Om illegala vapen och skjutningar i storstäderna:

Jobba mot kriminella miljöer – recept för att minska förekomst av illegala vapen

För att minska förekomsten av illegala vapen i samhället måste polisen fortsätta arbeta intensivt mot de kriminella miljöerna överlag. Då kommer de också att hitta vapen, menar Daniel Vesterhav.

2013-10-24

Det finns inga aktuella nationella siffror över antalet illegala vapen i Sverige eller antalet skjutningar på öppen gata mellan kriminella. Men verksamma polisers bild är att antalet skjutningar i storstäderna har ökat de senaste tio åren. Kriminellas tillgång till vapen kan också vara en delförklaring till den senaste tidens skjutningar på allmän plats.

Det finns inga aktuella nationella siffror över antalet illegala vapen i Sverige eller antalet skjutningar på öppen gata mellan kriminella. Men verksamma polisers bild är att antalet skjutningar i storstäderna har ökat de senaste tio åren. Kriminellas tillgång till vapen kan också vara en delförklaring till den senaste tidens skjutningar på allmän plats.

I en studie som Brå genomförde förra året bedömer sakkunniga inom Polisen att förekomsten av illegala vapen i kriminella miljöer har ökat under de senaste tio åren. Det framkom i intervjuer med polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö. De i sin tur lutar sig mot vad de hittat vid beslag i kriminella miljöer och underrättelseinformation.

− Det finns ingen anledning att tro att förhållandena skulle vara annorlunda nu, sett mot de senaste två årens utveckling, säger Daniel Vesterhav, biträdande enhetschef på Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet på Brå.

Fler skottskadade behöver slutenvård

De intervjuade poliserna ansåg också att antalet skjutningar där kriminella är inblandade ökar, inte minst på allmän plats.

− Även utifrån det kan man dra slutsatsen att kriminella i allt högre utsträckning har tillgång till vapen och också att de använder dem i konflikter, säger Daniel Vesterhav.

Många skjutningar sker enligt intervjupersonerna som en markering utan syfte att skada någon. Det är relativt få dödsfall i relation till antalet skjutningar.

Trots det visar statistik från Socialstyrelsen att år 2010 och 2011 skottskadades drygt 50 personer per år av en annan person så att slutenvård krävdes, vilket är fler än föregående år. Enligt kriminologerna är det dock svårt att uttala sig om ökningen då talen är låga och man behöver se utvecklingen under en längre tid för att kunna tala om en nivåhöjning.

Sedan tidigare vet forskarna också att illegala skjutvapen används i majoriteten av de i snitt 15 till 20 fall av dödligt våld som sker med skjutvapen årligen i Sverige.

− Skjutningar på allmän plats är en fara för allmänheten, därför är det av största vikt att vi arbetar för att minska tillgången till illegala vapen, säger Daniel Vesterhav.

Trappats upp under 2000-talet

Enligt Göteborgspolisen kom en brytpunkt redan vid den uppmärksammade skottlossningen med automatvapen vid Näsets badplats i Göteborg i juli 2001. Efter den händelsen ökade efterfrågan på vapen, enligt polisen.

− Det är många som vill ha tillgång till vapen i den kriminella världen. En del köper vapen för att det är ett viktigt attribut, en macho- eller statussymbol. Andra för känslan av trygghet. Ytterligare andra sysslar med utåtriktad organiserad brottslighet, som utpressning och indrivning, och vill ha vapen för att kunna visa sin våldskapacitet. Sedan finns det de som är allmänt vapenfixerade också.

Utifrån de senaste årens skjutningar är det lätt att få bilden av att det handlar om större gänguppgörelser, menar Daniel Vesterhav.

− Men i de flesta fall har det i stället börjat med små konflikter mellan olika individer. Det här är lättkränkta individer där småsaker uppfattas som kränkande och leder till att de då måste visa sig handlingskraftiga. Sedan eskalerar konflikten och andra dras in.

Många vapen från Balkan

En vanlig missuppfattning är att det är stulna jaktvapen eller vapen från svenska militärens vapenförråd som används.

− Det är väldig ovanligt. Det var vanligare på 90-talet. I dag kommer en stor del av de illegala vapnen från Balkan, det forna Jugoslavien. Det är främst gamla armévapen som kalashnikovs eller pistoler, säger Daniel Vesterhav.

Enligt Daniel Vesterhav vet myndigheterna relativt lite om hur vapnen kommer till Sverige. Det som talar emot en storskalig smuggling är att det redan i dag, med rätt kontakter, går att få tag i ett vapen inom några dagar. Det talar för att marknaden är relativt mättad, förklarar han.

− Vi tror mer på att det handlar om ”myrtrafik”, att personer som besöker de här länderna tar med sig ett eller två vapen hem. Vapen är inte någon konsumtionsvara, som man slänger efter att ha använt, undantaget vid mord eller mycket allvarliga brott. De finns kvar och kan cirkulera runt i kriminella miljöer under långt tid. Så frågan är hur många vapen man egentligen kan sälja, säger Daniel Vesterhav.

Utöver smugglingen finns det också en inhemsk produktion av vapen, personer som importerar olika delar och bygger vapen och säljer vidare.

Jobba brett mot kriminella miljöer

För att minska förekomsten av illegala vapen i samhället måste polisen fortsätta arbeta intensivt mot de kriminella miljöerna överlag. Då kommer de också att hitta vapen, menar Daniel Vesterhav.

− Vi ser att vapenhundar vid exempelvis husrannsakningar kan vara effektivt. Det är också viktigt att se bortom de huvudmisstänkta personerna. Många gånger är det unga i den kriminella miljöns periferi som får transportera eller förvara vapnen.

En annan strategi är att arbeta aktivt med vittnesfrågan.

− Det gäller att få in vittnesarbetet tidigt i processen, att vittnen får information och skydd om det behövs. Genom att få fram några fall där man kan visa resultat, att brottslingar fälls, visar man också för allmänheten att det lönar sig att vittna, säger han.

I slutet av oktober presenterar polisen en första nulägesanalys om förekomsten av illegala vapen. Det är en del i ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas i oktober nästa år.

Susanne Eriksson

FAKTA: Skärpning föreslås i vapenlagstiftningen

I början på året lämnade en utredning förslag om skärpningar i vapenlagstiftningen. Utredaren föreslog bland annat att:

§  Straffmaximum för grovt vapenbrott höjs och straffskalan för grovt vapenbrott delas upp i grovt vapenbrott, fängelse i lägst sex månader och högst fyra år och synnerligen grovt vapenbrott, fängelse i lägst två och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om innehavet har avsett ett stort antal vapen.

§  Vapenmagasin ska jämställas med skjutvapen vid tillämpning av vapenlagen och den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha magasin till vapnet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.