Samrådsyttranden som en brottsförebyggande insats
Sedan 2018 använder länsstyrelser samrådsyttranden för att ge kommuner råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i planärenden. I den här uppföljningen undersöks om dessa samrådsyttranden har gett effekt i Hallands län och Jämtlands län.
Resultatet visar att länsstyrelsernas råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i samrådsyttranden har gett effekt, samt att teoretiska perspektiv på brott och trygghet behandlas i högre omfattning.
Den här publikationen går att beställa
Sedan 2018 ger de brottsförebyggande samordnarna vid länsstyrelserna i Hallands län och Jämtlands län råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i samrådsyttranden till kommunernas detalj-och översiktsplaner. Mittuniversitetet har nu följt upp arbetet, som visar att de två länsstyrelsernas arbetssätt har haft positiva effekter
Kort om samrådsyttranden
När kommuner planerar och utvecklar fysiska miljöer spelar detalj-och översiktsplaner en viktig roll. Detalj- och översiktsplaner utgör tillsammans planärenden, som under en planprocess går igenom fyra faser: samråd, granskning, antagande och laga kraft.
I samrådsfasen erbjuds länsstyrelsen och andra berörda aktörer möjlighet att yttra sig på planhandlingar i så kallade samrådsyttranden. Dessa samrådsyttranden används sedan som underlag i den fortsatta planprocessen.
Källa: Samrådsyttranden som brottsförebyggande insats. Uppföljning av länsstyrelserna i Jämtlands läns och Hallands läns samrådsyttranden med brottsförebyggande och trygghetsskapande råd om kommunernas detalj- och översiktsplaner 2015-2021.