BID får Gamlestaden att blomstra igen

Helena Holmberg är verksamhetsledare för Fastighetsägare i Gamlestaden

Helena Holmberg är verksamhetsledare för Fastighetsägare i Gamlestaden. Foto: Anna Sigvardsson

2017-01-23

För 15 år sedan var Gamlestaden utanför Göteborg en stadsdel som barnfamiljer lämnade. I dag flyttar de tillbaka. Anledningen stavas BID, en internationell samverkansmodell som har inspirerat den lokala fastighetsägarföreningen i sitt arbete med att vända utvecklingen.

Områden på nedgång kännetecknas ofta av en hel del frustration. Många förstår att något måste göras, men inte vad. Här krävs det att någon har uppdraget, förmågan och finansieringen att driva utvecklingsprocessen framåt och ser till att alla de där åtgärderna som har så stor betydelse lokalt faktiskt förverkligas.

I slutet av 1990-talet var Gamlestaden ett område på nedgång. Stadsdelen, som förr hade förknippats med industriarbetare, mångkultur och ungdomsfester, präglades nu av förslumning och kriminalitet. I dag är bilden en annan, även om många utmaningar fortfarande kvarstår. Gator och torg har rustats upp, parker och rekreationsområden blomstrar och för den som vill tycka till om sin stadsdel finns det flera alternativ. Vändningen är resultatet av ett hårt och målinriktat arbete signerat Fastighetsägare i Gamlestaden, en lokal fastighetsägarförening som bildades 2001 med tydlig inspiration av BIDs. BID står för Business Improvement District och har sedan 1970-talet använts i flera länder som metod för att lyfta utvecklingen i ett område.

– Det är ett strategiskt områdesutvecklingsarbete med ett institutionaliserat och långsiktigt samarbete mellan lokala fastighetsägare, aktörer, boende och kommunala myndigheter som bas, säger Helena Holmberg, fastighetsägarföreningens verksamhetsledare. Allt fler länder ser BIDs som ett kraftfullt verktyg inom såväl stadsutveckling, som områdesutveckling och landsbygdsutveckling.

I Sverige finns inga BIDs i formell mening, även om allt fler använder sig av begreppet. Ursprungsformen av BID förutsätter nämligen en lagstiftning som ligger till grund för hur det bildas, godkänns och finansieras. Fastighetsägare i Gamlestaden är dock ett exempel på det flertal långsiktiga utvecklingspartnerskap som finns i landet, där man i form av ideella eller ekonomiska föreningar - eller i bolagsform, drivs utifrån svenska förutsättningar. Fastighetsägare i Gamlestaden förlitar sig på frivillighet och finansierar verksamheten med hjälp av medlemmarnas årliga serviceavgifter. Men trots den begränsade budgeten har föreningens verksamhet lett till flera miljontals investerade kronor i stadsdelen. Detta genom ett mycket nära samarbete med Göteborgs stads olika förvaltningar, de egna medlemmarna, lokalt föreningsliv och de boende.

BID – Business Improvement District

  • BID är en institutionaliserad form av långsiktigt samarbete mellan lokala partners med syfte att driva fram en positiv utveckling och höja nivån på daglig förvaltning i ett geografiskt avgränsat område.
  • Ursprungsformen av ett BID möjliggörs av lagar och godkänns av lokala myndigheter.
  • Ett BID finansieras genom en obligatorisk självbeskattningsmekanism som (vanligen) berör lokala ägare av mark och fastigheter och som genererar en intäkt över ett antal år.
  • Andra lokala aktörer, såsom kommun, övrigt näringsliv, andra offentliga myndigheter och civilsamhälle kan också genom avtal gå in i ett BID och bära sina delar av finansieringen.
  • BIDs har sina rötter i 1970-talets Kanada, men finns i flera länder och är framförallt vanligt i USA.

Möte mellan gammalt och nytt

I fastighetsägarföreningens nya rapport från 2016, Från förfall till pånyttfödelse, beskrivs ett hängivet arbete med framförallt brottsförebyggande åtgärder, men också ett helhetstänk. ”Stadsdelen som växer fram ska vara en harmonisk helhet vars attraktionskraft stärks av dess starka identitet, de sociala nätverken, de rika kulturuttrycken och en mångbottnad historia.”

– De befintliga kvarteren får inte blir någon bakgård till flashiga nybyggen, säger Helena Holmberg. De nya och gamla områdena måste hänga samman och stärka varandra.

Stadsbyggnadskontoret har varit inne på samma linje. Här låg en gång Göteborgs föregångare, 1500-talsstaden Nya Lödöse. Stadsutvecklingen måste ske i samklang med områdets rika kultur- och industrihistoria. Holländareplatsen är ett bra exempel. För 15 år sedan undvek folk att gå här om kvällarna, nu är det ett torg som med sin nya belysning och trivsamma planering minner om dess forna tid som marknadsplats. Även den lilla kvartersparken intill har rustats upp och nyligen flyttade en italiensk restaurang in, som anordnar vin- och ölprovningar och har uteservering om vädret tillåter.

Fastighetsägare i Gamlestaden kan i dag visa upp en hel lista på offentliga miljöer som har fräschats upp, fixats till och fått bättre belysning. Minskad koncentration av sociala boenden, flera områdesväktare och avgiftsbelagd boendeparkering har också fått positiva effekter på miljön.

Restaurang på Holländareplatsen i Gamlestaden.

