Organisera arbetet

Kommuner som vill arbeta brottförebyggande behöver bestämma hur arbetet ska organiseras för att det ska bli effektivt. Här får du råd att utgå ifrån och exempel på hur andra kommuner arbetar. Kom ihåg att anpassa organisationen efter de lokala omständigheterna och parterna som ingår i det brottsföre­byggande arbetet – då blir samarbetet som bäst.

Kunskap som metod

För att kunna göra bedöm­ningar och upp­följningar krävs att man gemensamt skaffar sig kunskap om de problem som ska åtgärdas.

Kom igång med arbetet

Bestäm vad kommunen vill uppnå med det brottsförebyggande arbetet

Kom överens om hur det brottförebyggande arbetet ska fungera och vad det leda till. Fundera på följande frågor:

  • Vad är syftet med att arbeta brottförebyggande lokalt? Vilka mål vill kommunen uppnå med det brottsförebyggande arbetet?
  • Vilka är målgrupperna för arbetet?
  • Var ligger huvudansvaret för arbetet? Ligger tyngdpunkten på till exempel säkerhetsarbete, på trygghetsarbete eller på det brottsförebyggande arbetet? Eller finns alla delar med?

Ta fram styrande dokument

Det bör finnas styrande dokument som visar hur kommunens aktörer ska samverka. I dokumenten bör det också framgå hur prioriterat det brottsförebyggande arbetet är. Utgå från de här frågorna:

  • Finns det redan styrande dokument kopplade till det brottsförebyggande arbetet, till exempel i form av inriktningsdokument, handlingsplaner eller samverkansavtal? Eller behöver ni ta fram nya dokument?
  • Hur följer ni upp dokumenten?

Organisera arbetet – både strategiskt och operativt

Brottsförebyggande arbete bygger på att relevanta aktörer samverkar för att uppnå resultat. Vanligen finns det någon form av samverkansorgan i kommunen som ansvarar för de brottsförebyggande frågorna. Det kan kallas för exempelvis brottsförebyggande råd eller trygghetsråd. Dessa råd består oftast av representanter från kommunens olika verksamheter och ett antal övriga aktörer.

Några frågor att överväga när ni ska organisera kommunens arbete:

  • Ska det finnas både politiker och tjänstemän i rådet och styrgruppen?
  • Vem ska vara ordförande respektive sammankallande?
  • Hur ska ni rapportera aktuell information?
  • Hur snabbt ska beslut fattas, och i vilket forum?
  • Vilka är de ekonomiska förutsättningarna för det brottsförebyggande arbetet?

I brottsförebyggande arbete tar det ofta lång tid innan man ser stora förändringar. Därför är det viktigt att organisationens utformning och sammansättning säkrar deltagarnas medverkan på lång sikt. Det är också viktigt att överväga var beslutsmandatet ska finnas för att exempelvis styra resurserna.

Förslag på organisation: styrgrupp, beredningsgrupp och arbetsgrupper

För att få struktur på verksamheten är ett förslag att skapa en styrgrupp, en beredningsgrupp och arbetsgrupper.

Styrgruppen skapar förutsättningar för aktörernas samverkan genom att förankra och ge mandat för arbetet. Styrgruppen ska också

  • ansvara för att visioner bryts ner till realiserbara, konkreta mål och delmål
  • se till att åtaganden genomförs.

Styrgruppen kan bestå av chefen för lokalpolisområdet, kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören.

Beredningsgruppen är länken mellan styrgruppens beslut och arbetsgruppernas utförande. Gruppen ska arbeta strategiskt med att planera, utforma och följa upp arbetet. De föreslår insatser utifrån det lokala läget och presenterar dessa för styrgruppen, som fattar beslut om vad som ska göras.

Beredningsgruppen kan bestå av chefer från de avdelningar eller förvaltningar som berörs av de prioriteringar som styrgruppen gör. Det kan i praktiken betyda att polisen deltar genom kommunpolisen, medan kommunen deltar genom olika förvaltningschefer och kommunens samordnare av brottsförebyggande arbete. Det lokala brottsförebyggande rådet kan utgöra en sådan grupp.

