Polisarbete

En polis i samtal med ungdomar.
Brå:s uppföljning och utvärdering av polisen kan vara till praktisk användning, både i styrningen av polisen och i arbetet med att förebygga och utreda brott.
  Rapporter från Brå om polisarbete
  • Klassificering av brott 2018
    Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan 2018-2021 2018
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. I denna rapport redovisar myndigheterna 2017 års prognoser som omfattar perioden 2018–2021.
  • Personuppklaring i relation till förändrad brottsstruktur 2018
    Den här kortanalysen undersöker hur personuppklaringsprocenten har utvecklats under perioden 2001–2016 och hur mycket den
    skiljer sig åt mellan olika brottskategorier.

  • Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare 2017
    En sammanställning av svensk och internationell kunskap om polisiära arbetssätt mot upprepat partnervåld, där tre specifika utländska arbetssätt beskrivs mer ingående.

  • Nationellt och lokalt brottsförebyggande arbete 2017
    Denna bok beskriver det brottsförebyggande arbetets utveckling och framväxt i Sverige sedan 1993. Sedan dess har både det nationella och det lokala brottsförebyggande arbetet förändrats och utvecklats. Här kan du läsa vad som ligger till grund för den utveckling vi ser i det brottsförebyggande arbetet i dag.
  • Metodstöd för NTU Lokal 2017 2017
    Detta metodstöd hjälper dig att göra en korrekt tolkning av NTU Lokals resultat – även om du inte är van vid att läsa statistik.
  • It-inslag i brottsligheten
    och rättsväsendets förmåga
    att hantera dem (kortversion)
    2017
    Den snabba tekniska utvecklingen och det ökande användandet av internet, datorer och mobilteknologi har dramatiskt förändrat vårt moderna samhälle. Digitaliseringen underlättar på många sätt människors vardag, men den innebär också att it-inslagen i brottsligheten ökar, vilket medför nya utmaningar för rättsväsendet.
  • Stora förundersökningar och brottmål 2017
    Denna rapport beskriver utvecklingen av förundersökningarnas och brottmålens omfång och komplexitet under åren 2006–2015 och vad som kan förklara utvecklingen. Rapporten redovisar även vad som utmärker stora förundersökningar och stora brottmål och beskriver deras resursåtgång.
  • Den framtida verksamhetsvolymen
    i rättskedjan (2017-2020)
    2017
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Insats Fenix 2016
    Under våren 2014 inledde polisen i Järvaområdet i Stockholms kommun en särskild satsning under namnet Fenix. Brå har i samarbete med polisen utvärderat satsningen.
  • Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden 2016
    Brottsligheten i socialt utsatta områden har kommit alltmer i fokus. Regeringen har därför bett Brå att sammanställa kunskap från forskning och erfarenhet om vilka åtgärder som kan vara verksamma för att komma till rätta med dessa problem.
  • Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott 2016
    I denna rapport görs en samlad bedömning av hur olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring, liksom statistik och polisiär kunskap.
  • Förändrade krav på bevisning? 2016
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Har polisen eller åklagarna förändrat sitt arbete när det gäller insamling eller bedömning av bevis i utredningarna? Det är den centrala frågan i denna rapport.
  • Har bedrägerier och misshandel blivit svårare att personuppklara? 2016
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Kan det bero på att brottslighetens karaktär förändrats? Det är den centrala frågan i denna rapport.
