Bob – barn och unga i organiserad brottslighet

Allt yngre personer blir inblandade i den organiserade brottsligheten, såväl som offer som gärningsmän. Barn så unga som 12-15 år rekryteras till kriminella nätverk för att delta i hantering och försäljning av narkotika, men även grova våldsbrott. Bob är en struktur för samverkan för att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet.

Barn och unga rekryteras till kriminella nätverk, ofta av personer som bara är något år äldre. Barnen används framför allt i hantering och försäljning av narkotika, men är även delaktiga i grova våldsbrott. Rekryteringen av barn är ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i lokalområdet och ger de äldre tonåringarna möjlighet att tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken. Genom att använda sig av yngre personer som utförare kan äldre kriminella skydda sig själva från straff.

I riskzonen finns barn som redan begår mindre allvarliga brott , som rör sig utomhus i utsatta områden, eller har vänner och anhöriga inom nätverken. Det är svårt för ett barn att lämna ett kriminellt nätverk, men ibland uppstår tillfällen då barnets rekryterare lämnar landet eller hamnar i fängelse. Då är det viktigt att samhället agerar och motiverar barnet att hoppa av.

Barn har rätt till skydd mot alla former av våld och utnyttjande. Det finns behov av att öka kommuners och andra aktörers kunskap om vilka dessa barn och unga är, samt vilka åtgärder som är mest effektiva för att förebygga att barn och unga dras in i allvarlig brottslighet.

Kunskapsstöd för Bob-samverkan

Inom Bob-samverkan (se faktaruta) finns en arbetsgrupp för kunskapstöd. Gruppen sammankallas av Brå och har som mål att bidra till en ökad spridning och ett ökat användande av kunskapsbaserade metoder och arbetssätt inom ramen för Bob-samverkan samt att bevaka kunskapsutvecklingen både nationellt och internationellt för att på så sätt kunna identifiera nya arbetssätt.

Arbetsgruppen kommer utgå från redan befintliga samverkansstrukturer med tillägget att även representanter från länsstyrelserna, Kriminalvården och statens institutionsstyrelse (SIS) bjuds in till att medverka. Gruppen planerar för kompetensutveckling, konferenser, nätverksträffar med mera.

Kontakta oss i arbetsgruppen

anders.bolund@bra.se

niklas.oden@bra.se

mikael.mattsson.flink@skr.se

elisabet.sjostrom@socialstyrelsen.se

BAKGRUND

Om Bob

Åtta myndigheter har fått i uppdrag att inrätta en samverkansstruktur för ett sammanhållet arbete med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott, i miljöer kopplade till organiserad brottslighet. Strukturen, som kallas BOB (barn och unga i organiserad brottslighet), ska:

Förstärka och effektivisera arbetet med att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet genom konkreta åtgärder och insatser
Säkerställa effektiva och ändamålsenliga åtgärder för de som är inblandade i grov kriminalitet
Identifiera framgångsfaktorer och metoder samt sprida kunskap om dessa.

Arbetet leds genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd och lokala samverkansråd som utgår från Polismyndighetens närmare 100 lokalpolisområden. Strukturen bygger på ett regeringsuppdrag som beslutades den 9 november 2023.

Läs mer i regeringsuppdraget

Se filmen om barn och unga i kriminella nätverk

Filmen baseras på Brå-rapporten Barn och unga i kriminella nätverk som bygger på intervjuer med 28 personer som själva varit delaktiga i kriminella nätverk i Sverige. Brå har också analyserat underättelseuppgifter, kriminalstatistik och data från förundersökningar.

Inträde och villkor

Det är unga som rekryterar barn till de kriminella nätverken. Det är en snabb process, ibland tar det bara en dag. Typiskt sett är det 16-åringar som rekryterar så kallade ”egna yngre” i 12 – 13-årsåldern, för att utföra olika tjänster. Den som rekryterar behöver omkring 2–5 ”egna yngre” som springpojkar för att de själva ska kunna göra karriär inom nätverken och tjäna mer pengar på narkotikaförsäljning. Barn rekryteras bland annat för att de är lättare att manipulera och förskjuta riskerna på. Barn är också en billig arbetskraft för nätverken.

