Resultatutvecklingen inom rättsväsendet avseende utredning och lagföring

2016-10-14

Tre nya rapporter från Brå som analyserar vad som påverkat utvecklingen av personuppklaringen. Den första delrapporten i serien publicerades redan förra året.

I tre rapporter har Brå analyserat faktorer som påverkar personuppklaringen, utifrån tre delstudier, statistik och polisiär kunskap. Rapporterna studerar betydelsen av att antalet beslut om
förundersökningsbegränsning ökat, att brottslighetens karaktär kan ha förändrats och att beviskraven kan ha ökat.

Mellan åren 2006 och 2010 genomförde regeringen en satsning som innebar att antalet poliser utökades med närmare 2 500 personer, vilket bland annat förväntades leda till en större andel personuppklarade brott. Istället har andelen minskat sedan 2011. Regeringen gav därför Brå i uppdrag att undersöka ett antal möjliga förklaringar till denna minskning. År 2006 klarades 18 procent av brotten upp, medan motsvarande andel 2015 var 14 procent. Främst ägde minskningen rum mellan 2011 och 2014.

Rapporterna svarar hur domstolarnas krav på bevisning i brottmål har förändrats, gällande såväl krav på teknisk bevisning som krav på annan form av bevisning. Studierna analyserar också hur anmälda brott ändrat karaktär över tid. Analysen ser till utvecklingen sedan 2006, med särskilt fokus på utvecklingen under senare år. Analysen omfattar tre delar; användning av förundersökningsbegränsning, ärendenas karaktär och förändrade krav på bevisning. Analysen avslutas med en samlad bedömning av hur resultatutvecklingen inom rättsväsendet avseende utredning och lagföring kan tolkas.

Rapporterna vänder sig främst till regeringen Polisen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket samt andra personer inom rättsväsendet som har till uppgift att följa och hantera rättsväsendets resultatutveckling.