ECPA: Finska KiVa minskar mobbning

2010-02-01
Det finska antimobbningsprogrammet KiVa har fått förstapriset i EU:s brottsförebyggande tävling ECPA.
Apropå nr 1/2010

Det finska antimobbningsprogrammet KiVa har fått förstapriset i EU:s brottsförebyggande tävling ECPA. Programmet bidrar till ett vänligare skolklimat där färre barn och ungdomar mobbar eller blir mobbade.

KiVa är ett vetenskapligt utvärderat anti-mobbningsprogram från Finland som visat sig effektivt för att minska olika typer av skolmobbning. I december 2009 vann programmet den europeiska brottsförebyggande tävlingen ECPA i konkurrens med projekt från 17 länder.

KiVa-programmet har utvecklats i nära samarbete med Åbo universitet och har medfört en ökad förståelse för hur gruppmekanismer påverkar mobbning. Programmet har tagit fasta på studier som visar att elever som blir vittne till mobbning ofta kan förstärka mobbarens motivation att mobba.

Hur ser gruppmekanismerna ut som möjliggör mobbning? En utgångspunkt i KiVa är att mobbare delvis motiveras av en jakt efter makt och status i kamratgruppen. Även mobbare söker alltså efter erkännande i sin omgivning. För att demonstrera en sådan makt behövs vittnen. Mobbaren kan genom att ge sig på en person med mindre makt försäkra sig om en statusposition i gruppen med sina mobbningsbeteenden — speciellt om det sker utan rädsla för att någon ska motsätta sig mobbarens beteenden.

KiVa-forskning (Salmivalli) visar att elever tenderar att inta olika roller vid mobbningssituationer. Dessa roller är mobbad, mobbare, medlöpare, förstärkare, tyst godkännare och försvarare. De som är förstärkare, medlöpare och tysta godkännare utgör sammanlagt 51 procent. De som försvarar den mobbade är ofta i minoritet och utgör enbart 17 procent.

Även om de flesta elever är klart negativt inställda till mobbning, verkar det alltså som om kamraternas närvaro och beteenden snarare förstärker än avbryter pågående mobbning. Att skratta och heja är en typ av beteenden som stärker och belönar mobbaren. Men även de tysta godkännarna som bevittnar händelsen och inte gör något kan mobbaren tolka som en uppmuntran och ett godkännande av mobbningen.

Hur elever beter sig vid mobbning varierar mellan olika klasser. Det innebär att i vissa klasser finns det en starkare tendens att heja på mobbaren. I andra klasser finns det fler som aktivt tar parti för den mobbade eller väljer att inte stödja mobbningen. En tanke i KiVa är att om den mobbades skolkamrater utgör en del av problemet, så kan de också bli en del av lösningen.

KiVa-programmet innebär att åtgärder mot mobbning sätts in på flera olika nivåer i en skola — i skolforskning kallat Whole School Approach — för att bland annat få fler elever att ta avstånd från mobbning. Det kan handla om föräldrautbildning, bildande av ett KiVa-team med skolpersonal som ansvarar för att reda ut akuta mobbningsfall och ett 20-lektionsprogram som bland annat ska leda fram till klassregler mot mobbning.

Bland åtgärderna märks även ett förstärkt rastvaktssystem, där vuxen skolpersonal har på sig speciella KiVa-västar och ett modernt virtuellt datorspel som ska öka elevernas förståelse för mobbning som finns i olika versioner för olika årskurser.

Utvärderingar av KiVa-programmet visar att programmet är effektivt för att minska olika typer av skolmobbning. I den europeiska ECPA-juryns prismotivering har man betonat programmets ambitiösa utvärdering. I motiveringen står att programmets "effekter är säkerställda med en så kallad randomiserad kontrollstudie som omfattar 8000 elever i årskurs 4—6. Sammanlagt kommer utvärderingen att omfatta 234 skolor och fler än 28 000 elever."

I Finland har intresset för programmet varit mycket stort bland skolor. Omkring 50 procent av skolorna i Finland har implementerat programmet och det är utprovat på omkring 300 000 elever.

Text: Per Alvant

Bakgrund/ ECPA

ECPA avgörs årligen och priset går till det bästa brottsförebyggande projektet i Europa.

Tävlingen föregås av en nationell uttagning och finalen arrangeras av det land som har ordförandeskapet i EU, vilket hösten 2009 var Sverige. 17 europeiska finalister hade nominerats av sina hemländer och tävlade om att bli det bästa brottsförebyggande projektet på temat unga och brott i cyberrymden, skolan och nyrekrytering till kriminella grupper.

Årets jury bestod av representanter från Belgien, Tjeckien, Spanien och Sverige.