Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011

2012-12-14
Nu är en av Brås mest lästa och använda produkter, Brottsutvecklingen i Sverige, här i ny utgåva. Sedan slutet av 1970-talet har Brå gett ut rapporten.
Nu är en av Brås mest lästa och använda produkter här i ny utgåva. Sedan slutet av 1970-talet har Brå gett ut rapporten Brottsutvecklingen i Sverige. Rapporten beskriver och analyserar utvecklingen av olika brottstyper fram till år 2011. Den vänder sig till allmänt intresserade, politiker och rättsväsendets myndigheter.

Här är ett urval av all den information om brott och brottslighet som du kan läsa om i rapporten. Den kompletta rapporten kan du beställa eller ladda ner som pdf.

En samlad bild av brottslighet i dagens Sverige

Vid en första blick på statistiken är det ganska lätt att tro att brotten och kriminaliteten i samhället har ökat. Men att den anmälda brottsligheten ökat behöver inte betyda att den faktiska brottsligheten också har gjort det. Alla brott anmäls inte till polisen. Det händer att de som drabbats av ett brott låter bli att göra en anmälan på grund av rädsla eller att de inte uppfattat att det är ett brott. Dessutom varierar benägenheten att anmäla beroende på vilken typ av brott det är. Polisens insatser för att upptäcka och anmäla brott har också stor betydelse.
 
För att få en djupare bild av brottsligheten i dagens Sverige frågar Brottsförebyggande rådet varje år befolkningen om deras upplevelser av brott. Undersökningen kallas Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och har gjorts sedan 2006. I motsats till kriminalstatistiken visar undersökningen istället att brottsligheten på senare år har minskat något i Sverige.
 
Att berätta om brottslighetens utveckling är en viktig uppgift för Brå. Här beskriver vi utvecklingen inom tio olika brottstyper. Vi använder oss av flera olika källor. Utöver statistiken över anmälda brott och Nationella trygghetsundersökningen (NTU), använder vi också andra statistikkällor och övrig forskning.

Dödligt våld


Varje år dör omkring 95 personer i Sverige på grund av dödligt våld. Det handlar om mord, dråp och misshandel med dödlig utgång. Det dödliga våldet har minskat något de senaste 20 åren, och minskningen gäller till stor del fall där offret är ett barn under 15 år.
 
I 75 procent av fallen av dödligt våld känner de inblandade varandra sedan tidigare. Risken att bli överfallen och dödad på allmän plats är fortfarande extremt liten. Det är vanligast att brotten sker inom familjen, men man kan se en ökning av andelen fall inom kriminella grupperingar. Det dödliga våldet begås ofta med någon form av vapen, och kniv är allra vanligast. De senaste åren var i genomsnitt 45 procent av gärningspersonerna  påverkade av alkohol, men det är en siffra som minskar. Istället ökar andelen narkotikapåverkade gärningspersoner.

I genomsnitt klaras 80 procent av det dödliga våldet upp. Det är en högre siffra än för de flesta andra brottstyper. I statistiken ser man också att andelen fängelsedomar har ökat kraftigt, medan andelen dömda till rättspsykiatrisk vård har minskat.

Misshandel


Varje år uppger 2—3 procent av Sveriges befolkning att de har blivit misshandlade. Så har det sett ut under en längre tid. Också sjukvården uppger oförändrade nivåer av patienter med skador som orsakats av misshandel eller grövre våldsbrott. Samtidigt ökar antalet anmälda fall av misshandel mycket kraftigt.
 
Toleransen mot våld har minskat i samhället, vilket bidrar till ett ökat antal anmälningar. Att den svenska befolkningen anmäler misshandel i högre grad beror också på nya arbetssätt och rutiner hos polisen, och att allmänheten överlag är mer uppmärksam på misshandelsfall. Trots detta är mörkertalet bland misshandelsfallen fortfarande stort, och endast en liten del av alla fall kommer till rättsväsendets kännedom.
 