Många av de killar som involveras i kriminella nätverk har tidigare varit med i ett ungdomsgäng. Det är grupperingar där man ofta är i samma ålder, begår mindre allvarliga brott tillsammans och umgås. I ungdomsgänget är man jämlikar och ingen bestämmer mer än någon annan. I ett kriminellt nätverk ser det annorlunda ut än i ungdomsgänget. Nätverken har tillgång till resurser, som skjutvapen och narkotika, och bygger ofta på principer om att äldre styr över yngre.

Nätverkens hierarki

Figuren visar hur ett nätverk kan vara uppbyggt i en pyramid med fyra åldersskikt. Varje individ i nätverk visualiseras med kvadrater som visar åldern.

Ett exempel på relationer mellan fyra åldersskikt (aktörernas åldrar anges i rutorna).

Högst upp i de kriminella nätverkens hierarki finns ”de äldsta”. Det är oftast personer mellan 21 och 35 år, som är ganska långt bort från de riskbetonade brottsliga verksamheterna. De äldsta har ”egna yngre”, och dessa yngre har i sin tur ”egna yngre” i 12 – 13-årsåldern, som de själva rekryterat. Det finns ofta ingen kontakt mellan dem som befinner sig längst ner respektive högst upp i hierarkin.

Brotten

Nästan alla yngre engageras i narkotikahandeln, men många får även andra uppdrag och begår flera typer av brott. Fler barn och unga än tidigare involveras också i grova brott. Den sociala relationen mellan äldre och yngre är ofta avgörande för vilka typer av brott som den yngre involveras i. För yngre som umgås ofta med ”sina äldre” integreras brottsligheten i deras sociala umgänge och vilka uppgifter de får utföra beror helt enkelt på vad som händer när de är tillsammans med de äldre. Andra yngre kan ha en kontinuerlig men mindre intensiv kontakt med den äldre, och enbart få enstaka uppdrag utöver narkotikaförsäljningen.

Ett vanligt uppdrag för de yngre är vapenhantering. Det kan handla om att gömma vapen hemma, flytta dem mellan olika platser eller att bära vapnet när en äldre behöver ha med sig det ut. Även olika typer av våldsbrott läggs ofta på unga. Det kan handla om skjutningar, men även andra former av hot- och våldsbrott som utpressning, indrivning av skulder och misshandel. Många av de mest riskfyllda uppdragen går alltså till de unga. De är närmast narkotikan och vapenhanteringen, medan de äldre uppdragsgivarna befinner sig på behörigt avstånd. Barn kan också få i uppdrag att erkänna och ta på sig straffet för ett grovt brott som de inte har begått.

Bedrägerier beskrivs som en viktig del av de brottsliga verksamheterna. Vinsterna kan vara väldigt stora, samtidigt som upptäcktsrisken ses som låg. Det ska i första hand handla om telefonbedrägerier, där även unga kan få uppdrag.

Utträde

I de flesta fall tycks det vara betydligt enklare att komma in i ett nätverk än att lämna det. Utträden är ofta hårt reglerade och oavsett hur motiverad en ung person är att hoppa av ett nätverk, är det inte säkert att det är möjligt. Äldre kan vara ekonomiskt beroende av att driftiga unga drar in mycket pengar till nätverket. Utträden kan därför betraktas som svek och att den som vill lämna ses som respektlös, vilket kan orsaka en hotbild mot personen. De äldre använder olika strategier för att minska risken för avhopp, som exempelvis skuldsättning, hot och våld. De yngre kan också i avskräckande syfte, tvingas se filmer där andra blir bestraffade.

Viljan att lämna kriminella nätverk uppstår när priset för involveringen upplevs vara större än vinsterna. De motiv som var avgörande för inträdet kan ha bleknat över tid, samtidigt som den unges förmåga att förhålla sig till framtiden kan ha ökat. Det rör sig om två typer av motivationsprocesser: en långsam och en snabb händelseutveckling. Många har erfarenheter av båda motivationsprocesserna och de kan pågå växelvis under en lång tid.

