Dialog som förebygger klotter

2008-12-10
Klotter och graffiti är begrepp som ofta väcker känslor - skadegörelse eller konst?
Klotter och graffiti är begrepp som ofta väcker känslor - skadegörelse eller konst? Timrå kommun valde en tredje väg, att betrakta graffiti som ett uttryck för en identitesskapande sysselsättning för vissa ungdomar.
Graffitimålning till minne av en avliden katt

Laglig graffitimålning till minne av en avliden katt. Foto: Patrik Norberg

- Vi tror inte på idén att man ska ge ungdomarna kännbara straff och förstöra deras liv innan de ens har kommit i gång, säger Patrik Norberg som är fritidsledare och ansvarig för det klotterförebyggande arbetet i Timrå. Vi vill ha en dialog med ungdomarna, fortsätter han, och ge dem möjligheter att uttrycka sin kreativitet på ett konstnärligt sätt.

I Timrå klottrades år 2005 en nyöppnad gång- och cykeltunnel omedelbart ner med sprayfärg. Efter vissa eftersökningar erkände en högstadieelev. Han uttryckte stor ånger men berättade också om sina konstnärliga ambitioner. Den unge klottraren erbjöds att "böta" genom att arbeta gratis för kommunen och han fick i uppgift att återställa en torgmålning som blivit nerklottrad.

En fritidsledare utsågs som handledare och klottraren ombads rekrytera ytterligare fyra (sannolikt klottrande) ungdomar. Projektet pågick i fyra månader och avtäcktes vid nationaldagsfirandet inför en stor publik. Timrå kommun betraktade det hela som mycket lyckat och passade samtidigt på att sanera kommunen från klotter. 

Metodiskt klotterförebyggande arbete


Hösten 2006 föreslog en ung Timråbo att kommunen skulle ge intresserade ungdomar möjlighet att måla graffiti, alltså lagligt. Det lokala brottsförebyggande rådet, inklusive polisen, sa ja med villkoret att måleriet skulle ske tillsammans med en handledare. Dessutom fick inga färgburkar föras bort från den gångtunnel under E4:an som skulle målas.

Även i detta fall blev kommunen nöjd med det konstnärliga resultatet, som hade utförts av i stort sett samma pojkar som gjorde torgmålningen. Därför söktes ekonomiskt stöd hos Brottsförebyggande rådet för att på ett mer metodiskt sätt utveckla positiva metoder för att hantera klotterproblem.

- Vår utgångspunkt var och är fortfarande att ungdomar som får förverkliga sina intressen på ett sätt som samhället kan acceptera är beredda att sluta klottra, säger Patrik Norberg.

Två gång- och cykeltunnlar dekorerades, den ena med rymden som tema och den andra med målningar av moln. Samtidigt genomfördes en kartläggning av befintligt klotter. Kommunen arbetade också fram informationsmaterial och en handledning för hur man stoppar klotter. Kommunfullmäktige permanentade projektet som Timrås metod för att minska klotter och skadegörelse.

Graffitiutsmyckning inför SM i kajakpaddling


Enligt Patrik Norberg har denna första generation målare nu blivit vuxna. I arbetet med de nya generationerna av graffitiintresserad ungdom, fungerar de äldre målarna ibland som handledare. Bland annat har ytterligare två gång- och cykeltunnlar smyckats ut. I det ena fallet var det flickor på gymnasiets estetiska program som, efter att ha lärt sig teknik av de äldre målarna, sprayade en danserska på den ena väggen och en sagoskog på den andra.

- Men det kanske mest fantastiska var när en kanotklubb i Timrå skulle anordna SM i kajakpaddling och behövde hjälp med en målning. Jag har sällan sett ungdomar arbeta så snabbt och målmedvetet, säger Patrik Norberg och beskriver hur pojkarna på kort tid målade om en gammal rostig tågvagn som kanotklubben använde som förrådsbod.

Dialog och möjlighet till konstnärligt uttryck


Enligt Patrik Norberg ska målningen ske under ordnade former och ungdomarna måste följa vissa regler. De får presentera en skiss och ge förslag på vilka färger de vill använda och sedan får de också beräkna sin arbetstidsåtgång. På det här sättet, menar Patrik Norberg, lär sig ungdomarna att genomföra ett mindre projektarbete.

Han berättar vidare om det kommunmästerskap i graffitimålning som hölls i början av september år 2008. För att anmäla sig till mästerskapet fick ungdomen lämna in en skiss på den planerade målningen. Tio större spånskivor sattes upp och tävlingen startade. De färdiga målningarna fotograferades och bilderna lades ut på en försäljningssajt för budgivning. Den målning som fick högst bud såldes för 500 kronor till en lokal livsmedelshandlare och sitter nu uppspikad som dekoration inne i butiken. Pengarna som budgivningen genererade skänktes, i enlighet med pojkarnas önskemål, till Cancerfonden för att hedra minnet av en kvinna som nyligen avlidit i cancer.

- Många unga människor tycker om att få en adrenalinkick. Men denna kick kan ersättas av en annan sorts känsla, säger Patrik Norberg och berättar om en pojke som beskrev att det beröm han en gång fick för en målning var en härligare känsla än kicken han fick av att klottra. 

I Timrå går arbetet vidare. Enligt Patrik Norberg finns det inte några större invändningar från allmänhetens sida mot de spraymålade utsmyckningarna. Han tror att det bland annat kan bero på att en genomarbetad större målning inte skapar samma upplevelse av otrygghet som ett hundratal osorterade småklotter kan göra. I dag finns det, enligt Patrik Norberg, i princip inget sprayat klotter i kommunen utan bara lite klotter som är gjort med tuschpenna.

Nya generationer växer upp och om några år är det kanske dags för dem att få göra om utsmyckningarna i de redan dekorerade gång- och cykeltunnlarna. Men det som ligger närmast i tankarna är de knappt 500 så kallade "betongsuggor" (sådana som hindrar trafiken) i kommunen som behöver målas om. En kommunalpolitiker har vänt sig till Patrik Norberg med en förfrågan om graffitimålarna skulle kunna hjälpa till att måla dem så att de ser trevligare ut. I dag undersöks vilka regler som gäller för utsmyckning av dessa betongsuggor och Patrik Norbergs förhoppning är att arbetet ska komma i gång under år 2009.