En stor del av all misshandel är relaterad till alkohol och sker på allmän plats, oftast mellan personer som inte känner varandra sedan tidigare. Vid denna typ av misshandel är det vanligast att både offer och förövare  är män. I takt med att vi i Sverige oftare dricker alkohol på krogen i stället för hemma, har också misshandeln mellan män minskat i bostäder och på andra platser inomhus. När misshandel sker i hemmet är det oftast en  kvinna som är offret.
 
Trots att misshandel är ett prioriterat brott inom rättsväsendet, är det bara omkring 20 procent av de anmälda fallen som leder till åtal. Den vanligaste påföljden för misshandel är skyddstillsyn och villkorlig dom.

Rån


Den mest anmälda typen av rån är personrån. De står för 75 procent av alla rån. Näst vanligast är butiksrån med 8 procent, medan uppmärksammade bank- och värdetransportrånen står för endast en procent av alla rån. I stort sett anmäls alla rån mot banker och värdetransporter, medan mindre än hälften av personrånen kommer till polisens kännedom.

Enligt statistiken ökade rånen kraftigt under 1990-talet och har sedan 2000-talet hållit en jämn, men historiskt sett hög nivå. Särskilt utsatta är ungdomar i storstäder och personer som arbetar i jourlivsbutiker, videobutiker, kiosker, tobaksaffärer och guld- och juvelerarbutiker.

Sedan mitten av 1990-talet har bankrånen minskat. Under perioden 2010—2011 anmäldes 40 bankrån per år vilket är den lägsta nivån på 30 år. Att nivån är så låg beror på säkrare tekniska lösningar, att det blivit  mindre vanligt med kontanter och att det helt enkelt finns färre post- och bankkontor att råna. Polisen arbetar dessutom med riktade insatser mot vissa grupper, vilket också haft betydelse.

Sexualbrott


År 2011 anmäldes cirka 17 000 sexualbrott, och närmare 40 procent av anmälningarna handlade om våldtäkt. En ungefär lika stor del av anmälningarna handlade om sexuellt ofredande. Andelen personer som uppger att de blivit utsatta för sexualbrott har varit stabil sedan mitten av 00-talet men fler anmäler brotten till polisen.
 
Det är främst män som misstänks för sexualbrott; av de misstänkta är endast 2 procent kvinnor. Unga män dominerar bland gärningsmännen, medan unga kvinnor är överrepresenterade bland offren — något som framkommer både i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och kriminalstatistiken. Samtidigt som det är främst kvinnor som utsätts för sexualbrott har andelen utsatta män ökat de senaste åren, enligt NTU.

Medan polisanmälningar om sexualbrott har ökat i flera decennier, har andelen personer som i NTU uppger att de blivit utsatta för sexualbrott varit relativt stabil, motsvarande ca 0,8 procent av samtliga tillfrågade.

Allt fler uppger däremot att de har anmält brottet till polisen, vilket motsvarar ökningen i kriminalstatistiken. 2005 utvidgade man definitionen av vad som räknas som en våldtäkt, och det bidrog till att antalet anmälningar ökade. Ökningen kan också förklaras av att benägenheten att anmäla till polisen har ökat. Lite mer än hälften av alla sexualbrott klarades upp år 2011. Den vanligaste påföljden för våldtäkt är fängelse, medan sexuellt ofredande oftast leder till böter.

Hot och trakasserier


Risken att hotas eller trakasseras har varit oförändrad eller minskat något de senaste åren. Utsattheten för hot har varit oförändrad bland kvinnor men minskat något bland män,  samtidigt som utsattheten för trakasserier har minskat bland både män och kvinnor. Anmälningarna om olaga hot och ofredande har däremot ökat.

Enligt NTU utsattes 4,2 procent av befolkningen för hot och 3,8 procent för trakasserier under år 2011. Kvinnor blir oftare än män hotade eller trakasserade av en närstående person, medan männen oftare utsätts av en person de inte känner sedan tidigare. Det är framförallt ungdomar och unga vuxna som utsätts för hot och trakasserier, medan äldre personer mer sällan drabbas.

