dessa frågor på uppdrag av chefen för lokalpolisområdet. Kommunen kan behöva utse en samordnare, men det är också vanligt att det redan finns en brottsförebyggande samordnare som kan hålla i arbetet. Samordnaren måste få tydliga mandat från kommunledningen. Det ska stå klart att arbetet är prioriterat.
Kommunpolisen och den kommunala samordnaren bör ha förmåga att analysera och bedöma brottsligheten och att välja passande arbetsmetoder. De bör dessutom ha så kallad samverkanskompetens, det vill säga en förmåga att hantera formella och informella svårigheter i samarbetet. Det kan handla om att hitta sätt att förankra arbetet i den egna organisationen eller att kunna hantera professionella eller kulturella skillnader mellan polis och kommun.
Kommunpolisen och samordnaren ska också ha förmågan att engagera och involvera medborgarna i det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
Stöd inför samordnaruppdraget
- Vad exakt ska jag göra?
- Vilket ansvar har jag för arbetet?
- När ska jag vara klar?
- Hur ska arbetet redovisas och hur ska det användas?
- Vilket mandat har jag fått av min chef?
- Har jag rätt resurser i form av tid, pengar, material och kunskap?
- Är mitt uppdrag förankrat i organisationen?
Fördjupning: Exempel på hur andra kommuner organiserar arbetet
Folkmängd: 13 391 invånare
Anmälda brott per 100 000 invånare: 11 777 (preliminär siffra för 2020). Jfr. hela landet 15 079
Självrapporterad utsatthet för brott: 18,1 procent av svarande i polisområdet Norra Västmanland uppger att de under 2019 utsattes för brott mot enskild person¹. Värdet för hela landet är 22,6 procent (Nationella trygghetsundersökningen 2020)
Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Fagersta
Det lokala brottsförebyggande rådet i Fagersta samordnar det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet. Rådet har en strategisk och beslutande roll, och i rådet finns representanter (vanligtvis chefer) för kommunens verksamheter, och Norra Västmanlands kommunalteknikförbund. Lokala BRÅ sammanträder sex gånger per år. Kommunpolitiker är inte med i rådet, men BRÅ rapporterar regelbundet till kommunstyrelsen. Ingen särskild budget är avsatt för arbetet, utan beslutsmandatet ligger på respektive chef.
Fagersta tillämpar EST (effektiv samordning för trygghet) – Kommunen har en EST-grupp som består av samordnare samt representanter från olika verksamheter. EST-gruppen träffas varannan vecka och skapar en gemensam lägesbild utifrån en given mall. Deltagarna har i uppdrag att dokumentera de lägesbilder som kommer in mellan mötena, för att sedan rapportera om dessa på mötena. Deltagarna ska också ta fram underlag för sina lokala lägesbilder, till exempel statistik över larm, orosanmälningar, rapporter med mera.
EST-gruppen rapporterar till Länsstyrelsen Västmanland och Lokala BRÅ en gång per månad. Utifrån den rapporten beslutar Lokala BRÅ om kommunen ska genomföra en fördjupad kartläggning av något område. Lokala BRÅ beslutar också vem som får detta uppdrag. Därtill kan Lokala BRÅ även besluta om att genomföra orsaksanalyser, det vill säga undersöka varför ett brottsproblem uppstår.
Styrdokument
Plan för systematiskt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i Fagersta kommun
I den övergripande planen anges mål och strategier för det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet.
Medborgarlöfte
Fagersta har upprättat ett medborgarlöfte, som är ett gemensamt dokument för polisen och kommunen. Där formuleras mål som omsätts och följs upp genom EST-arbetet.
I Fagersta tas utifrån medborgarlöftet så kallade inriktningsbeslut om det brottsförebyggande arbetet var tredje månad. Lokala BRÅ i Fagersta tar fram ett förslag till politiskt beslut. Förslaget utgår från arbetet med gemensamma lägesbilder och omfattar följande områden:
- Hot och våld
- Ordningsstörning och otrygghet
- Extremism och kriminella nätverk
- Ungdomar och skolor
- ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak)
- Övrigt (till exempel hot och hat på sociala medier).
Kommunens samordnare och kommunpolisen
Fagersta har en anställd samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Tjänsten är på totalt 100 procent och innehåller flera ansvarsområden vid sidan av det brottsförebyggande arbetet. Samordnaren är placerad under kommunledningen och arbetar nära kommunpolisen och andra samverkansaktörer i EST-arbetet.
Uppföljning
Fagersta följer upp och utvärderar sitt arbete med trygghet kontinuerligt. De utgår då från en metod som kallas Smarta mål för implementering av insatser. De följer också upp genom att analysera utvalda nyckeltal som är baserade på brottsstatistik och trygghetsmätningar. Dessutom genomför de Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning vartannat år, där en trygghetsmätning ingår.