Utöver kommun och polis kan även andra aktörer ingå i gruppen, till exempel fastighetsbolag, delar av och lärosäten.

Arbetsgrupperna utför de arbetsuppgifter som . Beredningsgruppen ansvarar för att tillsätta arbetsgrupperna. Grupperna sätts samman utifrån vad som ska göras och är ofta tidsbegränsade. Deras arbete ska utgå från de behov som finns lokalt.

Publikationer

Kommunens samordnare och kommun­polisen har en viktig roll

Kommunens samordnare är vanligtvis en specifik tjänstemannafunktion som ansvarar för det brottsförebyggande arbetet, antingen på heltid eller som en del av tjänsten. Samordnaren . Därför måste samordnaren få tydliga mandat från kommunledningen. Samordnaren kan vara placerad under kommunstyrelsen eller under någon nämnd, men arbetet får troligen större genomslag och förankring i kommunen genom kommunstyrelsen.

Kommunpolisen arbetar med de brottsförebyggande frågorna på uppdrag av chefen för lokalpolisområdet. Det ska stå klart att arbetet är prioriterat. Kommunpolisens och samordnarens arbete kan också handla om att hitta sätt att förankra arbetet i den egna organisationen eller att kunna hantera professionella eller kulturella skillnader mellan polis och kommun. Kommunpolisen och samordnaren ska även ha förmågan att engagera och involvera medborgarna i det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Följ upp arbetet

Det är viktigt att kontinuerligt följa upp det brottförebyggande arbetet, för att se om organiseringen och utförandet av arbetet verkligen fungerar. Följ upp arbetet systematiskt genom att undersöka om kommunen har uppnått de mål som ni har satt upp för arbetet. Delar av arbetet och olika projekt kan utvärderas under arbetets gång eller i efterhand, genom exempelvis processutvärderingar eller effektutvärderingar.

Stödfrågor inför samordnaruppdraget:

  • Vad exakt ska jag göra?
  • Vilket ansvar har jag för arbetet?
  • När ska jag vara klar?
  • Hur ska arbetet redovisas och hur ska det användas?
  • Vilket mandat har jag fått av min chef?

 

Exempel på hur andra kommuner organiserar arbetet

Folkmängd: 13 391 invånare

Anmälda brott per 100 000 invånare: 11 777 (preliminär siffra för 2020). Jfr. hela landet 15 079

Självrapporterad utsatthet för brott: 18,1 procent av svarande i polisområdet Norra Västmanland uppger att de under 2019 utsattes för brott mot enskild person¹. Värdet för hela landet är 22,6 procent (Nationella trygghetsundersökningen 2020)

 Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Fagersta

Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Fagersta

Det lokala brottsförebyggande rådet i Fagersta samordnar det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet. Rådet har en strategisk och beslutande roll, och i rådet finns representanter (vanligtvis chefer) för kommunens verksamheter, och Norra Västmanlands kommunalteknikförbund. Lokala BRÅ sammanträder sex gånger per år. Kommunpolitiker är inte med i rådet, men BRÅ rapporterar regelbundet till kommunstyrelsen. Ingen särskild budget är avsatt för arbetet, utan beslutsmandatet ligger på respektive chef.

Fagersta tillämpar EST (effektiv samordning för trygghet) – Kommunen har en EST-grupp som består av samordnare samt representanter från olika verksamheter. EST-gruppen träffas varannan vecka och skapar en gemensam lägesbild utifrån en given mall. Deltagarna har i uppdrag att dokumentera de lägesbilder som kommer in mellan mötena, för att sedan rapportera om dessa på mötena. Deltagarna ska också ta fram underlag för sina lokala lägesbilder, till exempel statistik över larm, orosanmälningar, rapporter med mera.

EST-gruppen rapporterar till Länsstyrelsen Västmanland och Lokala BRÅ en gång per månad. Utifrån den rapporten beslutar Lokala BRÅ om kommunen ska genomföra en fördjupad kartläggning av något område. Lokala BRÅ beslutar också vem som får detta uppdrag. Därtill kan Lokala BRÅ även besluta om att genomföra orsaksanalyser, det vill säga undersöka varför ett brottsproblem uppstår.

