Sedan 2018 använder länsstyrelser samrådsyttranden för att ge kommuner råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i planärenden. I den här uppföljningen undersöks om dessa samrådsyttranden har gett effekt i Hallands län och Jämtlands län.
Resultatet visar att länsstyrelsernas råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i samrådsyttranden har gett effekt, samt att teoretiska perspektiv på brott och trygghet behandlas i högre omfattning.
Sedan 2018 ger de brottsförebyggande samordnarna vid länsstyrelserna i Hallands län och Jämtlands län råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i samrådsyttranden till kommunernas detalj-och översiktsplaner. Mittuniversitetet har nu följt upp arbetet, som visar att de två länsstyrelsernas arbetssätt har haft positiva effekter
När kommuner planerar och utvecklar fysiska miljöer spelar detalj-och översiktsplaner en viktig roll. Detalj- och översiktsplaner utgör tillsammans planärenden, som under en planprocess går igenom fyra faser: samråd, granskning, antagande och laga kraft.
I samrådsfasen erbjuds länsstyrelsen och andra berörda aktörer möjlighet att yttra sig på planhandlingar i så kallade samrådsyttranden. Dessa samrådsyttranden används sedan som underlag i den fortsatta planprocessen.
Källa: Samrådsyttranden som brottsförebyggande insats. Uppföljning av länsstyrelserna i Jämtlands läns och Hallands läns samrådsyttranden med brottsförebyggande och trygghetsskapande råd om kommunernas detalj- och översiktsplaner 2015-2021.