Börja med statistik

Inled arbetet med att göra en översiktlig statistisk kartläggning för att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper.

Polisen har tillgång till brottsstatistik och händelserapporter med information om ordningsstörningar och andra händelser. Kommunen har tillgång till många olika sorters uppgifter. Många av kommunens förvaltningar, kanske framför allt socialtjänsten, har statistik om individrelaterade problem. Kommunernas tekniska förvaltningar kan redovisa kostnader och platser för reparationer på grund av inbrott, skadegörelse och klotter. Kommunen har även dokumentation från sin tillsyn av olika verksamheter. Kommunen har kanske också protokoll från genomförda trygghetsvandringar. Räddningstjänsten har bland annat information om bränder.

Nedan, i avsnitten 2.4 Hitta variationer och avvikelser samt 2.5 Identifiera mönster, finns några förslag på hur man kan använda statistik vid en kartläggning av de lokala problemen. I exemplen används statistik för anmälda brott, men samma principer gäller även för annan statistik.

Tänk på att:

  • Underlaget som tas fram vid kartläggningen kan vara belagt med sekretess.
  • I en kartläggning är det inte viktigt med enskilda individers statistik, det är data på områdes- eller kommunnivå som tillför kunskap.
Created with Sketch. Steg 5 Steg 4 Steg 3 Steg 2 Steg 1

Vissa kommuner har prövat att samla statistik i en gemensam databas, som redovisar exempelvis anmälda brott på en och samma kartbild. Detta har exempelvis gjorts i Södertälje kommun och Västerås stad.

Statistikuppgifter som kan vara till hjälp vid kartläggning:


Typ av data

Källa

Typ av information

Fördelar

Brister

Anmälda brott

Brå

Brott som anmälts och registrerats hos polis, tull och åklagare.

Ger ett nationellt referensvärde

Inte nedbrutet på kommundel eller stadsdelsnivå. Stort mörkertal för vissa brottstyper.

Anmälda brott

Polis i HOBIT/STATUS

Brott som anmälts och registrerats hos polisen.

Visar en bra bild för vissa typer av brott, t ex inbrott och stöld av fordon.

Stort mörkertal för vissa typer av brott, t. ex. brott i nära relation.

Händelse­rapporter

Polis (STORM)

Allmänhetens anmälningar till polisens kommunikations­­central och ordnings­­störningar.

Visar vilka problem som allmänheten anser vara besvärande.

Endast sökbart i 13 månader.

Statistik över skadegörelse

Räddnings­tjänst

Tekniska förvaltningar

Kommunens skol­fastigheter

Kostnader för reparation och underhåll på kommunala objekt

Ett värdefullt komplement till anmälda brott då en stor del av skade­­görelsen som sker på kommunala objekt inte polisanmäls

Skillnader i redovisnings­rutiner.

Anmälningar till socialtjänsten

Social­tjänst

Antal inkomna anmä­lningar på exempelvis bristande omsorg, misshandel, kriminalitet och missbruk.

Befintlig indikator på om­fattningen av problem i området.

Stort mörkertal.

Rapporterings­system för bränder och olyckor

Räddning­stjänst

Statistiken över bränder utomhus eller i allmänna utrymmen.

Kan vara ett komplement för att beskriva situationen i ett område.

Skillnader i redovisnings­rutiner

Lokala trygghets­under­sökningar

Polis

Kommun

Tillfrågades egna svar på utsatthet för brott och upp­levelser av otrygghet.

Ger svar på utsatthet för brott som vanligen har ett stort mörke­rtal.

Svårt att omstätta svaren till konkreta åtgärder.

Nationella Trygghets­undersökningen (NTU)

Brå

Tillfrågades egna svar på utsatthet för brott och upplevelser av otrygghet.

Ger svar på utsatthet för brott som vanligen har ett stort mörkertal.

Redovisas endast på lokalpolisområdesnivå.


Tänk på det här när du arbetar med brottsstatistik

Polisen har tillgång till statistik som visar att händelser ägt rum. Men det finns mörkertal. Det är därför viktigt att kommunens förvaltningar, framför allt skolan, lyfter fram problematik som inte kommit till polisens kännedom genom statistiken.

Brottsstatistik visar enbart den anmälda brottsligheten, inte den faktiska. Varje dag begås brott som aldrig kommer till rättsväsendets kännedom. Om den anmälda brottsligheten är liten i förhållande till den faktiska brottsligheten får man ett stort mörkertal. Det som avgör hur stor del av brottsligheten som anmäls är dels möjligheten att upptäcka brottet, dels viljan att anmäla brottet.

Brott som är fordonsrelaterade, stöld eller inbrott har ofta låga mörkertal som är oföränderliga över tid. De måste polisanmälas för att man ska få ut försäkringspengar för det som stulits. Brottsstatistiken visar därför en ganska rättvisande bild för den typen av brott.

Grova brott anmäls oftare än lindriga brott, brott mellan obekanta oftare än brott mellan bekanta och brott som sker på allmän plats oftare än de som sker på privat plats.

För att få en mer rättvisande bild behöver statistiken över anmälda brott kompletteras med uppgifter från exempelvis trygghetsundersökningar eller brottsofferundersundersökningar. Ibland har även landstingen statistik som kan göra bilden mer heltäckande.

Narkotikabrott och trafikbrott upptäcks främst genom insatser av polis och tull. Sådan brottsstatistik är en dålig mätare av den faktiska brottsligheten. Förändringar från en tid till en annan har ofta sin grund i förändrade resursinsatser och ändrade prioriteringar.

För att kartlägga exempelvis tillgången på narkotika är det bättre att använda uppgifter från självdeklarationsundersökningar, folk- hälsoundersökningar eller drogvaneundersökningar.

Kontakta någon statistiskt kunnig för att ta fram lokala undersökningaroch tolk statistik från dem.

Podd: Vad säger statistiken om brottsligheten?

Hur kan vi veta vilka brott som begås och i vilken omfattning? Vad säger statistiken och vad ger den inte svar på? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special av en panel vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalen 2019.

Medverkande: Thomas Hvitfeldt, enhetschef, Brå

Moderator: Willy Silberstein

Sidan senast uppdaterad: 2020-04-02

Samverkanshandboken
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är ett samarbete mellan
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är ett samarbete mellan