  • It-inslag i brottsligheten och rättsväsendets förmåga att hantera dem 2016
    Denna rapport beskriver de senaste tio årens utveckling av den it-relaterade brottsligheten, liksom rättsväsendets kompetens och kapacitet att hantera den. Rapporten belyser också brister och angelägna utvecklingsområden för att höja rättsväsendets förmåga att hantera brott med it-inslag.
  • Kriminella nätverk och grupperingar 2016
    I denna rapport presenteras ett teoretiskt ramverk – en begreppsapparat – över de olika former av nätverk, grupperingar och fenomen som brukar ingå under det stora ”paraply” som kallas organiserad brottslighet.
  • Handläggningstider i rättskedjan 2009–2014 2016
    För sjätte året i rad har Brå undersökt handläggningstiderna i rättskedjan för brottsmisstankar om misshandel, våldtäkt, stöld, rån respektive utpressning. Dessutom kartläggs handläggningstiderna för samtliga brottsmisstankar sammantaget.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2016-2019) 2016
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete 2016
    Handbok som i fem steg beskriver hur samverkan praktiskt kan gå till. Boken ger användbara verktyg för hela samverkansprocessen.
  • Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen 2015
    Från juli 2012 och tre år framåt bedrev Polisen ett projekt med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen.
  • Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014 2015
    Rapporten består av två delar: en kartläggning över i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används och hur användningen förändrats över tid, samt en analys av sambandet mellan förundersökningsbegränsning och personuppklarade brott.
  • Polisanmälningar via internet 2015
    Sedan 2006 kan vissa brott anmälas på polisen.se. Den här kortanalysen handlar om polisanmälning av brott via internet.
  • Avrapportering i Ingripandeverksamheten 2015
    Brå har studerat hur lång tid poliser i Ingripandeverksamheten lägger på att avrapportera ärenden.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    2015
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess, där utredningarna präglas av kvalitet och rättssäkerhet. Hur långa handläggningstiderna är har då stor betydelse.
  • Brå-Lean
    2015
    Polisen kritiseras från många håll – från politiker, media och allmänhet – för att för få brott klaras upp. Det gäller inte minst uppklaringen av det som kallas mängdbrott, till exempel stöld och misshandel.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2015-2018) 2015
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Larmtelefoner för hotade
    2015
    Uppföljning av hur polisens larmtelefoner används och fungerar.
  • Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet 2015
    Under de senaste åren har hot och kränkningar via internet fått allt större uppmärksamhet. Den här kartläggningen beskriver de polisanmälda brottens karaktär samt de utsatta individerna och gärningspersonerna.
  • Olaga förföljelse 2015
    I denna rapport beskrivs vilka typer av ärenden som polis, åklagare och domstolar har bedömt som olaga förföljelse. Därtill har Brå intervjuat poliser och åklagare om deras tankar om den nya straffbestämmelsen och deras erfarenheter av att tillämpa den.
  • Kontaktförbud 2015
    För att förbättra skyddet mot stalkning gjordes i oktober 2011 vissa ändringar i den dåvarande lagen om besöksförbud. Brå har haft i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera lagändringarna och konstaterar i denna studie att de inte har gett någon större verkan.