Motivationsprocesser för att vilja lämna ett nätverk

Växande insikt

Önskan om ett annat liv
Trötthet på att begå brott
Press utifrån, från anhöriga eller myndighetspersoner
Reflektion

Allvarlig hotbild

Att själv bli utsatt för hot och våld
Hot och våld mot anhöriga
Vänner som dör

Det som avgör om det är möjligt att lämna nätverket är ofta individens status och vilka tillfällen som ges. Det kan finnas öppningar för ett utträde för unga som klättrat i nätverket, men också för dem som inte hunnit etablera sig ännu. Nykomlingar kan ha möjlighet att lämna om det bedöms att de inte tillför så mycket och att de saknar insyn i nätverkets verksamheter. Den som hunnit klättra i nätverkets hierarki kan ha arbetat upp ett förtroendekapital som kan fungera som en garanti för att personen fortsättningsvis kommer vara en vän. Dock har barn och unga med starka band till sina äldre generellt svårt att lämna nätverket.

Släktband kan både försvåra och förenkla ett utträde. Dels kan det vara ännu mer laddat att vilja lämna, men det kan också vara enklare att få utträdet att bli accepterat då släkt och familj faktiskt bryr sig om varandra. Samtidigt kan det vara svårt att lämna nätverket på riktigt eftersom man ofta förväntas vara fortsatt lojal och ställa upp om det behövs.

Det kan också vara möjligt att lämna nätverket efter en förhandling om utträde och ekonomiska ersättningar.

Slutsatser

Barns och ungas involvering i kriminella nätverk är ett komplext problem. Exploateringen av barn stärker de kriminella nätverkens kapacitet att begå brott, samtidigt som barns utsatthet inom nätverken är omfattande. Barn är både offer och förövare, vilket är en utmaning både för rättsväsendets arbete mot organiserad brottslighet och för samhällets ansvar att skydda barn.

Det är viktigt att myndigheter och kommuner ges förutsättningar att ingripa genom hela involveringsprocessen; från inträdet, delaktigheten i brott och vardagslivet inom nätverket, till utträdesprocessen och perioden efter separationen från nätverket. Det är till exempel viktigt att polis, skola och socialtjänst samverkar för att identifiera fysiska- och digitala platser och tidpunkter då risken är som störst för att kontakter inleds mellan barn och kriminella nätverk. Det är också viktigt att ta vara på de möjligheter som kan uppstå för barn när deras så kallade äldre till exempel blir dömd till ett fängelsestraff. När de äldre inte är närvarande för att styra barnen ökar chansen att motivera barnen till att lämna nätverken. Myndigheterna kan ligga steget före genom att ha handlingsplaner på plats, om vem som ska göra vad, och att det finns strukturer för informationsdelning för att möjliggöra ett snabbt agerande.

Några av Brås förslag

Minska kriminella nätverks kapacitet

Överväg utökade befogenheter i brottsutredningar gällande barn under 15 år (hemliga tvångsmedel och tvångsmedel)
Viktigt att ge bättre möjligheter att begränsa mobilanvändning på SiS

Minska barns utsatthet

Tillgångsriktade åtgärder minskar nätverkens attraktionskraft
Förebygg grooming inom lokal brottsförebyggande samverkan
Utveckla uppsökande avhopparinsatser

Läs mer i rapporten

Barn och unga i kriminella nätverk

Denna studie av barn och unga i kriminella nätverk belyser hur barn och unga kommer in i nätverk, vad som motiverar nyrekryteringen, vilka brott nätverksinvolverade barn och unga typiskt sett begår och varför, hur barn och unga styrs och avancerar inom nätverken samt vilka möjligheter barn och unga har att lämna kriminella nätverk.

Rapporten visar både att barns och ungas delaktighet i kriminella nätverk är en utmaning för rättsväsendets arbete mot organiserad brottslighet, och att barns utsatthet inom de kriminella nätverken är ett betydande samhällsproblem. Det innebär att frågan berör många olika aktörer och ansvarsområden på nationell, regional och lokal nivå.

Läs mer om rapporten