50 förslag för att stärka utsatta för brott i nära relation

2014-07-02

Sätt brottsoffret i centrum och låt myndigheterna samlas och samverka kring utsatta i lokala operativa arbetsgrupper. Ge varje utsatt en egen lots hos socialtjänsten. Det föreslår Carin Götblad, som i dagarna slutredovisat sitt uppdrag som nationell samordnare mot våld i nära relationer och som deltog i Brås seminarium i Almedalen.

Carin Götblad. Foto: Märta Thisner.

Carin Götblad. Foto: Märta Thisner.

Om Carin Götblad

Karriär: Har bland annat arbetat som länspolismästare i Stockholms län, Värmlands län och på Gotland, chefsjurist på Statens institutionsstyrelse och enhetschef på Ungdomsstyrelsen. Hon har varit särskild expert och utredare i flera statliga utredningar. Hon är utbildad jurist och förskollärare.

Aktuell som: Blev nyligen utsedd till regionpolischef för region mitt (Uppsala, Gävleborg, Västmanland) i den nya Polismyndigheten som sjösätts 1 januari 2015.

− Jag har träffat så många brottsoffer som är förtvivlade över att behöva springa runt till olika myndigheter, säger Carin Götblad, som varit nationell samordnare mot våld i nära relationer under två år och nu lämnat sitt slutliga betänkande till regeringen.

I betänkandet Våld i nära relationer − en folkhälsofråga listar hon ett femtiotal olika förslag för att stärka stödet till personer som är utsatta för våld i nära relation.

Lotsar ska hålla ihop insatserna

Ett av huvudförslagen är att det i varje kommun bör finnas en operativ arbetsgrupp mot våld i nära relation. Där ska myndigheter som polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård och även andra aktuella aktörer samlas kring brottsoffret i stället för att den som är utsatt ska vandra runt till olika instanser. Grundidén är inte ny, Carin Götblad har tidigare föreslagit ett liknande upplägg för arbetet med kriminella ungdomar, något som fallit väl ut.

− Men det här är mycket svårare, mer komplext. Det rör personer med känslomässiga band. Och våld i nära relationer har många ansikten, det kan vara våld mot en partner, äldre, barn eller hedersrelaterat.

Carin Götblad föreslår också att särskilda lotsar inom socialtjänsten ska hålla ihop insatserna. För våldsutsatta barn ska socialtjänsten ha särskilda barnlotsar.

Rätt till individuell plan

Överlag trycker den nationella samordnaren på att alla insatser kring utsatta för våld i nära relationer behöver bli mer samordnade, både i det akuta skedet och på lång sikt.

Varje våldsutsatt som är utsatt för allvarligt våld eller risk för allvarligt våld bör ha en individuell handlingsplan där man har kartlagt vad hon eller han behöver för att ta sig ur sin situation och sitt trauma. I den ska samtliga aktörers ansvar och insatser finnas specificerat både för det akuta skedet och på lång sikt. Planen ska följas upp och hållas aktuell.

− Och det viktigaste av allt är att de lyssnar på den utsatta, offer upplever ofta att de inte lyssnas på.

En sak som förvånat Carin Götblad är att det så ofta saknas ett välutvecklat förebyggande arbete. Det finns öar av bra verksamhet, exempelvis resurscentrumet Nexus i Uppsala, säger hon.

− Med tanke på det mänskliga lidandet vid våld i nära relationer, och inte minst samhällets kostnader är det anmärkningsvärt. Vi vet från forskning att fysisk och psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland personer som utsatts för våld i nära relation än för övriga befolkningen. 

Hon anser därför att myndigheter både lokalt och regionalt behöver bedriva metod- och verksamhetsutveckling och starta och följa upp försöksverksamheter.

Större fokus på våldsutövaren

Carin Götblad lägger fram en hel del förslag som rör rättsväsendet. En stor del av utvecklingsarbetet ska bedrivas i de operativa arbetsgrupperna, men det måste också bli större fokus på våldsutövarna, anser hon.

− Polisen måste jobba mer underrättelsebaserat mot gärningspersonerna och de som är upprepat utsatta. Jag föreslår att de ska hålla konsekvenssamtal med våldsutövarna, kartlägga om det finns annan brottslighet, vilket det ofta gör, och göra hembesök.

Hon föreslår även att straffen skärps när det gäller överträdelser av kontaktförbud och att en överträdelse alltid ska leda till en påföljd, även om den är ringa.

Barnen är bortglömda

Under utredningens gång har det förvånat henne att barnen är så bortglömda. Hon menar att barns behov av stöd och hjälp måste uppmärksammas i betydligt större omfattning än vad som sker i dag.

− Hela tiden har jag stött på barn som behandlas som bihang, trots att de är en extra sårbar grupp, oavsett om de är utsatta själva eller har bevittnat våld. Barnens situation lyser med sin frånvaro i polisutredningar, handlingsplaner, de tillfrågas inte vid skyddat boende och de saknas i nationella strategier. Det förväntade jag mig inte 2014.

Carin Götblad anser att barn far mer illa än nödvändigt i rättsprocessen. Barnahusen har förbättrat saken, men det ser fortfarande väldigt olika ut, även mellan olika barnahus. Och det är långt ifrån alla kommuner eller ens län som har barnahus, konstaterar hon.

− Vi har fall där man kör barn jättelånga sträckor för att delta i förhör och insatser. Sedan kör man hem dem igen, tillbaka till en misstänkt gärningsman! Sedan kan det dröja veckor. Det är inte svårt att tänka sig in i situationen som barnet lämnas i.

Hon vill att särskilda företrädare ska förklara utfallet i rättsprocessen för barnet. Det finns också brister när det gäller målsägandebiträden. De måste vara lämpliga för uppdraget, menar Carin Götblad.

Dessutom föreslår hon att polisen ska ta fram en hot- och riskbedömningsmanual för barn som lever med våld och att de får ansvar för att utveckla en särskild modell för barnkonsekvensanalyser inom polisens verksamhet.

Kommuner måste ha boenden

Carin Götblad föreslår också att kommunerna ska erbjuda tillfälliga boenden för våldsutövare.

− I dag är det kvinnor och barn som får flytta från hus och hem i det akuta skedet, det borde vara tvärtom.

Om det ändå är så att det är de våldsutsatta som flyttar så måste polis och socialtjänst kunna hjälpa till att hämta deras tillhörigheter.

Hon vill att kommunernas ansvar för att erbjuda skyddat boende införs i socialtjänstlagen. Verksamhet bör också vara tillståndspliktig.

− I dag förlitar sig samhället i stor utsträckning på frivilligorganisationer. De tar ett stort ansvar och har en viktig kompetens. Men kommunerna måste kliva fram på ett helt annat sätt.

− När utsatta för våld i nära relationer söker hjälp måste målet från dag ett vara ett liv utan våld, säger Carin Götblad.

Text: Susanne Eriksson

Fler förslag:

  • Frihet från våld i nära relationer ska vara ett nationellt folkhälsomål.
  • Inrätta en nationell stödtelefonlinje ska inrättas för personer m behöver söka hjälp att hantera sin aggressivitet.
  • Utsatta ska kunna erbjudas externa stödpersoner.
  • Utöka möjligheterna för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att lämna ut uppgifter till polisen vid misstanke om brott.
  • Inrätta ett nationellt kunskapscenter om våld och övergrepp mot barn.
  • Genomför särskilda insatser mot hedersrelaterat våld, exempelvis bör omfattningen kartläggas nationellt och polisens rutiner för hedersrelaterad ärenden med internationell anknytning utvecklas.

Publikationer