  • Operationerna Alfred och Selma 2014
    Under 2011 drabbades Malmö av en serie mordfall. När fem mord inträffade under loppet av två månader hamnade staden i centrum för rikspolitiken, och Polisen utsattes för en mycket stark press att agera och få stopp på morden. För att hantera problemet inledde Polismyndigheten i Skåne Operationerna Alfred och Selma.
  • Brott begångna av barn 2014
    År 2010 infördes ett antal ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Detta för att polisen i större utsträckning och mer effektivt skulle utred brott begångna av barn under 15 år, trots att barnen inte är straffmyndiga. Brå har haft regeringens uppdrag att utvärdera effekten av dessa lagändringar.
  • Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring?
    2014
    Vilka faktorer påverkar hur Polisens resultat utvecklas, vad är rimliga förväntningar på Polisen och hur ska verksamheten mätas? Det är frågor som ställs i Brås slutrapport om satsningen på 20 000 poliser.
  • Kameraövervakning på
    Stureplan och Medborgarplatsen
    2014
    Sedan 2012 bedriver Polisen kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. I denna andra rapport i Brås utvärdering följer vi upp projektet utifrån de mål som Polisen hade förhoppningar att uppnå med kamerornas hjälp.
  • Gå på pengarna
    2014
    Den grundläggande strategin för de tillgångsinriktade brottsbekämpningen är att ta bort möjligheten att berika sig på brott. Den här antologin är tänkt att fungera som en handbok på området tillgångsinriktad brottsbekämpning.
  • Användningen av Polisens beslutskoder
    2014
    Denna studie ger en bild av det beslutskodssystem som varit i bruk fram till och med 2012 samt kvaliteten på den statistik som baserats på koderna. Studien utgör ett underlag till en bedömning av det nya beslutskodssystemet samt vad som krävs för att säkerställa att statistik med hög kvalitet ska kunna produceras framöver.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    2014
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess där korta handläggningstider i kombination med kvalitet och rättssäkerhet i utredningarna, samt en god nivå av personuppklaring, utgör viktiga delar. I denna rapport har Brå för fjärde gången undersökt handläggningstiderna för brottsmisstankar som rör misshandel, våldtäkt, stöld, rån och utpressning.
  • Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”
    2014
    Under ett års tid har polisen i Stockholm och Eskilstuna genomfört två projekt med brottsförebyggande inriktning i samverkan med Brå. I Stockholm har projektet rört personrån och i Eskilstuna misshandel utomhus. Målet var att minska brottsligheten genom ett polisiärt arbete som är förankrat i aktuell forskning om vad som fungerar.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2014-2017) 2014
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården

