Framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld i Åtvidaberg

2012-08-15
När våld eller förtryck i nära relationer är hedersrelaterat, används familjens heder som skäl att kontrollera flickan — i enstaka fall är det pojkar som utsätts — med hot eller våld.
När våld eller förtryck i nära relationer är hedersrelaterat, används familjens heder som skäl att kontrollera flickan — i enstaka fall är det pojkar som utsätts — med hot eller våld. Hon får inte delta i vissa aktiviteter i skolan eller på fritiden, inte umgås med vem hon vill, inte ha pojkvän, och hon får ofta ta ett stort ansvar i hemmet.
Det kan vara svårt för den som utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck att anmäla det, eftersom flera förövare är inblandade och dessa finns i den egna familjen. En kartläggning som Ungdomsstyrelsen gjort visar att flickorna ofta inte får hjälp i tid. Det är först när de själva söker hjälp efter att ha utsatts för misshandel eller allvarliga hot som någonting händer. Enligt den handlingsplan som Åtvidabergs kommun har gjort saknas det ofta förståelse i samhället för den hedersrelaterade problematiken.

– Ja, det finns ofta fördomar om detta. Men att det skulle förekomma bara i vissa kulturer, så är det verkligen inte. Det handlar om mindre sammanhang där de här sätten att tänka kan förekomma, säger Camilla Forsberg, som tog initiativ till ett hedersprojekt i Åtvidaberg.

Åtvidabergs kommun bedrev sedan 2008 ett kvinnofridsprojekt, där Camilla Forsberg var samordnare. Det var i samband med det man märkte att det fanns ett behov av att få mer kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, så att man dels kunde arbeta förebyggande och dels bemöta förövare och ge offer rätt stöd och skydd. Personal inom skola och socialtjänst skulle involveras, men även andra, till exempel på arbetsmarknadsenheten som ansvarar för kommunens flyktingmottagning.

Du har huvudrollen i ditt liv


Kommunen sökte och fick finansiering från Länsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet till projektet "Du har huvudrollen i ditt liv - ett samverkansprojekt i arbetet med mänskliga rättigheter i Åtvidaberg", som pågick åren 2010-2011.

– Det som var speciellt med det här projektet, var att det var så bred uppslutning. Det var många olika aktörer som samverkade och alla bidrog med viktiga pusselbitar, berättar projektledaren Camilla Forsberg.

Projektet tog ett brett grepp där samarbetet mellan olika instanser var en viktig del. En samverkansgrupp planerade utbildningsinsatser för personal och för nyanlända invandrare eller asylsökande och förebyggande insatser bland ungdomar. Dessutom skulle en handlingsplan för kommunens fortsatta arbete med kvinnofrid vara klar när projektet avslutades.

Intressanta föreläsningar för personal


Personal från förskola, skola, socialtjänst och kommunens arbetsmarknadsenhet bjöds in till en föreläsning om hedersrelaterat våld och förtryck. Vid ett annat tillfälle hölls en genomgång av riskbedömningsinstrumentet Patriark, hur man kan använda verktyget och deltagarna fick också praktisera det på ett verklighetstroget fall. Intressant och lärorikt, tyckte de som deltog enligt den utvärdering som gjordes efter det första året. De fick råd och verktyg som kunde komma till direkt nytta i det praktiska arbetet, uppgav de enligt den utvärdering som gjordes efter det första året. Utvärderaren sammanställde då enkätsvar, träffade personer som hon intervjuade och gjorde dessutom telefonintervjuer.

Föreläsningar för nyanlända


Alla som kommer till Sverige som invandrare eller asylsökande får en introduktionsutbildning för att de ska lära känna det svenska samhället. I Åtvidabergsprojektet tog arbetsmarknadsenheten in en extern föreläsare i den utbildningen som talade kring barns och ungas rättigheter, jämställdhet, uppfostran, kärlek med mera. Deltagarna delades sedan in i olika språkgrupper som hade värderingsövningar och diskuterade det som tagits upp i föreläsningen. Både föreläsning och diskussion översattes till tre språk. 

Deltagarna tyckte att det var bra att få lära känna Sverige och vilka rättigheter och skyldigheter man har, tyckte deltagarna, och viktigt att få diskutera frågorna och utbyta erfarenheter med andra föräldrar. Men det upplevdes också som svårt av några att prata om "känsliga" saker som heder. Det är viktigt att man inte ställer kulturer mot varandra, menade en del. Nyanlända har erfarenheter som de gärna delar med sig av. Det skulle öka den mångkulturella gemenskapen om man också kunde plocka positiva delar från olika kulturer. 

Kvinnorna i introduktionsutbildningen fick också besök av projektledaren, en familjebehandlare och en representant för en kvinnojour som pratade om mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnofrid.

