Lagföring, kriminalvård och återfall i brott


Idag publiceras den slutliga officiella statistiken över antalet lagföringsbeslut (fällande domslut i tingsrätten och lagföringsbeslut hos åklagare) och intagna i kriminalvård 2015, samt återfall i brott 2009 (slutlig) och 2013 (preliminär). Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare.

Lagföringsbeslut

  • År 2015 fattades 107 000 lagföringsbeslut, vilket är en minskning med 3 procent (3 180 färre beslut) jämfört med 2014. Samtliga typer av lagföringsbeslut minskade -  domsluten med 2 procent (till 59 300 domslut), strafföreläggandena med 3 procent (till 31 500 beslut) och åtalsunderlåtelserna med 5 procent (till 15 900 beslut).

  • Drygt hälften av minskningen bestod av lagföringar rörande olika trafikbrott, främst brott mot trafikförordningen och rattfylleri (inklusive grovt). Jämfört med 2014 minskade till exempel antalet lagföringsbeslut med brott mot trafikförordningen som huvudbrott med 12 procent till 9 260 beslut, medan antalet lagföringsbeslut med rattfylleri (inkl. grovt) som huvudbrott minskade med 6 procent till 8 180 beslut. Även antalet lagföringsbeslut gällande bedrägeribrott, som uppgick till 2 190 under 2015, minskade med 13 procent (321 färre beslut) jämfört med 2014.

  • Flera brottstyper, såsom misshandel, stöld, snatteri och våld mot tjänsteman, uppvisade en något avmattad minskning i antalet lagföringsbeslut, i jämförelse med de senaste årens kraftiga nedgångar.

  • Under 2015 fattades totalt 10 800 lagföringsbeslut gällande brott mot person, såsom mord, misshandel, fridsbrott, sexualbrott med mera. Det är i princip samma antal (48 färre beslut) som 2014.

  • Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse minskade med 2 procent till 10 900 domslut under 2015. För tredje året i rad uppvisar därmed statistiken det lägsta antalet fängelsedomar som uppmätts per år under den senaste 40-årsperioden. Minskningen i antalet fängelsedomar 2015 återfanns i samtliga strafftidsgrupper som översteg 1 månad.

  • Även domslut med andra huvudpåföljder minskade 2015. Domslut med huvudpåföljden böter minskade med 3 procent till 28 500 beslut, medan domslut ned påföljden skyddstillsyn minskade med 6 procent till 5 680 domslut. Däremot ökade domslut avseende rättspsykiatrisk vård under 2015 med 13 procent till 296 domslut.

Kriminalvård


Anstalt

  • År 2015 intogs 8 580 personer i kriminalvårdsanstalt, vilket är en minskning med 4 procent jämfört med året innan. Antalet intagna med narkotikabrott som huvudbrott, ökade däremot med 7 procent under 2015 jämfört med 2014. Jämfört med 2006 har det totala antalet intagna i kriminalvårdsanstalt, oavsett brottstyp, minskat med 18 procent.

Frivård

  • År 2015 påbörjade 10 100 personer frivårdspåföljder med övervakning, vilket gäller personer som dömts till skyddstillsyn eller villkorligt frigivits från anstalt. Det är en minskning med 4 procent jämfört med 2014. Antalet personer under övervakning den 1 oktober 2015 var 10 300, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med samma tidpunkt året innan. I jämförelse med 2006 har antalet påbörjade övervakningar minskat med 22 procent.

Återfall i brott


Preliminär statistik 2013

  • Av samtliga personer med en ingångshändelse 2013, återföll 24 procent i brott inom ett år. Återfallsandelen uppvisar totalt sett mycket små förändringar över tid.

  • Bland dem som hade fängelse som mest ingripande påföljd, har det dock skett en noterbar minskning sedan 2004. Återfallsandelen bland samtliga frigivna från fängelse minskat från 53 procent 2004, till 45 procent 2013 (­­- 8 procentenheter).

Slutlig statistik 2009

  • Av samtliga personer med en ingångshändelse 2009, återföll 40 procent i brott inom tre år, vilket är samma andel som året innan.

  • Ser man bara till personerna med fängelse som mest ingripande påföljd i ingångshändelsen 2009 minskade dock andelen återfall med 3 procentenheter jämfört med 2008. Den största minskningen fanns bland dem med en utdömd strafftid på mer än ett år och högst två år. I den kategorin minskade återfallsandelen med 7 procentenheter.

  • Återfallsandelen uppvisar en svagt nedåtgående trend över tid; jämfört med 2003 har andelen minskat med 2 procentenheter. Minskningen kan ses i de flesta påföljdskategorier. Störst har den varit för personer med rättspsykiatrisk vård (­- 11 procentenheter), åtalsunderlåtelse (- 9 procentenheter), sluten ungdomsvård (- 8 procentenheter) och fängelse (- 6 procentenheter) som mest ingripande påföljd i ingångshändelsen.

Definitioner/avgränsningar

  • Statistiken över lagföringsbeslut redovisar det årliga antaletfällande domslut i tingsrätten samt beslut om att meddela åtalsunderlåtelse (att åklagaren beslutar att inte åtala trots att den misstänkte bedöms vara skyldig till brottet) eller godkända strafförelägganden. 

  • Statistiken över kriminalvård redovisar det årliga antalet personer intagna i kriminalvårdsanstalt, inskrivna i häkte samt övervakade inom kriminalvårdens frivårdsorgansation. 

  • Statistiken över återfall i brott redovisar det årliga antalet och andelen personer som återfallit i nya lagförda brott efter en ingångshändelse. Ingångshändelsen utgör startidpunkten från vilket återfall i nya brott följs upp. Uppföljningstiden är tre år i den slutliga statistiken, och ett år i den preliminära statistiken.

  • Ingångshändelse: när en person friges från anstalt, skrivs ut från sluten ungdoms­vård eller avslutar en intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja), samt när ett domslut rörande andra icke frihets­berövande påföljder (t.ex. skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, ungdomstjänst) träder ikraft.

  • Statistik över lagföringsbeslut, intagna i kriminalvård respektive återfall i brott presenteras i tabeller tillsammans med texter som sammanfattar de viktigaste resultaten och ger stöd i hur statistiken bör tolkas. Sammanfattningarna ger beskrivande redogörelser av nivåer och förändringar i statistiken, men innehåller inte några analyser av tänkbara orsaker bakom förändringarna. Statistiken kan användas som ett underlag för vidare analys av utvecklingen på dessa områden.