Bedrägeri


Tre och en halv procent av Sveriges befolkning säger sig ha drabbats av någon form av bedrägeri under året. På fem år har antalet anmälningar mer än fördubblats. Hela 115 000 anmälningar om bedrägerier gjordes år 2011.
 
Tre av tio bedrägerier sker med hjälp av internet och en nästan lika stor del utgörs av kontokortsbedrägerier. De flesta bedrägerierna begås under perioden oktober—december och oftast i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Det mest typiska offret är en ung man som bor i flerfamiljshus i en storstad, medan det är ovanligare att drabbas för den som är en äldre kvinna, boende i småhus i glesbygden. Bland gärningspersonerna är den yngre delen av befolkningen överrepresenterad.

Stöldbrottslighet


Stödbrotten har minskat de senaste åren. De ligger i dag på samma nivå som de gjorde för 30 år sedan. Bilinbrott har minskat allra mest.
 
Sedan 1998 har alla nytillverkade bilar försetts med elektroniska stöldskydd. Det gör att det är väldigt svårt att stjäla en bil utan att ha nyckeln. I takt med att äldre bilar utan elektroniskt skydd byts ut minskar också antalet bilstölder. Bostadinbrotten har ökat de senaste åren och villainbrott är vanligast mellan oktober och december. Vem som blir offer för bostadsinbrott och bilbrott är ganska jämnt fördelat över befolkningen men det finns en överrepresentation av ensamstående med barn, boende i lägenhet, personer i storstäder och boende i socioekonomiskt utsatta områden.

Skadegörelse


På senare år har antalet anmälda skadegörelsebrott minskat, efter att ha ökat stadigt sedan 1975. Skadegörelse är en typ av brott som utmärks av ett stort mörkertal, och det är svårt att avgöra om den tidigare ökningen av antalet anmälningar berott på att skadegörelsebrotten faktiskt ökat eller på insatser som lett till att fler anmäler.
 
Självdeklarationsundersökningar som Brås årliga skolundersökning (SUB) visar att färre ungdomar begår skadegörelse än för tio år sedan. Samtidigt visar kriminalstatistiken att skadegörelsen ökat över tid, men att den från 2009 minskat.

Klotter räknas till skadegörelsebrotten och är den typ av skadegörelse som har ökat mest under 2000-talet. År 2011 var omkring 40 procent av alla anmälda skadegörelsebrott klotterbrott. En regional analys visar att 75 procent av allt klotter mot kollektivtrafik som anmäls kan hänföras till Stockholms län. Den snabba ökningen och även den senare minskningen av klotterbrotten hänger samman med hur många klotterbrott som Storstockholms lokaltrafik (SL) rapporterat in till polisen.
 
I domstolarna har ny teknik börjat få visst genomslag vid bedömningen av klotterbrottslighet. I dag kan åklagare och polis binda en och samma person till flera klotterbrott med hjälp av digitala foton som lagts in i databaser.

Rattfylleri


Alkoholkonsumtionen i Sverige har minskat. Utifrån det kan man dra slutsatsen att även rattfylleriet har minskat, eftersom studier har visat att de går hand i hand.
 
Att rattfylleriet har minskat framgår också av Trafikverkets trafiksäkerhetsundersökning, där färre uppgav att de kört bil påverkade. Färre personer dör också i trafiken på grund av rattfylla. Samtidigt som det faktiska rattfylleriet minskar, ökar antalet misstänkta personer. Det beror främst på att Polisen gör allt fler kontroller av rattonyktra. Bland de misstänkta är ungefär 10 procent kvinnor, en andel som har ökat de senaste åren. Den största ökningen av rattfylla har skett bland kvinnor i åldern 15—20 år.
 
Ett mindre utforskat område är rattfylleri under påverkan av narkotika. Undersökningar visar att narkotikaanvändandet i Sverige inte har ökat, och då är en hypotes att drogfylleriet inte heller har gjort det.