Trygghetsvandring vid Stockholms hot spots

2011-09-29
Ett av de mer ovanliga inslagen under årets symposium var en trygghetsvandring "IRL", in real life.
Apropå nr 3/2011

Ett av de mer ovanliga inslagen under årets symposium var en trygghetsvandring "IRL", in real life. Förutom att metoden introducerades för symposiedeltagarna gavs också en kort historisk guidning av Stockholm.

— Att trygghetsvandra handlar inte bara om trygghet och säkerhet. Själva samtalet, där olika synpunkter och erfarenheter kommer fram och får stötas och blötas, är minst lika viktigt. Det stärker och utvecklar den lokala demokratin. Att olika gruppers erfarenheter tas tillvara är en av grundstenarna i en trygghetsvandring, sa Mia Andersson-Ek från Tryggare Mänskligare Göteborg, när hon presenterade tankarna bakom metoden.

Trygghetsvandring innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt och föreslår åtgärder. I gruppen ingår vanligen boende i området, men också företrädare för lokala föreningar, bostadsföretag, politiker och polis. En tanke med trygghetsvandringar är också att fördjupa det demokratiska samtalet mellan medborgare och representanter för samhällets offentliga instanser.

Trygghetsvandring som metod utvecklades i Göteborg och har sedan dess spritts över Sverige och till andra länder. Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kunskap om det och att denna kunskap är viktig att ta tillvara.

Inför vandringen fick symposiedeltagarna ta del av en karta över så kallade "hot spots" i Stockholm, alltså platser som har en hög koncentration av brottslighet och som deltagarna skulle passera under vandringen.

De hot spots som valts ut var, enligt aktuell forskning från Brå, några av de vanligaste platserna för misshandel och personrån i Stockholm.

Den första platsen var Vasagatan mitt emot Centralstationen. Varje dag rör sig cirka 200 000 resenärer i området. På själva hot spoten, i skuggan under en viadukt, blev det uppenbart för alla varför detta var en plats med risk för rån, i genomsnitt 45 per år under de senaste åren.

Med Mia Andersson-Ek som samtalsledare diskuterade deltagarna vad som skulle kunna öka platsens trygghet och trivsel. Engelsmannen Paul Iganski undrade varför det inte fanns kameraövervakning på platsen vilket ledde till en diskussion om olika länders syn på elektronisk övervakning.

Ett annat förslag var att sätta ut så kallade "panic buttons", alltså stolpar med alarmknappar som kunde kopplas direkt till polisen. I närheten satt några personer med ölburkar i händerna. Detta ledde till en fördjupad diskussion om vikten av att alla sorters människor har rätt att vistas i det offentliga rummet, samtidigt som det är viktigt att ingen grupp tar över och dominerar platsen på ett sätt som utestänger andra besökare.

På Stortorget i Gamla stan diskuterades både Stockholms blodbad (år 1520) och dagens trivsel. Nere vid Kornhamnstorg, också det i Gamla stan, resonerade deltagarna om vad man skulle kunna göra för att förebygga de i genomsnitt 80 anmälningar om misshandel som lämnas in till polisen årligen. Kornhamnstorg ligger mitt emellan tunnelbanestationerna Slussen och Gamla stan. Gruppen konstaterade att vägen till Slussen mest tycktes vara byggd för bilar och inte uppmuntrade fotgängare att ta sig till tunnelbanan på ett trevligt och smidigt sätt.

Mia Andersson-Ek lyfte fram vilka risker som finns om trygghetsvandringar inte utförs på ett genomtänkt sätt. En obetänksam samtalsledare som kanske fokuserar på otrygghet riskerar exempelvis att otryggheten ökar hos dem som deltar i vandringen. Det skulle kunna leda till att de är mindre benägna att röra sig ute när det är mörkt, vilket i sin tur kan resultera i att gator och torg blir mindre befolkade och att otryggheten och rädslan därigenom ökar.

En annan viktig fråga som Mia Andersson-Ek lyfte fram är att samtalsledaren medvetet bör se till att olika grupper deltar på trygghetsvandringar och kommer till tals under dem. En väl genomförd trygghetsvandring är också en inbjudan till möten och dialog mellan människor, som annars inte möts.

— Det här är egentligen mer en gestaltning av en trygghetsvandring än en riktig trygghetsvandring i sig. I vanliga fall är det de boende och de som är aktiva i ett område som vandrar i det egna området som de ju naturligtvis känner till väl. Nu är vandrarna besökare som kanske aldrig tidigare har varit på de platser som vi besöker. Men det viktiga med det här seminariet är att föra ut själva metoden, och att göra detta på ett praktiskt, konkret och lustfyllt sätt, sa Mia Andersson-Ek.

Fotnot: Tryggare och Mänskligare Göteborg är Göteborgs Stads centrala brottsförebyggande råd i samarbete med Polisen, Kriminalvården, Bris, Göteborgs universitet, Chalmers Tekniska Högskola och Fastighetsägare i samverkan.

Text: Solveig Hollari

Fakta

Sedan slutet av 2010 bedriver Brå forskning om Hot spots, alltså platser där många brott begås. Det är fem kategorier av brott (misshandel, personrån, bostadsinbrott, inbrott i källare och vind samt stöld av och ur bil) som undersöks i sex städer. I ett första steg undersöker Brå om brottsligheten koncentrerar sig på ett sådant sätt som motiverar platsbaserade brottsförebyggande insatser från polisens sida. Förhoppningen är att ett par konkreta projekt implementeras och utvärderas i ett samarbete mellan Brå och Polisen.

Läs mer

Boverket, Brå och Tryggare Mänskligare Göteborg har gett ut två skrifter om trygghetsvandring. Bägge är översatta till engelska och kan laddas ner från Brå:s hemsida.

Trygghetsvandring — en vägledning är en manual som riktar sig till den som ska arrangera vandringen

Trygghetsvandring — tankar på vägen är tänkt att fungera som hjälpmedel för deltagarna i vandringen.