Styrdokument

Plan för systematiskt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i Fagersta kommun

I den övergripande planen anges mål och strategier för det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet.

Medborgarlöfte

Fagersta har upprättat ett medborgarlöfte, som är ett gemensamt dokument för polisen och kommunen. Där formuleras mål som omsätts och följs upp genom EST-arbetet.

I Fagersta tas utifrån medborgarlöftet så kallade inriktningsbeslut om det brottsförebyggande arbetet var tredje månad. Lokala BRÅ i Fagersta tar fram ett förslag till politiskt beslut. Förslaget utgår från arbetet med gemensamma lägesbilder och omfattar följande områden:

  • Hot och våld
  • Ordningsstörning och otrygghet
  • Extremism och kriminella nätverk
  • Ungdomar och skolor
  • ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak)
  • Övrigt (till exempel hot och hat på sociala medier).

Kommunens samordnare och kommunpolisen

Fagersta har en anställd samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Tjänsten är på totalt 100 procent och innehåller flera ansvarsområden vid sidan av det brottsförebyggande arbetet. Samordnaren är placerad under kommunledningen och arbetar nära kommunpolisen och andra samverkansaktörer i EST-arbetet.

Uppföljning

Fagersta följer upp och utvärderar sitt arbete med trygghet kontinuerligt. De utgår då från en metod som kallas Smarta mål för implementering av insatser. De följer också upp genom att analysera utvalda nyckeltal som är baserade på brottsstatistik och trygghetsmätningar. Dessutom genomför de Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning vartannat år, där en trygghetsmätning ingår.

Kontakta Fagersta kommun

Har du frågor om Fagerstas brottförebyggande arbete? Hör av dig till kontaktperson Annika Hedberg-Roth:

Folkmängd: 130 224 invånare

Anmälda brott per 100 000 invånare: 9 305 (preliminär siffra för 2020). Jfr. hela landet 15 079

Självrapporterad utsatthet för brott: 16,2 procent av svarande i polisområdet Umeå uppger att de under 2019 utsattes för brott mot enskild person¹. Värdet för hela landet är 22,6 procent (Nationella trygghetsundersökningen 2020)

 Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Umeå

Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Fagersta

I Umeå har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för Umebrå, som är kommunens brotts- och drogförebyggande råd. Umebrå sammanträder fem gånger per år och består av såväl förtroendevalda som tjänstepersoner från sex kommunala nämnder och förvaltningar. De förtroendevalda är ordförande och vice ordförande i de politiska nämnderna, och tjänstepersonerna är förvaltningschefer. Kommunstyrelsens ordförande är även ordförande för Umebrå. Utöver kommunens representanter sitter lokalpolisområdeschefen samt förtroendevalda och tjänstepersoner från Region Västerbotten med i Umebrå.

Det finns en särskilt avsatt budget för det brotts- och drogförebyggande arbetet i Umeå.

I Umeå finns det också lokala förebyggande råd i flera områden. Här finns representanter för fritidsgård (även koordinator), skola (rektor och/ eller kurator) och socialtjänsten (fältare). Polisen är också representerad vid behov, liksom föreningsliv och hälsocentraler. De lokala råden sammanträder minst fyra gånger per år. Umeå har också infört EST (effektiv samordning för trygghet), ett kunskapsbaserat samarbete mellan kommunen, polisen och fastighetsägare med flera i det vardagliga linjearbetet.

Styrdokument

Umeå har tagit fram en samverkansöverenskommelse, en uppdragsplan för Umebrå och medborgarlöften.

Samverkansöverenskommelse

Umeå kommun och Polismyndigheten har en skriven överenskommelse för samverkan. Syftet är att säkra ett långsiktigt och hållbart brottsförebyggande arbete för Umeå kommun och polisen, med gemensamma fokusområden och mål som utgår från den lokala lägesbilden. Det är sedan dessa mål som styr samarbetet.