Kontakta Fagersta kommun
Har du frågor om Fagerstas brottförebyggande arbete? Hör av dig till kontaktperson Annika Hedberg-Roth:
Folkmängd: 130 224 invånare
Anmälda brott per 100 000 invånare: 9 305 (preliminär siffra för 2020). Jfr. hela landet 15 079
Självrapporterad utsatthet för brott: 16,2 procent av svarande i polisområdet Umeå uppger att de under 2019 utsattes för brott mot enskild person¹. Värdet för hela landet är 22,6 procent (Nationella trygghetsundersökningen 2020)
Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Umeå
I Umeå har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för Umebrå, som är kommunens brotts- och drogförebyggande råd. Umebrå sammanträder fem gånger per år och består av såväl förtroendevalda som tjänstepersoner från sex kommunala nämnder och förvaltningar. De förtroendevalda är ordförande och vice ordförande i de politiska nämnderna, och tjänstepersonerna är förvaltningschefer. Kommunstyrelsens ordförande är även ordförande för Umebrå. Utöver kommunens representanter sitter lokalpolisområdeschefen samt förtroendevalda och tjänstepersoner från Region Västerbotten med i Umebrå.
Det finns en särskilt avsatt budget för det brotts- och drogförebyggande arbetet i Umeå.
I Umeå finns det också lokala förebyggande råd i flera områden. Här finns representanter för fritidsgård (även koordinator), skola (rektor och/ eller kurator) och socialtjänsten (fältare). Polisen är också representerad vid behov, liksom föreningsliv och hälsocentraler. De lokala råden sammanträder minst fyra gånger per år. Umeå har också infört EST (effektiv samordning för trygghet), ett kunskapsbaserat samarbete mellan kommunen, polisen och fastighetsägare med flera i det vardagliga linjearbetet.
Styrdokument
Umeå har tagit fram en samverkansöverenskommelse, en uppdragsplan för Umebrå och medborgarlöften.
Samverkansöverenskommelse
Umeå kommun och Polismyndigheten har en skriven överenskommelse för samverkan. Syftet är att säkra ett långsiktigt och hållbart brottsförebyggande arbete för Umeå kommun och polisen, med gemensamma fokusområden och mål som utgår från den lokala lägesbilden. Det är sedan dessa mål som styr samarbetet.
Uppdragsplan för Umebrå
I uppdragsplanen från kommunfullmäktige förtydligas Umebrås uppdrag. Dokumentet lyfter även fram samverkansprocessen för lokalt brottsförebyggande arbete.
Medborgarlöften
Umeå kommun har tagit fram medborgarlöften i samverkan med polisen. I dokumentet står det så här: ”Detta dokument syftar till ett effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom att vi bygger förtroende samt engagerar och involverar medborgare tillsammans med lokalsamhällets aktörer.”
Kommunens samordnare och kommunpolisen
I Umeå kommun finns totalt tre heltidstjänster, i Umeå kallade processledare, för att samordna det brotts- och drogförebyggande arbetet. En av tjänsterna har mer fokus på ANTD-förebyggande arbete. De är också handläggare för Umebrå.
Funktionen där processledarna verkar kallas för Övergripande planering/ Umebrå. Dessa har ett nära samarbete med kommunpolis. Det innebär mer konkret att processledare och polis använder varandras kompetenser i framtagandet av de gemensamma lägesbilderna för Umeå.
Umebrå och polisen samarbetar i framtagandet av Umeås medborgarlöften och tillsammans aktiva i de aktiviteter och insatser som vi genomför för att realisera löftena, både gällande att öka tryggheten och trafiklöftena som ingår.
Umebrå och polisen arbetar tillsammans och skapar aktiviteter för att medborgarna ska känna sig trygg i det offentliga rummet i Umeå, Våra trygghetsvandringar, nattvandringar och trygghetsöverenskommelse är viktiga och uppskattade inslag i att Umeå ska växa tryggt och säkert. Polisen är sammankallande i arbetet med EST (effektiv samordning för trygghet, se ovan under arbetsgrupper).
Uppföljning
Umebrå redovisar sitt arbete varje år i form av en verksamhetsberättelse. De följer också upp samtliga uppdragsområden årligen. De mål som kommunen och polisen har fastställt i samverkansöverenskommelsen följs upp årligen och redovisas för Umebrå. Det är processledarna som följer upp, redovisar och sammanställer de aktiviteter som finns i Umebrå uppdragsplan.
Medborgarlöften och aktiviteterna i den följs upp separat, sammanställs och återrapporteras på Umebrås regelbundna möten. Även detta ansvarar processledarna för.