  • Polisers syn på utredning av mängdbrott 2013
    I detta, den andra rapporten om satsningen på fler poliser, ges en närmare bild av hur polisen själva ser på vilka problem och vilka möjligheter till förbättringar som finns inom den brottsutredande verksamheten.
  • Polisers syn på brottsförebyggande arbete 2013
    Studien har gjorts för att få en bild av hur en grupp poliser som arbetar brottsförebyggande uppfattar det brottsförebyggande arbetet, vilka problem de ser som störst i detta arbete, samt vilka förbättringsmöjligheter de identifierar.
  • Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen 2013
    Brå har följt upp det första året av polisens försök med kameraövervakning vid Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm.
  • Bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte 2013
    Sedan den 1 juli 2009 omfattar brottsbalken ett nytt brott: kontakt med barn i sexuellt syfte. Det som avses är sådana kontakter med barn, till exempel via internet, som har som mål att möjliggöra sexuella övergrepp vid ett fysiskt möte.
  • Satsningen på fler poliser 2013
    I denna rapport, den första av tre, följer Brå upp och analyserar satsningen på fler poliser. Hur mycket mer arbetskraft har det blivit i praktiken? Vilka förväntningar är rimliga att ha på Polisen utifrån satsningen?
  • Utvärdering av koncept Karin 2013
    Brå har utvärderat hur koncept Karin fungerar, liksom vilken betydelse arbetsformen har för kvaliteten och effektiviteten i arbetet mot våld i nära relationer.
  • Handläggningstider i rättskedjan 2013
    Omfattande förändringar inom rättsväsendet har gjorts under 2000-talet, för att effektivisera handläggningen av brottsärenden. Syftet har varit både att förkorta handläggningstiderna och att öka kvaliteten i utredningarna. Särskilt fokus har legat på hanteringen av mängdbrott och ungdomsbrott.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2013-2016) 2013
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna av ärenden in till och ut från Polisen, antalet brottsmisstankar i åklagarledet och antalet mål i de allmänna domstolarna, samt antalet dömda personer i olika påföljder och verksamheter i Kriminalvården. Det görs prognoser för det totala ärendeflödet i rättskedjan men också till exempel uppdelningar av ärendeflödet i olika brottskategorier.
  • Polisens utredningar av butiksrån 2013
    Brå har vid olika tillfällen analyserat polisens utredningsarbete för olika brott, för att hitta vägar till en högre uppklaring. I föreliggande rapport är det utredningsarbetet vid butiksrån som analyseras.
  • Samverkan mellan polis och kommun 2013
    Nästan alla kommuner i landet har i dag en samverkansöverenskommelse med polisen. Överenskommelserna ska ge struktur åt polisens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete och tydliggöra vilka åtaganden parterna tar på sig.
  • Användningen av brottskoder 2012
    En undersökning av tillämpningen av brottskoder hos registrerande myndigheter.
  • Polisens utredningar av hedersrelaterat våld 2012
    En studie av hur polisen arbetar med hedersrelaterade ärenden och vad i polisens arbete som skulle kunna förbättras. Rapporten bygger på en genomgång av polisutredningar från 2009 och intervjuer med polisanställda, åklagare och representanter från skyddade boenden och stödverksamheter.
  • Rättsväsendets hantering av ungdomsärenden 2012
    Rapporten fokuserar på rättsväsendets hantering av ungdomsärenden och tittar på framgångfaktorer för en effektiv handläggning.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan 2012
    Prognoser för verksamhetsvolymerna av ärenden in till och ut från polis, åklagare, domstol och kriminalvård under perioden 2012—2015.
  • Lokala poliser 2012
    I Lokala poliser följer vi femton områden runt om i Stockholms län. Gemensamt för dem är att de har sina egna poliser.
  • Polisens strategiska brottsförebyggande arbete 2012
    En beskrivning av Polisens brottsförebyggande arbete och förslag på hur det kan utvecklas. Utgiven i samarbete med Rikspolisstyrelsen.
  • Bekämpning av organiserad brottslighet 2011
    Kampen mot organiserad brottslighet i Sverige har pågått i över 30 år. De senaste fem åren har myndigheterna lagt i en ny växel i arbetet, och bekämpningen sker nu på bred front där myndighetssamverkan är nyckelordet.
  • Hot spots för brott i sex svenska städer 2011
    Brott sker inte slumpmässigt i tid och rum. På vissa platser sker fler brott än på andra. På samma sätt är det också fler brott som sker vid vissa tidpunkter än vid andra. Det finns underliggande orsaker till att det ser ut på det viset. För polisen är detta positivt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Det ger nämligen möjligheter att ta fram och genomföra insatser som angriper de underliggande orsakerna och som kan fokuseras till vissa platser och vissa tidpunkter.
