Fastighetsägarnas trygghetsvärdar sprider lugn i Vivalla

Trygghetsvärdar i Vivalla

Michael Blixt (2:a från vänster bakre raden) tillsammans med sex av sina åtta trygghetsvärdar, däribland Christian Prim, 1:a från vänster, bakre raden, Farhiyo Ibrahim Nur (till höger) och Khadra Saad Sacid, främre raden.

2017-09-27

När ungdomar började vägra att gå hem vid stängningsdags från Vivalla Galleria, Örebro, fick förvaltningschefen Michael Blixt en idé: Varför inte ta hjälp av det lokala föreningslivet? Två år senare är kvinnorna som kom till hans undsättning trygghetsvärdar i Vivalla och bidrar även indirekt till stadsdelens strukturerade samverkansarbete. Samverkansaktörerna arbetar utifrån modellen ”EST” som nu ingår i ett utvecklingsprojekt på Brottsförebyggande rådet.

Peter Johansson

Peter Johansson är en av arkitekterna bakom samverkansmodellen EST.

– Förr, när vi inte hade samverkan var det svårare att motverka problemen i Vivalla. Det kändes otryggt i hela området, vilket gjorde att till exempel hemtjänstpersonal och fältarbetare inte vågade komma hit och fullfölja sina uppdrag.

Det säger Peter Johansson, brand- och säkerhetsansvarig på fastighetsbolaget Öbo, Örebro Bostäder. Som en av arkitekterna bakom EST, Effektiv Samordning av Trygghet, är han med i styrgruppen sedan starten 2014, då samverkansmodellen infördes som ett samarbete mellan Örebro kommun, polisen, Öbo och Örebro universitet. Styrgruppen håller telefonmöte varje torsdag. Det är då Peter Johansson utbyter lägesrapporter med Örebro kommuns strategiska brottsförebyggare och polisens samordnare, för att tillsammans upprätta den samlade lägesbild som kommer att gälla inför nästkommande vecka. Underlaget kommer från de egna verksamheterna, såväl som från olika lokala näringsidkare och föreningsliv.

Tog hjälp av civilsamhället

Michael Blixt, förvaltningschef på Öbos dotterbolag Västerporten, är en av dem som deltar i EST-arbetet. Västerporten äger de kommersiella fastigheterna i Vivalla och fick problem med inomhusgallerian för två år sedan då ett stort antal ungdomar plötsligt började vägra att gå hem vid stängningsdags. Då varken väktare eller polisen hade resurser nog att rå på ungdomarna kontaktade Michael Blixt Afrikas Horn, en av stadens 70 lokalföreningar. Samma kväll dök två kvinnor upp, Farhiyo Ibrahim Nur och Khadra Saad Sacid.

– Det blev en barnlek att låsa på grund av deras sätt att hantera ungdomarna, säger Michael Blixt. Farhiyo känner familjerna och kunde ringa föräldrarna som kom och hämtade sina barn.

Västerporten äger även skolan som ligger vägg i vägg med idrottsanläggningen i Vivalla. Efter att två bränder hade anlagts i skolans gymnastiksal 2012, och i omklädningsrummet på Vivalla IP 2015, beslöt Michael Blixt att tjata sig till kommunala pengar för att även kunna bemanna Vivalla IP. Detta resulterade i att Vivalla nu har åtta trygghetsvärdar, fyra med fokus på idrottsplatsen och fyra på gallerian. Gruppen leds av bland andra Christian Prim som har blivit lite av en farfar åt många ungdomar. Enligt Michael Blixt är det dock kvinnorna i gruppen som har mest respekt hos de unga männen - ”man bråkar inte med morsan, liksom”.

– Farhiyo Ibrahim Nur och Khadra Saad Sacid behöver bara ryta till lite så ställer de in sig i ledet, det är ganska häftigt att se, säger han.

Bildar en kunskapsbas

Michael Blixt menar att trygghetsvärdarna sprider ett lugn bara genom att synas. De har lärt känna ungdomarna vid namn och märker direkt om någon kommer utifrån. De har även kunnat påverka många av dem till att göra bättre saker av sin tid, som att spela fotboll till exempel. Enligt Peter Johansson skapar trygghetsvärdarna förutsättningar för polisen att fokusera på rätt saker.

– Det är klart att inte problematiken försvinner i Vivalla, men insatserna gör att man kan jobba med hela stadsdelen för att få till ett tryggt och trivsamt bostadsområde, säger han.

Trygghetsvärdarnas dagliga anteckningar bildar också en kunskapsbas som enligt Michael Blixt varje vecka tas om hand i den lokala lägesbilden. Peter Johansson menar att dessa ger dem en signal om hur det fungerar i Vivalla. Även Öbos egna bovärdar, fastighetsskötare och lokalvårdare har en stor betydelse för området.

– Det Öbo får information om når sällan polisen, vilket vi också tar hänsyn till i EST. De boende vänder sig helt enkelt hellre till oss vid problem, än till polisen eller kommunen.

Om EST

EST ingår i ett utvecklingsprojekt på Brå, där målet är att utveckla ett arbetssätt som kombinerar långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser med ett mer incidentinriktat arbete, där man snabbt kan mobilisera de gemensamma resurserna. För de sju pilotkommunerna handlar det bland annat om att få till en fungerande och personoberoende struktur på sin samverkan.

Utvecklingsprojekt kring brottsförebyggande arbete i socialt utsatta områden

Peter Johansson diskuterar även lägesrapporterna med kriminologistudenter på Örebros universitet. Genom att följa problembilderna över tid kan man se vilka områden som kan behöva prioriteras med mer långsiktiga åtgärder.

Affärsmässig allmännytta

De åtta trygghetsvärdarna är endast visstidsanställda. Michael Blixt önskar att de kunde hitta en lösning som håller över tid. För vad händer när pengarna tar slut?

– Det är så uppenbart att de här mjuka satsningarna som är lokalt förankrade och har auktoritet och hjärta lyckas så mycket bättre än om bara polisen går in, säger han. När kommunpolitiken inte permanentar en sådan här lösning, utan istället satsar år för år, önskar man att en nationalekonom kunde bevisa vad det här sparar samhället i kostnader. Vad är det värt för kommunen att folk inte behöver vara rädda? Att polis och ambulans kan komma hit utan att bli utsatta för stenkastning?

För Öbo handlar det också om affärsmässig allmänytta. Deras trygghetsmätningar visar att insatserna skapar trygghet och att folk bor kvar, vilket innebär ekonomisk vinning.

– Det här är en kombination av kortsiktiga och långsiktiga åtgärder, säger Peter Johansson. Vi kämpar med kortsiktiga åtgärder mot trångboddhet, oriktiga hyresförhållanden och droger till exempel, men även de långsiktiga satsningarna behövs. Det måste finnas både och, och framförallt uthålligheten att kämpa med de långsiktiga frågorna.