Uppdragsplan för Umebrå

I uppdragsplanen från kommunfullmäktige förtydligas Umebrås uppdrag. Dokumentet lyfter även fram samverkansprocessen för lokalt brottsförebyggande arbete.

Medborgarlöften

Umeå kommun har tagit fram medborgarlöften i samverkan med polisen. I dokumentet står det så här: ”Detta dokument syftar till ett effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom att vi bygger förtroende samt engagerar och involverar medborgare tillsammans med lokalsamhällets aktörer.”

Kommunens samordnare och kommunpolisen

I Umeå kommun finns totalt tre heltidstjänster, i Umeå kallade processledare, för att samordna det brotts- och drogförebyggande arbetet. En av tjänsterna har mer fokus på ANTD-förebyggande arbete. De är också handläggare för Umebrå.

Funktionen där processledarna verkar kallas för Övergripande planering/ Umebrå. Dessa har ett nära samarbete med kommunpolis. Det innebär mer konkret att processledare och polis använder varandras kompetenser i framtagandet av de gemensamma lägesbilderna för Umeå.

Umebrå och polisen samarbetar i framtagandet av Umeås medborgarlöften och tillsammans aktiva i de aktiviteter och insatser som vi genomför för att realisera löftena, både gällande att öka tryggheten och trafiklöftena som ingår.

Umebrå och polisen arbetar tillsammans och skapar aktiviteter för att medborgarna ska känna sig trygg i det offentliga rummet i Umeå, Våra trygghetsvandringar, nattvandringar och trygghetsöverenskommelse är viktiga och uppskattade inslag i att Umeå ska växa tryggt och säkert. Polisen är sammankallande i arbetet med EST (effektiv samordning för trygghet, se ovan under arbetsgrupper).

Uppföljning

Umebrå redovisar sitt arbete varje år i form av en verksamhetsberättelse. De följer också upp samtliga uppdragsområden årligen. De mål som kommunen och polisen har fastställt i samverkansöverenskommelsen följs upp årligen och redovisas för Umebrå. Det är processledarna som följer upp, redovisar och sammanställer de aktiviteter som finns i Umebrå uppdragsplan.

Medborgarlöften och aktiviteterna i den följs upp separat, sammanställs och återrapporteras på Umebrås regelbundna möten. Även detta ansvarar processledarna för.

I Umeå pågår också ett särskilt projekt för att motverka social oro. Det heter Umeå växer – tryggt och säkert. Här följs aktivitetsplanen upp kontinuerligt, och projektet utvärderas av Umeå universitet med ekonomiskt stöd från Brå.

Kontakta Umeå kommun

Har du frågor om Umeås brottförebyggande arbete? Hör av dig till någon av deras kontaktpersoner.

Folkmängd: 3 945 invånare

Anmälda brott per 100 000 invånare: 7 250 (preliminär siffra för 2020). Jfr. hela landet 15 079

Självrapporterad utsatthet för brott: 15,3 procent av svarande i polisområdet Skellefteå uppger att de under 2019 utsattes för brott mot enskild person¹. Värdet för hela landet är 22,6 procent (Nationella trygghetsundersökningen 2020)

 Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Norsjö

Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Fagersta

Bestäm vad kommunen vill uppnå med det brottsförebyggande arbetet

I Norsjö är målen formulerade utifrån målområdet Trygghet, som handlar om både trygghet i hemmet och trygghet i samhället. Inom detta målområde finns det i sin tur flera formulerade delmål. Tillsammans med Polisen har Norsjö kommun formulerat följande mål för samverkansarbetet:

  • ökad upplevd trygghet
  • minskad brottslighet
  • en övergång från dold brottslighet till synlig brottslighet (särskilt viktigt när det gäller ungdomar)
  • medborgare som är mer delaktiga i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet
  • ökat samarbete mellan Polisen och Norsjö kommun, vilket förväntas öka förtroendet och tilliten samt effektivisera arbetet för båda parter.