  • Butiksrån 2011
    En kartläggning av butiksrånens struktur och utveckling.
  • Penningtvätt 2011
    Narkotikapartier betalas till utlandet. Svenska kronor växlas därför till euro. Svartjobbare kräver betalt i reda pengar. Medel på bolags bankkonton behöver tas ut i kontanter. Svarta pengar blir vita och vita blir svarta. Det handlar om penningtvätt eller penningförflyttningar.
  • Handläggningstider i rättskedjan 2011
    Att empiriskt följa ett ärende genom hela rättsprocessen, från brottsanmälan till eventuell lagföring, har hittills varit komplicerat. Denna typ av flödesstatistik har varit ett efterfrågat utvecklingsområde.
  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2011-2014 2011
    Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården har gjort en gemensam prognos över det framtida kapacitetsbehovet. Myndigheterna har samordnat prognosarbetet för att förbättra möjligheterna att bedöma rättsväsendets kapacitetsbehov. Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett myndigheterna stöd i arbetet.
  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete 2011
    Den här boken handlar om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Om att tänka stort och nytt, vara lyhörd och prestigelös, men även kunna ställa krav.
  • Strukturerad riskanalys vid våld mot närstående 2010
    Brå har intervjuat representanter inom samtliga polismyndigheter för att ta reda på hur man arbetar med så kallade strukturerade riskanalyser i ärenden som rör våld mot kvinnor.
  • Upprepad utsatthet för våld 2010
    Brå har studerat i första hand polisens, men även socialtjänstens, brottsofferstödjande arbete för att se om upprepad anmäld utsatthet för våld bland kvinnor kan användas som ett kvalitetsmått för hur väl polisen arbetar med relationsvåld.
  • Volontärer inom polisen 2010
    I flera länder använder polisen volontärer för olika uppgifter. I Sverige var Polismyndigheten i Stockholms län först med att starta en volontärverksamhet, år 2003.
  • Platsens betydelse för polisarbete 2010
    I den här rapporten sammanfattar professor David Weisburd och hans kolleger resultaten från ett spännande och relativt nytt forskningsfält.
  • Brottsoffers kontakter med rättsväsendet 2010
    Ett bra och professionellt bemötande av brottsoffer är viktigt av många anledningar. Om rättsväsendets aktörer skapar trygghet ökar det såväl möjligheterna för den utsatte att återhämta sig som för att rättsprocessen blir rättssäker och effektiv.
  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2010-2013 2010
    Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården lämnade den 29 januari in prognoser i en gemensam rapport över det framtida kapacitetsbehovet till regeringen. Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett myndigheterna stöd i arbetet.
  • På egna meriter? 2010
    Södermanlands och Västmanlands län har fler anmälda brott och även en större ökning i antalet anmälda brott under de senaste två åren än andra jämförbara län.
  • Polisens satsning mot organiserad brottslighet 2009
    Under hösten 2009 organiserade sig polisen mot organiserad brottslighet. Särskilda aktionsgrupper bildades runt om i landet för att bekämpa denna kriminalitet. På Rikspolisstyrelsens uppdrag har Brå utvärderat samtliga projekt.
  • Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras förtroende för rättsväsendet 2009
    När barn och unga blir utsatta för brott har vuxenvärlden ett stort ansvar att reagera och hjälpa till. För rättsväsendets myndigheter är ungdomsärenden därför prioriterade. Ett problem är dock att de allra flesta brott som unga utsätts för aldrig kommer till polisens kännedom.
  • Förebyggande av våld i offentlig miljö 2009
    Enligt ett regeringsuppdrag 2006 skulle Brå, i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS), ägna sig åt kunskaps- och metodutveckling avseende arbetsmetoder för att förebygga våld i offentlig miljö. RPS skulle tillse att arbetsmetoderna genomfördes av lämpliga polismyndigheter varefter de skulle utvärderas av Brå. Uppdraget delredovisades för regeringen 2008 och uppdraget slutredovisas i och med denna rapport i juni 2009.
  • Misshandel mellan obekanta 2009
    Brottsförebyggande rådet har tidigare, på uppdrag av Rikspolisstyrelsen, genomfört två studier med fokus på polisens utredningsarbete i fall av misshandel mellan obekanta. Båda studierna visade att många anmälningar inte utreds trots att förutsättningarna finns. Den andra studien, publicerad i januari 2009, studerade även polisens arbetssätt och lyfte fram förslag på förbättringar. I denna rapport redovisas resultaten från en enkätstudie av polisens arbete och bemötande i fall av misshandel mellan obekanta.