För några år sedan var Holländareplatsen en plats folk undvek på kvällarna. Nu har torget fått ny belysning och en italiensk restaurang flyttade nyligen in.

Konsten att kommunicera

Genom att satsa brett på programblad, nyhetsbrev, sociala medier och en egen webbsida kommunicerar man med såväl de boende, som fastighetsägare, kommunala förvaltningar, politiker och andra nyckelpersoner. Nyhetsbrevet Hela Gamlestaden skickas ut ett par gånger om året och informerar om allt ifrån stadsvandringar med korvgrillning till nya byggplaner. Tonen är medryckande och budskapet tydligt: Kom och dela med dig av synpunkter och önskemål!

Flera av invånarnas idéer har blivit verklighet genom fastighetsägarföreningens roll som pådrivare. I Gamlestaden finns numera Nordens största multisportanläggning, Skandinaviens största skejtanläggning och en spontanidrottsplats med utegym och boulebana som används flitigt av både vuxna och barn. Stadsdelsparken Bunkeberget är ett annat exempel, där man utöver uppförandet av grillplats och liten scen för musikuppträdanden låtit konstskoleelever utforma nya utsiktsbänkar. I början av hösten anordnas folkfesten Gamlestadsgalej, och sedan tre år tillbaka en internationell jazzfestival, GMLSTN Jazz.

– Det som gör mig mest stolt är utan tvekan när människor som bor i Gamlestaden berättar om hur bra de trivs. Har de bott här ett tag berättar de ofta hur mycket bättre det har blivit jämfört med förr, säger Helena Holmberg.

Samverkar mot missbruket

Enligt Fastighetsägare i Gamlestadens rapport från 2016 har stora problem som till exempel bostadsinbrott, skadegörelse, bilstölder och krogbråk minskat kraftigt över tid. Det kan däremot inte sägas om problemen med den öppna droghandeln. Fastighetsägare i Gamlestaden har därför drivit på för att stadsdelsförvaltning och polis ska ta saken på allvar. Detta i samarbete med ägare av bostäder och lokaler, bostadsrättsföreningar, Coop, Systembolaget och föreningslivet. Nu arbetar man för att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar ska kunna förebygga brottslighet och otrygghet i de egna fastigheterna. Man har bland annat låtit Lennart Levander, polisinspektör och brottsförebyggare i region Stockholm, komma och föreläsa om vad de kan göra för att förebygga brottslighet, öka tryggheten och trygghetsbesiktiga sina fastigheter.

– Gamlestaden är ju en del av samhället, och trygghetsfrågan har kommit tillbaka som ett stort problem. Vi måste komma tillrätta med öppen narkotikaförsäljning och missbruk som förstör för verksamheter och boende, säger Helena Holmberg, som ser detta som den stora utmaningen för 2017.   

Ingen okomplicerad fråga

BIDs är inget okontroversiellt fenomen. Argument som ökad investeringsvilja, minskad brottslighet och ökad trygghet, bemöts ofta med motargumentet att BIDs leder till gentrifiering.

– BIDs bör självklart utsättas för kritisk debatt, men då måste man också fråga sig vad alternativet är. Hur ska utvecklingen vändas i förslummade stadsdelar som regeras av organiserad brottslighet på bekostnad av de boende? Och hur ska en stadskärna med många ägare kunna stärka sin attraktivitet och konkurrera med kapitalstarka köpcentrum? säger Helena Holmberg.

Helena Holmberg menar att tidsutsatta projekt sällan leder någon vart, och särskilt inte i kraftigt nedgångna områden. BIDs bygger på långsiktighet.

– Områden på nedgång kännetecknas ofta av en hel del frustration. Många förstår att något måste göras, men inte vad. Här krävs det att någon har uppdraget, förmågan och finansieringen att driva utvecklingsprocessen framåt och ser till att alla de där åtgärderna som har så stor betydelse lokalt faktiskt förverkligas, säger hon. BIDs kan aldrig lösa alla lokalsamhällets problem, men utan BIDs eller BIDs-inspirerat samarbete kan troligen många problem i de mest utsatta lokalsamhällena aldrig hanteras. 

Bostadsområde i Gamlestaden

De nya och gamla områdena på stärka varandra, menar Helena Holmberg.

Tre framgångsfaktorer

Att det trots allt har gått så bra för Fastighetsägare i Gamlestaden tror Helena Holmberg främst beror på tre saker: uthålligheten, systematiken och samarbetet.

– Allra viktigast är uthålligheten. Många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har troget betalat sina medlemsavgifter i femton år. Man måste räkna med att det tar tid att vända utvecklingen i en utsatt stadsdel. Vi har arbetat systematiskt med ett resultatorienterat arbete och regelbundna effektuppföljningar. Vi har också kunnat driva på ett stort antal samarbetsprojekt med polisen, kommunen, enskilda fastighetsägare och föreningslivet.

Att populära områden växer fram ur gamla arbetarkvarter och blir en symbol för människor som vill profilera sig finns det exempel på över hela världen. Stockholmare som jobbar inom media och kultur bor till exempel gärna på Söder, medan deras gelikar i Göteborg väljer Majorna. Vem som kommer att välja Gamlestaden är Helena Holmberg inte säker på ännu, men förutsättningarna finns för att skapa något unikt. Och visionen har hon klar för sig.

– Om sju, åtta år tar ni familjen till Göteborg och går till Liseberg. Sedan åker ni till Gamlestaden. Och då är det något helt eget.