Familjeverkstan gjorde succé


Nyanlända föräldrar till barn i åldern 3-12 år erbjöds att delta i vad man kallar en familjeverkstad. Den fungerar som en studiecirkel där deltagarna först ser korta filmer (dubbade till arabiska) som tar upp problematiska situationer man möter som förälder och sedan diskuterar dem.  Det uppskattades, visade utvärderingen. Föräldrarna upplevde att de fick en bättre relation till sina barn och tyckte att de fick användbara verktyg i sitt föräldraskap. De ville fortsätta både med fler språkgrupper och med ett andra steg för dem som redan har deltagit.
Familjeverkstan fanns sedan tidigare i Åtvidaberg, den erbjuds alla föräldrar i kommunen, som dock får betala en kursavgift, vilket de nyanlända inte behövde göra.
 

Skolveckan

Det handlar om kärlek


En stor och viktig del i projektet var "Det handlar om kärlek", en vecka i skolan med föreläsning, utställning, forumteater (då publiken är med och påverkar handlingen), värderingsövningar och presentationer av olika aktörer som kan vara bra att bli bekant med när det handlar om barns och ungdomars kärlek och rätt. Det är en modell som skapades i ett samarbete mellan myndigheter och organisationer i Norrköping hösten 2008. Åtvidaberg blev den första kommunen efter Norrköping att anamma idén, som idag används i många kommuner.

Det handlar om kärlek är en modell för samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer där vi kan jobba för barnets bästa tillsammans. Barnen hör ofta av sig till oss först, eftersom de kan vara anonyma hos oss, berättar Sara Mühling på Rädda Barnen som var med och tog fram modellen.

Under våren 2010 genomfördes en skolvecka för niondeklassare i Åtvidaberg. Närpolisen, socialtjänsten, BRIS, en tjejjour och en kvinnojour presenterade sig för eleverna och deltog även i andra aktiviteter och samtal. Veckan handlade om kärlek, att kärleken är fri och att man har rätt att välja vem man vill vara tillsammans med och också om vad som händer om rätten till kärlek kränks. Hedersrelaterat våld och förtryck var en av de kränkningar som diskuterades.

– Utgångspunkten var ett positivt budskap, att kärleken är fri och att man har rättigheter och att man ska känna till sina rättigheter, säger projektledaren Camilla Forsberg.  
Skolveckan föll väl ut. Det kan man utläsa av enkäterna som eleverna fick fylla i efteråt. De hade lärt sig mycket och fått kunskap om vart de kunde vända sig ifall det skulle behövas.

Mycket god samverkan


Samverkansgruppen, som också fungerade som en styrgrupp, bestod av projektledaren och representanter för högstadieskolan, gymnasieskolan, arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten och polisen. Samverkan som fungerade bra redan innan projektet startade, blev allt bättre. Det blev lättare att samverka mellan olika myndigheter och verksamheter både internt och externt, enligt utvärderingen. Inom alla verksamheter har kunskaperna om hedersrelaterat våld och förtryck ökat.

För att kunna samverka på ett bra sätt måste alla veta vem som gör vad och det framgår av kommunens handlingsplan för kvinnofrid. I anslutning till projektet togs en ny handlingsplan fram som inkluderar även hedersrelaterat våld och förtryck. Den antogs av Åtvidabergs kommunfullmäktige i december 2010.

– Jag tycker att det var väldigt positivt att vi började samlas kring det här. Ibland förnekar man att det förekommer våld och hedersförtryck. Men när vi väl började diskutera med varandra i kommunen, så såg vi att vi visst hade kommit i kontakt med det, att det var något som vi behövde gå vidare med. Och det blev många bra aktiviteter. Jag är jättenöjd, säger Camilla Forsberg.
_____________

Mer information om hedersrelaterat förtryck


På Brå:s temasida om hedersrelaterad brottslighet kan man läsa mer om hur denna problematik kan förebyggas.

Länsstyrelsen i Östergötland har skapat en webbplats som vänder sig till alla som arbetar med frågan i länet, men där finns också information om vad som sker på nationell nivå.

Dina rättigheter heter en annan webbplats som har tagits fram av Rädda Barnen i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Den vänder sig till barn och ungdomar som upplever att deras rätt att fritt välja partner kränks. På Dina rättigheter finns också en sida för dem som möter de unga och arbetar med frågorna. Där finns material för den som vill starta ett projekt (metodhandbok, värderingsövningar, filmer, utställning, enkäter för uppföljning) och vägledning i hur man skriver en ansökan för att finansiera det.

På Ungdomsstyrelsens webbplats går det att utan kostnad beställa den 8-sidiga broschyren "Får jag gifta mig med vem jag vill?". Den finns på dari, engelska, kurmandji, persiska, romani, sorani, svenska och turkiska.