  • Våld mot kvinnor och män i nära relationer 2009
    Våld mot kvinnor har alltmer börjat diskuteras som ett omfattande samhällsproblem. Många studier visar att en stor del av detta våld sker i nära relationer, det vill säga förövaren är en nuvarande eller tidigare partner.
  • Kameraövervakning i Landskrona 2009
    Traditionellt sett har kameraövervakning främst använts till att förebygga stöld och skadegörelse på exempelvis parkeringar, men har under senare år allt oftare använts för att förebygga brott i stadskärnor. I denna rapport utvärderas ett svenskt exempel, Landskrona, på övervakning som syftar till att förebygga våld i stadsmiljö.
  • Utvärdering av Kronobergsmodellen 2009
    Ungdomar som är berusade ute på stan löper en ökad risk att bli inblandade i våldssituationer. Polisen utvecklat  ett arbetssätt som kallas Kronobergsmodellen, en arbetsmetod som syftar till att begränsa ungdomars alkoholdrickande i offentlig miljö och på så sätt minska den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten bland unga.
  • Polisens möte med organiserad brottslighet 2009
    Organiserad brottslighet har ett intresse av att hindra polisers yrkesutövning. Det kan ske på många olika sätt. Otillåten påverkan är ett sådant och sker oftast i form av trakasserier och hot och mer sällan genom våld, skadegörelse eller korruption.
  • Olika förundersökningsledare - olika beslut 2009
    På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå tidigare publicerat två studier om polisens arbete med misshandel mellan obekanta (Rapport 2007:12 och 2009:1). Studierna syftar till att klargöra hur stor andel av anmälningar om misshandel mellan obekanta som blir föremål för en utredning samt hur mycket uppklaringen skulle kunna öka. Denna rapport är ett komplement till de två tidigare.
  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2009-2012 2009
    Centrala prognoser för Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården.
  • Idéskrift 18. Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet 2009
    Organiserad brottslighet — begreppet för tankarna till något skrämmande, stort och avlägset. I själva verket är den organiserade brottsligheten inte särskilt långt borta. Den finns här och nu - i lokalsamhället.
  • Misshandel mellan obekanta 2009
    Varje år görs över 30 000 anmälningar om misshandel mellan obekanta, det våld som i dagligt tal brukar kallas för gatuvåld. På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå undersökt om polisens arbete med dessa anmälningar kan förbättras.
  • Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer 2008
    Det finns stora skillnader mellan olika polismyndigheter i hur stor andel av anmälningarna om våld mot kvinnor i nära relationer som klaras upp.
  • 14 projekt mot organiserad brottslighet 2008
    Narkotikasmuggling, illegal spelverksamhet, värdetransportrån, mc-gäng, hot och påtryckningar — den organiserade brottsligheten tar sig många uttryck. Men den möts också av många initiativ från rättsväsendet, andra myndigheter och det övriga samhället.
  • Barn som begått brott 2008
    I Sverige är barn under 15 år inte straffmyndiga och kan alltså inte dömas till en påföljd för sitt brott. Men innebär då det att samhället inte alls reagerar på deras handling? Det är den frågan som belyses i föreliggande rapport.
  • Idéskrift 17. Topplistor 2008
    Den här idéskriften ger en introduktion till polisens gärningsmannainriktade strategier. Bakgrunden är att den svenska polisen använder allt mer proaktiva insatser för att förebygga brott.
  • Samverkan mot bidragsbedrägerier 2008
    Det fuskas med välfärdssystemens förmåner. I vilken omfattning råder det delade meningar om, men att fusket måste minskas och stramas åt är de flesta överens om. Det handlar om brott mot välfärdssystemen och om hur myndigheterna ska komma åt fusket.
  • Barn som begår brott 2007
    I den allmänna debatten finns ett stort intresse för frågan om hur samhället bör reagera när barn begår brott. Brå har i denna rapport studerat vilka brott som begås av barn under femton år och vilka av dem som utreds av polisen.
  • Misshandel mellan obekanta — kan fler brott klaras upp? 2007
    Misshandel av en obekant person är ett brott som sällan blir uppklarat. Med tanke på att det är ett brott som ofta drabbar den enskilde mycket påtagligt kan man fråga sig om inte fler anmälningar borde kunna utredas av polisen.
  • Besöksförbud 2007
    Våld i nära relationer, särskilt mäns våld mot kvinnor, uppmärksammas allt mer. Som ett led i arbetet att förebygga våld och otrygghet i nära relationer, infördes 1988 lagen om besöksförbud. Sedan dess har lagen både skärpts och utvidgats.
  • 2005
  • 2005
  • 2005
  • 2004
  • 2003
  • 2003
  • 2002
  • 2002
  • 2001
  • 2001
  • 2000
  • 1999
  • 1999
  • 1999
  Film: Kommunpolis