I Umeå pågår också ett särskilt projekt för att motverka social oro. Det heter Umeå växer – tryggt och säkert. Här följs aktivitetsplanen upp kontinuerligt, och projektet utvärderas av Umeå universitet med ekonomiskt stöd från Brå.
Kontakta Umeå kommun
Har du frågor om Umeås brottförebyggande arbete? Hör av dig till någon av deras kontaktpersoner.
Folkmängd: 3 945 invånare
Anmälda brott per 100 000 invånare: 7 250 (preliminär siffra för 2020). Jfr. hela landet 15 079
Självrapporterad utsatthet för brott: 15,3 procent av svarande i polisområdet Skellefteå uppger att de under 2019 utsattes för brott mot enskild person¹. Värdet för hela landet är 22,6 procent (Nationella trygghetsundersökningen 2020)
Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Norsjö
Bestäm vad kommunen vill uppnå med det brottsförebyggande arbetet
I Norsjö är målen formulerade utifrån målområdet Trygghet, som handlar om både trygghet i hemmet och trygghet i samhället. Inom detta målområde finns det i sin tur flera formulerade delmål. Tillsammans med Polisen har Norsjö kommun formulerat följande mål för samverkansarbetet:
- ökad upplevd trygghet
- minskad brottslighet
- en övergång från dold brottslighet till synlig brottslighet (särskilt viktigt när det gäller ungdomar)
- medborgare som är mer delaktiga i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet
- ökat samarbete mellan Polisen och Norsjö kommun, vilket förväntas öka förtroendet och tilliten samt effektivisera arbetet för båda parter.
Ta fram styrande dokument
Det övergripande styrdokumentet i Norsjö är det folkhälsopolitiska programmet Plats för kropp och själ, som också omfattar trygghetsarbetet. Där är delmålet Trygg och våldsfri kommun övergripande.
Polisen och Norsjö kommun har också tagit fram ett dokument om medborgarlöften. Dokumentet innehåller målen för samverkansarbetet och en plan för genomförandet.
Organisera arbetet – både strategiskt och operativt
I Norsjö finns en styrgrupp som består av verksamhetschefer från kommunen och chefen för hälsocentralen. Därtill är kommunstyrelsens ordförande och en representant från polisen med när frågor av brottsförebyggande karaktär tas upp.
Folkhälsorådet består av kommunstyrelsens ordförande (som även är rådets ordförande), ordförande för arbetsutskott, allmänna arbetsutskottet (där BRÅ ingår), verksamhetschefer, polisen, Folktandvården och hälsocentralen samt samordnaren för ANDT – alkohol, narkotika, dopning och tobak och trygghetsarbetet. Region Västerbotten ingår också i rådet, liksom en representant för regionens folkhälsoenhet.
I Norsjö ansvarar Förebyggandegruppen för det operativa brottsförebyggande arbetet. Gruppen samordnas av folkhälsostrategen som också är kommunens samordnare för det brottsförebyggande arbetet. I gruppen ingår fritidsledare, elevhälsa, rektorer, integrationsstrateg, socialtjänst och polis. Vid behov bjuds även representanter från näringsliv och föreningar in.
Kommunens samordnare och kommunpolisen har en viktig roll
I Norsjö har kommunens samordnare i uppdrag att samordna både ANDT och det brottförebyggande arbetet. Uppdraget är på 50 procent. Samordnaren har ett nära samarbete med den operativt ansvarige gruppchefen hos Polisen.
Uppföljning
Uppföljningen av delmålet Trygg och våldsfri kommun ingår i Norsjö kommuns systematiska kvalitetsarbete. Kommunen har valt fem indikatorer för uppföljning:
- droger
- trygghet
- ökad kunskap om våld och genus
- kränkning
- psykisk hälsa.
Dessa indikatorer följs upp via enkätundersökningar som kommunen genomför i skolan och bland medborgarna varje år.
Kontakta Norsjö kommun
Har du frågor om Norsjös brottförebyggande arbete? Hör av dig till deras kontaktperson Mari-Louise Skoogh:
Folkmängd: 53 758 invånare
Anmälda brott per 100 000 invånare: 11 219 (preliminär siffra för 2020). Jfr. hela landet 15 079
Självrapporterad utsatthet för brott: 27,3 procent av svarande i lokalpolisområde Nordöstra Göteborg uppger att de under 2019 utsattes för brott mot enskild person¹. Värdet för hela landet är 22,6 procent (Nationella trygghetsundersökningen 2020)
Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Norsjö
Bestäm vad kommunen vill uppnå med det brottsförebyggande arbetet
I den övergripande samverkansöverenskommelsen mellan Göteborgs stad och polisområdet Storgöteborg formuleras syfte och mål på följande sätt:
Syfte och mål
Överenskommelsens syfte och mål är att genom strukturerad samverkan öka tryggheten och minska brottsligheten i Göteborg. Detta strukturerade arbete har sin utgångspunkt Trygg i Göteborg.