Ta fram styrande dokument

Det övergripande styrdokumentet i Norsjö är det folkhälsopolitiska programmet Plats för kropp och själ, som också omfattar trygghetsarbetet. Där är delmålet Trygg och våldsfri kommun övergripande.

Polisen och Norsjö kommun har också tagit fram ett dokument om medborgarlöften. Dokumentet innehåller målen för samverkansarbetet och en plan för genomförandet.

Organisera arbetet – både strategiskt och operativt

I Norsjö finns en styrgrupp som består av verksamhetschefer från kommunen och chefen för hälsocentralen. Därtill är kommunstyrelsens ordförande och en representant från polisen med när frågor av brottsförebyggande karaktär tas upp.

Folkhälsorådet består av kommunstyrelsens ordförande (som även är rådets ordförande), ordförande för arbetsutskott, allmänna arbetsutskottet (där BRÅ ingår), verksamhetschefer, polisen, Folktandvården och hälsocentralen samt samordnaren för ANDT – alkohol, narkotika, dopning och tobak och trygghetsarbetet. Region Västerbotten ingår också i rådet, liksom en representant för regionens folkhälsoenhet.

I Norsjö ansvarar Förebyggandegruppen för det operativa brottsförebyggande arbetet. Gruppen samordnas av folkhälsostrategen som också är kommunens samordnare för det brottsförebyggande arbetet. I gruppen ingår fritidsledare, elevhälsa, rektorer, integrationsstrateg, socialtjänst och polis. Vid behov bjuds även representanter från näringsliv och föreningar in.

Kommunens samordnare och kommunpolisen har en viktig roll

I Norsjö har kommunens samordnare i uppdrag att samordna både ANDT och det brottförebyggande arbetet. Uppdraget är på 50 procent. Samordnaren har ett nära samarbete med den operativt ansvarige gruppchefen hos Polisen.

Uppföljning

Uppföljningen av delmålet Trygg och våldsfri kommun ingår i Norsjö kommuns systematiska kvalitetsarbete. Kommunen har valt fem indikatorer för uppföljning:

  • droger
  • trygghet
  • ökad kunskap om våld och genus
  • kränkning
  • psykisk hälsa.

Dessa indikatorer följs upp via enkätundersökningar som kommunen genomför i skolan och bland medborgarna varje år.

Kontakta Norsjö kommun

Har du frågor om Norsjös brottförebyggande arbete? Hör av dig till deras kontaktperson Mari-Louise Skoogh:

Folkmängd: 53 758 invånare

Anmälda brott per 100 000 invånare: 11 219 (preliminär siffra för 2020). Jfr. hela landet 15 079

Självrapporterad utsatthet för brott: 27,3 procent av svarande i lokalpolisområde Nordöstra Göteborg uppger att de under 2019 utsattes för brott mot enskild person¹. Värdet för hela landet är 22,6 procent (Nationella trygghetsundersökningen 2020)

 Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Norsjö

Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Fagersta

Bestäm vad kommunen vill uppnå med det brottsförebyggande arbetet

I den övergripande samverkansöverenskommelsen mellan Göteborgs stad och polisområdet Storgöteborg formuleras syfte och mål på följande sätt:

Syfte och mål

Överenskommelsens syfte och mål är att genom strukturerad samverkan öka tryggheten och minska brottsligheten i Göteborg. Detta strukturerade arbete har sin utgångspunkt Trygg i Göteborg.

I medborgarlöftet för Angered från 2020 anges följande mål:

Det här ska vi åstadkomma tillsammans

  • Minskat problem med otrygghet i Hammarkullen
  • Upplevelse av en mer närvarande polis i området
  • Ökat förtroende för polis, stadsdelsförvaltning och bostadsbolaget hos invånarna

Ta fram styrande dokument

Göteborgs Stads budget 2021 är det övergripande styrdokumentet för trygghetsarbetet i Göteborg. Här är ett utdrag ur budgeten som beskriver inriktningen för det lokala trygghetsarbetet:

Lokalt trygghetsarbete Göteborgs stad har som ambition att alla områden ska vara avförda från polisens lista över särskilt utsatta områden senast 2025. Göteborg ska vara en välmående, öppen och trygg stad. Sedan flera år tillbaka har staden tillsammans med polisen arbetat utifrån en modell som kallas Trygg i Göteborg. Modellen har byggts på gemensamma lägesbilder och lokala trygghetsundersökningar. Med det som utgångspunkt fastställs problembilden och där orsakerna analyseras noga. Därefter fastställs metoder, aktiviteter och åtgärder för att lösa problemen. Trygg i Göteborg är en viktig del av stadens trygghetsarbete.

Det finns också en övergripande samverkansöverenskommelse mellan polisområdet Storgöteborg och Göteborgs stad. För Angered finns det även medborgarlöften.

Organisera arbetet – både strategiskt och operativt

Ledningsgruppen Trygg i Angered har fasta sammanträden cirka sex gånger per år. Gruppen samlas också vid akuta behov, till exempel vid allvarliga händelser såsom skjutningar och social oro. Ledningsgruppen består av sektorchefer från trygghetschef, säkerhetssamordnare samt lokalområdespolischef och platschef vid räddningstjänsten.

Trygghetsrådet i Angered sammanträder fyra gånger per år. Rådet består av politiker och tjänstemän från stadsdelsnämnden och stadsdelsförvaltningen samt representanter för bostadsbolag, polisen, räddningstjänsten, Angereds företagarförening och Angereds ungdomsråd.

Det finns en beredningsgrupp som samordnar trygghetsrådet, ledningsgruppen och de områdesbaserade arbetsgrupperna. Beredningsgruppen består av trygghetssamordningens koordinatorer och kommunpoliserna. Gruppen träffas varannan vecka och sammanställer en lägesbild.

De flesta av Angereds delområden egna trygghetsgrupper. I dessa grupper finns representanter för stadsdelsförvaltningen (som är sammankallande), bostadsbolag, grundskoleförvaltningen och polisen. I några områden finns även representanter för park- och naturförvaltningen, civilsamhället samt Göteborgs lokalförvaltning. I Angereds centrum-gruppen deltar även Västtrafik och Angereds närsjukhus.

I alla områden finns arbetsformen SSPF, som står för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. I SSPF-grupperna kan aktörer lyfta oro runt grupper eller enskilda ungdomar.

Stadsdelens trygghetssamordnare och kommunpolisen har en viktig roll

I stadsdelsförvaltningen Angered har de samlat samordningen av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet på en enhet. Inom den här trygghetssamordningen finns det specialister som koordinerar arbetet inom

  • ungdomskriminalitet
  • avhopparverksamhet
  • våldsbejakande extremism
  • våld i nära relationer
  • hedersrelaterat våld och förtryck
  • lokal områdesutveckling
  • social mobilisering av civilsamhället.

Koordinatorerna kan också fungera som konsultativt stöd i enskilda ärenden, till exempel inom socialtjänsten.

Trygghetssamordningen driver utvecklingsprojekt och förbättrar metoder inom flera områden. Trygghetssamordningen ansvarar också för att hålla ihop hela samverkansarbetet inom ledningsgruppen Trygg i Angered – både på lokal och strategisk nivå.

Uppföljning

Angered följer den kunskapsbaserade arbetsprocessen för Trygg i Göteborg. I den ingår det att aktörerna gemensamt följer upp varje aktivitet som genomförs och sedan använder lärdomarna i det fortsatta arbetet. Trygghetssamordningen ansvarar för detta.

Kontakta stadsdelen Angered

Har du frågor om Angereds brottförebyggande arbete? Hör av dig till deras kontaktpersoner Maria Bolander eller Robert Andersson.

Faktablad

Här kan du ladda ner faktablad som visar hur en kommun kan organisera sitt brottsförebyggande arbete och vad som är bra att tänka på.

¹.) Siffran avser andelen i befolkningen som uppgett att de under 2019 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i NTU sammantaget kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri eller nätkränkning. Läs mer om Nationella trygghetsundersökningen