- Start
- / Förebygga brott
- / Förebyggande utifrån ämne
- / Social oro
Social oro
I samband med pandemin har risken för social oro diskuterats eftersom fler är hemma och också vistas mer ute i bostadsområden, i centrum och på allmänna platser som gallerior och badplatser. Det skulle potentiellt kunna leda till en ökad risk för ordningsstörningar, skadegörelse, stöld samt hot och våld.
Social oro används för att beskriva många olika skeenden och händelser. I dag finns ingen vetenskapligt enhetlig definition av social oro eftersom det kan visa sig på olika vis och med olika orsaker. Ur ett brottsförebyggande perspektiv kan social oro beskrivas som samhällstörande händelser kopplade till brott och otrygghet som sker lokalt. Social oro kan handla om en reaktion på en händelse eller en situation som eskalerar till en rad oroligheter med exempelvis anlagda bil- och skolbränder, skadegörelse och upplopp. Det kan också uppstå utan direkt uppenbara orsaker. Social oro kan ha inslag av olagliga och aggressiva handlingar mot exempelvis polis och räddningstjänst som får svårt att upprätthålla allmän ordning.
Ett förebyggande arbete förutsätter en bred samverkan mellan flera aktörer som kan bidra till att tidigt upptäcka och motverka social oro på ett balanserat sätt. Social oro är med andra ord ett sammansatt problem med flera bakomliggande orsaker och uttryck.
Samverkan
För att lyckas i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet är det viktigt med effektiv samverkan och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Här beskriver vi steg för steg hur samverkan kan läggas upp och utföras.
metodstöd från polisen
Samverkan mot social oro – Polisens metodhandbok
Polisen har gett ut en metodhandbok om samverkan mot social oro. Metodhandboken är en vägledning med fokus på långsiktigt samverkansarbete. För att avgöra vilken lägesbild som råder används en checklista i syfte att analysera och bedöma varningssignaler/indikatorer till social oro. Metodhandboken innehåller även en förklaringsmodell som pekar på fem nivåer av multifaktoriella orsaker till social oro.
Exempelsamling
Arbeta brottsförebyggande med Effektiv Samordning för Trygghet (EST)
Mellan 2016 och 2019 bedrev Brå ett utvecklingsprojekt kring lokal samverkan för trygghets- och brottsförebyggande arbete i sju pilotområden. Nu har erfarenheterna från arbetet sammanställts i en exempelsamling av Malmö universitet. I bostadsområden, som polismyndigheten karaktäriserat som utsatta eller särskilt utsatta, har kommun, polis och lokala fastighetsägare tillsammans arbetat för att utveckla en metod för effektivare samverkan.
Arbetssättet ska fungera i linjeverksamhet, och integrera såväl det händelseinriktade som det långsiktigt brottsförebyggande arbetet. Arbetsprocessen ligger i linje med den inriktning som beskrivs i Brås skrift Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete och tar tillvara erfarenheter från Effektiv samordning för trygghet (EST) och Samverkan mot social oro - Metodhandbok som utvecklats i Örebro respektive Västerort, Stockholm.
Film
Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden
På konferensen Råd för framtiden 2018 presenterade Brå rapporten Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden. Förutom att ge en beskrivning av situationen och särskilda utmaningar med att arbeta i socialt utsatta områden diskuterade en panel hur man kan arbeta i praktiken.
Ta del av rapporten
Kvinnor i socialt utsatta områden är otryggare än män i samma områden. Män, särskilt yngre, har lägre förtroende för polisen än vad kvinnor har. Något som drar ned befolkningens förtroende är att polisens insatser mot exempelvis buskörning och bilbränder uppfattas som ineffektiva. Det visar Brås rapport Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden (2018:6).
Inspiration
Utvärderade insatser
Umeå växer tryggt och säkert
Umeå har sett tendenser till social oro och erhållit medel för att utvärdera om deras arbete har effekt - Umeå växer, tryggt och säkert (UVTS). I den här rapporten redovisas UVTS, hur satsningen är tänkt att fungera och utsikterna att satsningen ska kunna nå önskade effekter samt hur den kan utvecklas.
Stärka värdegrund och stabilitet i Råslätt
Syftet med utvärderingen har varit att belysa och analysera hur projektet bidrar till att civilsamhällets aktörer i samverkan med kommunala verksamheter utvecklar ungdomsarbete i en stadsdel i Jönköping. Avsikten med projektet var att främja ungdomars integration och delaktighet samt att förebygga brott.
”Andra sidan är ni klara” – Östberga
Rapporten fokuserar på att belysa och analysera förutsättningarna för att skapa en känsla av både delaktighet och sammanhang bland barn och ungdomar och hur det avspeglas i Fryshusets mobila teams arbete i stadsdelen Östberga i Stockholm. Rapporten belyser hur samverkansvillkoren ser ut mellan ser ut mellan Fryshusets mobila team och övriga aktörer i området.
Brå ger ekonomiskt stöd till aktörer som arbetar med lokala brottsförebyggande eller trygghetsskapande projekt och verksamheter. Du hittar fler utvärderingar i vår erfarenhetsbank.
Stödmaterial
MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har publicerat två rapporter som belyser olika aspekter av social oro.
Regionalt arbete
Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland har utvecklat en vägledning för att inkludera sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledningen tar avstamp i hur olika livsvillkor i samhället påverkar människors tillit och framtidstro. Goda livsvillkor minskar därmed risken för social oro. Målsättningen är att vägledningen ska fungera som ett stöd för länsstyrelser, kommuner, räddningstjänst, polis och andra viktiga aktörer i det gemensamma arbetet i att förebygga sociala risker.
Se även
Socialt utsatta områden
Under en 25-årsperiod har det i Sverige växt fram ett antal socialt och särskilt brottsutsatta bostadsområden. Här kan du läsa om brottsförebyggande arbete i socialt utsatta områden samt ta del av de rapporter som Brå har publicerat på ämnet.