I medborgarlöftet för Angered från 2020 anges följande mål:
Det här ska vi åstadkomma tillsammans
- Minskat problem med otrygghet i Hammarkullen
- Upplevelse av en mer närvarande polis i området
- Ökat förtroende för polis, stadsdelsförvaltning och bostadsbolaget hos invånarna
Ta fram styrande dokument
Göteborgs Stads budget 2021 är det övergripande styrdokumentet för trygghetsarbetet i Göteborg. Här är ett utdrag ur budgeten som beskriver inriktningen för det lokala trygghetsarbetet:
Lokalt trygghetsarbete Göteborgs stad har som ambition att alla områden ska vara avförda från polisens lista över särskilt utsatta områden senast 2025. Göteborg ska vara en välmående, öppen och trygg stad. Sedan flera år tillbaka har staden tillsammans med polisen arbetat utifrån en modell som kallas Trygg i Göteborg. Modellen har byggts på gemensamma lägesbilder och lokala trygghetsundersökningar. Med det som utgångspunkt fastställs problembilden och där orsakerna analyseras noga. Därefter fastställs metoder, aktiviteter och åtgärder för att lösa problemen. Trygg i Göteborg är en viktig del av stadens trygghetsarbete.
Det finns också en övergripande samverkansöverenskommelse mellan polisområdet Storgöteborg och Göteborgs stad. För Angered finns det även medborgarlöften.
Organisera arbetet – både strategiskt och operativt
Ledningsgruppen Trygg i Angered har fasta sammanträden cirka sex gånger per år. Gruppen samlas också vid akuta behov, till exempel vid allvarliga händelser såsom skjutningar och social oro. Ledningsgruppen består av sektorchefer från trygghetschef, säkerhetssamordnare samt lokalområdespolischef och platschef vid räddningstjänsten.
Trygghetsrådet i Angered sammanträder fyra gånger per år. Rådet består av politiker och tjänstemän från stadsdelsnämnden och stadsdelsförvaltningen samt representanter för bostadsbolag, polisen, räddningstjänsten, Angereds företagarförening och Angereds ungdomsråd.
Det finns en beredningsgrupp som samordnar trygghetsrådet, ledningsgruppen och de områdesbaserade arbetsgrupperna. Beredningsgruppen består av trygghetssamordningens koordinatorer och kommunpoliserna. Gruppen träffas varannan vecka och sammanställer en lägesbild.
De flesta av Angereds delområden egna trygghetsgrupper. I dessa grupper finns representanter för stadsdelsförvaltningen (som är sammankallande), bostadsbolag, grundskoleförvaltningen och polisen. I några områden finns även representanter för park- och naturförvaltningen, civilsamhället samt Göteborgs lokalförvaltning. I Angereds centrum-gruppen deltar även Västtrafik och Angereds närsjukhus.
I alla områden finns arbetsformen SSPF, som står för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. I SSPF-grupperna kan aktörer lyfta oro runt grupper eller enskilda ungdomar.
Stadsdelens trygghetssamordnare och kommunpolisen har en viktig roll
I stadsdelsförvaltningen Angered har de samlat samordningen av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet på en enhet. Inom den här trygghetssamordningen finns det specialister som koordinerar arbetet inom
- ungdomskriminalitet
- avhopparverksamhet
- våldsbejakande extremism
- våld i nära relationer
- hedersrelaterat våld och förtryck
- lokal områdesutveckling
- social mobilisering av civilsamhället.
Koordinatorerna kan också fungera som konsultativt stöd i enskilda ärenden, till exempel inom socialtjänsten.
Trygghetssamordningen driver utvecklingsprojekt och förbättrar metoder inom flera områden. Trygghetssamordningen ansvarar också för att hålla ihop hela samverkansarbetet inom ledningsgruppen Trygg i Angered – både på lokal och strategisk nivå.
Uppföljning
Angered följer den kunskapsbaserade arbetsprocessen för Trygg i Göteborg. I den ingår det att aktörerna gemensamt följer upp varje aktivitet som genomförs och sedan använder lärdomarna i det fortsatta arbetet. Trygghetssamordningen ansvarar för detta.
Kontakta stadsdelen Angered
Har du frågor om Angereds brottförebyggande arbete? Hör av dig till deras kontaktpersoner Maria Bolander eller Robert Andersson.
Sidan senast uppdaterad:
