Klotter och skadegörelse

Med skadegörelsebrott avses brott som regleras i 12 kap. i brottsbalken. Av samtliga anmälda skadegörelsebrott är den antalsmässigt största brottstypen klotter. Klotter utgjorde 41 procent av de anmälda skadegörelsebrotten 2023.

År 2023 anmäldes 218 768 skadegörelsebrott, vilket innebar en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Den brottstyp som stod bakom ökningen var skadegörelse mot stat, kommun och landsting, som ökade med 14 411 brott (+34 %). Den brottstyp som minskade mest i antal var skadegörelse på motorfordon, som minskade med 2 133 (−7 %) anmälda brott.

Jämfört med 2014 var antalet anmälda skadegörelsebrott 45 procent fler 2023 och utvecklingen har varierat under den senaste tioårsperioden.

Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelsebrott samlas och anmäls eller registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.

Handlagda brott

År 2023 handlades¹ 219 291 skadegörelsebrott, vilket var en ökning med 4 procent (+7 580 brott) jämfört med 2022. En utredning bedrevs för 9 procent (20 564 brott) av de handlagda brotten, medan 91 procent (198 727 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2022 minskade andelen utredda brott, och andelen direktavskrivna brott ökade, med 1 procentenhet vardera. Av samtliga handlagda skadegörelsebrott förundersökningsbegränsades 2 procent (3 405 brott), vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2022.

År 2022 personuppklarades 2 778 skadegörelsebrott, vilket var en minskning med 4 procent (−109 brott) jämfört med 2022. I relation till de handlagda brotten ger det en personuppklaringsprocent på 1 procent 2023. Jämfört med 2022 var personuppklaringsprocenten oförändrad. Jämfört med nivån 2014 var den 2 procentenheter lägre.

I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent på 16 procent, vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2022, men en 3 procentenheter lägre nivå jämfört med 2014. Den stora skillnaden mellan personuppklaringsprocenten och lagföringsprocenten förklaras av den relativt låga andelen utredda brott.

År 2022 misstänktes 9 310 personer för skadegörelse. Jämfört med 2021 var det en minskning med 7 procent, och minskningen avsåg både misstänkta kvinnor (−5 %) och misstänkta män (−7 %).

I relation till befolkningsmängden misstänktes 108 personer per 100 000 invånare för skadegörelsebrott 2022, vilket var en minskning med 8 procent jämfört med året innan. För den senaste tioårsperioden har antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat med 18 procent 2022 jämfört med 2013. Uppdelat på kön har antalet misstänkta män minskat med 22 procent, medan antalet misstänkta kvinnor ökat med 6 procent.

I Skolundersökningen om brott 2021  uppger drygt 19 procent av eleverna att de begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Detta gäller 22 procent av killarna och 16 procent av tjejerna. Sedan 2015 har andelen killar som begått skadegörelse legat på en jämn nivå (runt 22 procent). Bland tjejer har andelen också legat på en relativt stabil nivå (mellan 13–16 procent.

Den vanligaste formen av skadegörelse bland killar är att med flit ha förstört egendom (till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande), vilket 17 procent uppger att de gjort under de senaste tolv månaderna. Näst vanligast var att ha klottrat tags. Bland tjejer är det vanligast att ha klottrat tags (11 procent), följt av att ha förstört egendom (8 procent).