Edwin Kruisbergen, forskare på WODC i Nederländerna.

Edwin Kruisbergen, forskare på WODC i Nederländerna.

Den organiserade brottslighetens svaga länkar synliggörs i Nederländerna

2014-10-02

Den bild man har av ett problem avgör valet av metod att bekämpa det med. Därför behövs det bättre kunskap om den organiserade brottsligheten – vi måste bemöta den vedertagna bilden med empiriska fakta. Det säger Edwin Kruisbergen, forskare på det nederländska brottsforskningscentret WODC.

Han arbetar med en databas med material från 150 polisutredningar av organiserad brottslighet, the Dutch Organised Crime Monitor som den heter på engelska. I polisutredningarna finns uppgifter om uppemot 2 000 misstänkta som opererar i olika kriminella nätverk som ägnar sig åt brott som exempelvis trafficking, bedrägerier och penningtvätt. 

– På 1990-talet testade den nederländska polisen en mängd olika metoder för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Man var exempelvis inblandad i narkotikahantering i syfte att nå det högsta skiktet inom narkotikabrottsligheten, på ett sätt som inte var helt samstämmigt med lagstiftningen, säger Edwin Kruisbergen. Han berättar också att en statlig utredning kom till slutsatsen att det behövdes omfattande förändringar, grundade på empirisk kunskap, vilket i sin tur ledde till arbetet med databasen.  

Databasen innehåller långt från alla polisutredningar av organiserad brottslighet som görs i Nederländerna. Urvalet sker heller inte slumpvis, utan görs sedan forskarna gjort sig en helhetsbild av de viktigaste fallen utifrån intervjuer med poliser på regional och nationell nivå. Målet är att få användbart material för analyserna, som täcker in olika tillvägagångssätt och brottsområden.

En av de första myterna forskarna kunde slå hål på var att organiserad brottslighet skulle vara organiserad som en maffialiknande organisation, en pyramid med tydlig hierarki och en ledare i toppen. Tvärtom upptäckte man vad som i dag är välkänt inom forskningen, att den organiserade brottsligheten i själva verket oftast består av mer eller mindre lösa nätverk av olika nyckelpersoner.

– Det handlar om att hitta de svaga länkarna i kedjan. Det kan ofta vara mer effektivt att fokusera på nyckelpersoner som återkommer i nätverken, snarare än att leta efter någon maffiaboss som man tänker sig leder alltihop. Det kan handla om personer med unika kompetenser som till exempel förfalskar handlingar eller tillverkar hårdvara för drogframställning.

Högre medelålder i organiserad brottslighet

Kriminella karriärvägar är ett annat område man har studerat utifrån materialet. Omkring 1 000 kriminella från den organiserade brottsligheten jämfördes med en kontrollgrupp av andra kriminella.

– Vi upptäckte att gruppen vi studerade var äldre än andra gärningspersoner och att deras brottsliga debut inföll senare. Av detta drog vi slutsatsen att man inte bara kan leta bland de gamla vanliga förövarna. Polisen bör fokusera på de situationer där förutsättningarna för brott uppstår, snarare än att koncentrera sig på kriminella personer, säger Edwin Kruisbergen.  

Många av de misstänkta i databasen har tillgångar i form av fastigheter eller företag, ofta inom verksamheter där de har tidigare erfarenhet: hotell och restaurang, transport samt livsmedel är branscher som ofta återkommer. Däremot är det ovanligt att de investerar i aktier, fonder eller andra rent finansiella tillgångar.

Påverkar strategier

Databasen har stor betydelse för polisens och andra myndigheters strategier mot organiserad brottslighet. Istället för mycket stora och långsiktiga förundersökningar kan det vara effektivare med snabba ingripanden för att avbryta kriminell verksamhet. Istället för att rikta in sig mot enskilda individer – ”target personer” – kan det vara bättre att ha ett bredare fokus, exempelvis svaga länkar vid införsel av vapen eller narkotika.      

Kruisberger är tydlig med att de inte ger polisen råd i enskilda polisutredningar, den sortens underlag ger inte materialet. Däremot föreläser de och håller utbildningar för poliser och åklagare på en mer övergripande nivå. På WODC tar de också fram rapporter utifrån olika specifika områden. Edward Kruisberger tar ett konkret exempel.

– För tio–tolv år sedan legaliserades övervakade bordeller i Nederländerna, i syfte att skapa en säkrare miljö för de prostituerade. Vår analys har visat att detta i själva verket skapade fler affärsmöjligheter för den organiserade brottsligheten, vilket fått som följd att ännu fler kvinnor blivit utnyttjade. Nu när databasen funnits några år har vi börjat kunna utvärdera hur den organiserade brottsligheten reagerar på rättsväsendets åtgärder.