Beräkna alternativa kostnader för förebyggande arbete

2012-05-28
Modellen Mosaik gör det möjligt att jämföra vad olika förebyggande insatser kostar och också räkna fram långsiktiga vinster av en insats.
Modellen Mosaik gör det möjligt att jämföra vad olika förebyggande insatser kostar och också räkna fram långsiktiga vinster av en insats. Kalkylen i Mosaik bygger på antaganden om kostnader och risker och modellen är tänkt att hjälpa kommunerna att beräkna kostnaderna för tidiga insatser för barn och unga i den sociala barn- och ungdomsvården och inom förskolan eller skolan.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samarbete med Allmänna barnhuset och sex kommuner[1] tagit fram kalkylmodellen Mosaik (Modell för beräkning av de sammantagna kostnaderna för tidiga insatser för barn och unga i kommuner.)
Mosaik ska fungera som en del i ett beslutsunderlag i den politiska processen. Modellen gör det möjligt att beräkna kostnader för förebyggande arbetet på individnivå. Genom att använda Mosaik kan kommunerna beräkna vad insatsen eller insatserna kostar, visa vad alternativkostnaden kan bli om man inte sätter in tidiga insatser samt räkna fram vad alternativkostnaden kan bli trots att man sätter in tidiga insatser.

Beräknade kostnader för tre olika scenarier

Beräkningen i Mosaik går kortfattat ut på att jämföra de samlade kostnaderna för tidiga förebyggande insatser med kostnaderna för alternativa scenarier. Arbetet inleds med att de samverkande parterna genomför en omvärldsanalys där de bland annat kartlägger de lokala behoven och vilka förutsättningar som finns för arbetet. I en sådan analys identifieras både vilka grupper eller individer som är i behov av insatser, och vilka insatser som är möjliga och relevanta. Parterna ska ta fram tre möjliga scenarier som kan tänkas inträffa för den aktuella målgruppen. Ett scenario är att de identifierade riskerna försvinner av sig självt och att målgruppen därför inte behöver någon insats. De andra två scenarierna är prognoser om vad som händer vid exempelvis en ungdomsplacering eller reaktiva insatser. Med hjälp av Mosaik beräknar sedan parterna kostnaderna för de olika scenarierna.

I grova drag består modellen av följande steg:

  • Tidiga insatser anges och kostnadsberäknas.
  • Riksbedömning görs för angiven målgrupp eller individ. Alternativkostnader anges och procentuell sannolikhet bestäms.
  • Kostnaderna fördelas över tid.

Modellen kan också användas i samarbete med andra verksamheter eller med andra huvudmän, till exempel inom barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården eller polisen.

Metodstöd finns på SKL:s och Socialstyrelsens hemsidor

SKL har tagit fram kalkylblad med schabloner för att underlätta beräkningarna. Dessa kalkylblad går att ladda ner från SKL:s hemsida.

Enligt de kommuner som redan använder modellen är själva riskbedömningen det viktigaste och svåraste momentet eftersom en sådan kräver både teoretisk och praktisk kunskap. På Socialstyrelsens hemsida finns en kunskapssammanställning som kan vara till hjälp i arbetet med att identifiera risk- och skyddsfaktorer som kan kopplas till barns eller ungdomars problematik.

[1] Degerfors, Härryda, Luleå, Smedjebacken, Vimmerby och Västerås