I och med tillkomsten av den nya Polismyndigheten föddes ett nytt begrepp inom svensk polis – kommunpolis. Begreppet är nytt men tankegångarna om lokalt polisarbete känns igen. Filmat på konferensen Råd för framtiden i april 2016.

  Film: Medborgarlöften i varje kommun

Polisen ska komma närmare medborgarna och medborgarlöften är en metod för att uppnå detta. Men vad krävs för att få en bra dialog med medborgarna? Filmat på konferensen Råd för framtiden i april 2016.

Polisiära metoder som är effektiva är en ständigt aktuell fråga. Det finns inte så många svenska utvärderingar av polisära metoder men Brå arbetar med att utöka forskningen kring detta.

En polisiär metod som Brå har utvärderat och som har visat på positiva resultat är den så kallade Kronobergsmodellen. Modellen har fått stor spridning i landet och är en arbetsmetod som syftar till att begränsa ungdomars alkoholdrickande i offentlig miljö för att i förlängningen minska den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten bland unga (Brå-rapport 2009:5).

En annan metod som håller på att utvärderas av Brå är platsbaserat polisarbete eller s.k. Hot spots. Med det menas att det kan finnas platser som har högre koncentration av vissa brottstyper och att det därför kan finnas vinster med att arbeta specifikt med sådana brott på just dessa platser. Brås studier visar att det finns flera platser i landet där polisen har goda förutsättningar för att arbeta platsbaserat (Brå-rapport 2011:17). Under 2012 kommer Brå att göra tre studier av platsbaserat polisarbete. Polisen i Eskilstuna kommer att arbeta platsbaserat med våld i offentlig miljö, polisen i Stockholm kommer att arbeta med personrån och polisen i Göteborg kommer att arbeta med bostadsinbrott. Arbetet kommer att utvärderas av Brå och resultaten presenteras i rapporter under år 2014.

Bra utredningar kan förbättra personuppklaringen

Under senare år har Brå gjort flera studier av polisens brottsutredande arbete. Ett exempel är Brås studie av polisens utredningar av misshandel utomhus. Studien visade att man borde kunna öka personuppklaringen med omkring 10-20 procentenheter genom att satsa ytterligare på det polisiära utredningsarbetet.  I en annan studie från Brå analyserades utredningar av våld i nära relationer och även i denna studie framkom att personuppklaringen skulle kunna öka genom ett förbättrat utredningsarbete.

En allt större del av det polisiära brottsförebyggande arbetet sker i samverkan med lokala aktörer och myndigheter. Under den andra hälften av 2000-talet har polisen i större utsträckning formaliserat sin samverkan med bland annat kommunerna genom så kallade samverkansöverenskommelser. I överenskommelserna bör allt från planering, kartläggning, planer för genomförande och utvärdering eller uppföljning finnas med. Brå har publicerat en handbok i hur samverkan mellan polis och kommun kan byggas upp och upprätthållas. Handboken riktar sig till anställda inom polis och kommun som arbetar med det brottsförebyggande arbetet och ska fungera som ett konkret stöd och inspiration i arbetet. Under år 2012 kommer Brå att publicera ytterligare studier som belyser samverkan mellan polis och kommun.

Satsningen på fler poliser

Sedan regeringens satsning på 20 000 poliser som inleddes år 2006 har både brottsligheten och tryggheten utvecklats positivt. Brottsligheten har minskat och tryggheten ökat. I en serie rapporter utvärderar Brå satsningens effekter. I den första rapporten Satsningen på fler poliser är huvudfrågan hur mycket mer arbetskraft satsningen i praktiken har lett till. Rapporten diskuterar också om resurserna som tillkommit utnyttjats på rätt sätt för att uppnå resultatförbättringar.

Något som inte har förbättrats är andelen personuppklarade mängdbrott. I studien Polisers syn på utredning av mängdbrott har 656 poliser i fyra län svarat på en enkät om vad de ser som problem och möjligheter när det gäller att öka personuppklaringen. I serien har vi även publicerat en rapport om polisens brottsförebyggande arbete. Även denna studie har fokus på vad poliser själva uppfattar som problem och möjligheter.

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-17

Prenumerera

Anmäl dig här för att få vårt nyhetsbrev direkt till din e-postlåda.