Problembilden

Grunden för att välja effektiva åtgärder är att ha kunskap om de lokala
problemen och deras möjliga orsaker. En sådan kunskapsgrund ger en
rationell vägledning för valet och utformningen av aktiviteter och
åtgärder.

För att beskriva ett problem med exempelvis stöld, skadegörelse eller inbrott kan man utgå från tankar som har sitt ursprung i den så kallade rutinaktivitetsteorin. Enligt den förutsätter brottsligheten att det finns en motiverad förövare, ett lämpligt objekt för den kriminella handlingen och en avsaknad av avskräckande faktorer, exempelvis kapabla väktare eller social kontroll som kan hindra att brottet begås.

Se filmen Torget – om att lösa lokala problem


Filmen Torget belyser hur man kan arbeta för att få till ett kunskapsbaserat arbete. I det fiktiva fallet Torget får vi följa polisen och kommunen i Karlköping och deras arbetsprocess för att lösa lokala problem. Vi får se hur de går tillväga för att identifiera problemen och komma till bot med brottsligheten i kommunen.

Filmen är framtagen av Brottsförebyggande rådet i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, dåvarande Rikspolisstyrelsen och med hjälp från Motala kommun. Illustrationerna i filmen är gjorda av Anna Björnström och filmen är producerad av Blackbox Videoproduktion AB. Filmen får gärna användas som ett verktyg vid föreläsningar, utbildningar etc. för att belysa ett tillvägagångssätt i ett problemorienterat arbete.

Problembilden kan belysa utifrån tre perspektiv

  • Det situationella perspektivet innebär att man belyser orsaker i situationen som möjliggör att brott kan begås. Exempelvis om insynen är skymd eller varför många människor samlas vid en viss plats vid en speciell tidpunkt.

  • Brottsutsatthetsperspektivet innebär att fokusera på individer och objekt (exempelvis en skola, en butik, ett garage) som upprepat utsätts för brott. Ett exempel är att granska om små kiosker hanterar dagskassan på ett sätt som ökar risken för att de ska blir rånade.

  • Gärningsmannaperspektivet innebär att försöka identifiera potentiella gärningspersoner och undersöka hur de begår brotten.

Ta fram en problembild i tre steg

  1. Identifiera och prioritera problemet
    Ofta bygger det första steget i analysen på statistik som visar att en viss typ av brottslighet är hög jämfört med tidigare år eller jämfört med närliggande geografiska områden. Det kan också vara statistik eller annan information att en viss grupp ungdomar eller vuxna som är i riskzon för brottslighet eller som återkommande begår eller utsätts för brott.

  2. Undersök sammanhanget
    För att närmare undersöka sammanhanget kan man behöva göra intervjuer eller observationer som exempelvis trygghetsvandringar. Kartläggningen handlar om att studera när, var och hur brottsligheten uppträder. I vilka sammanhang och vid vilka tider på dygnet ökar risken för exempelvis ungdomar att begå brott? Det kan även handla om inventera platser eller objekt som återkommande utsätts för brott.

  3. Identifiera möjliga bakomliggande orsaker
    Att identifiera möjliga orsaker handlar om att försöka förstå varför brottsligheten uppträder på just de där platserna vid just de där tiderna och på just det där sättet. I ett mer individinriktat arbetet handlar det om att identifiera riskfaktorer runt individen.

Genom att kartlägga händelsekedjan kan man identifiera flera orsaker och samordna åtgärderna. Som ett exempel en sådan händelsekedja kan vi ta ungdomsmisshandel på en fredagskväll: först får några ungdomar tillgång till alkohol, de åker någonstans för att träffa andra ungdomar, dricker alkoholen och sedan tar de sig hem igen.

Flera av situationerna i exemplet kan förebyggas. För det första kan tillgången och konsumtionen av alkohol begränsas genom exempelvis Kronobergsmodellen eller andra insatser mot langning. Den fysiska miljön kan ändras på platsen där de samlas eller så kan närvaron av vuxna på platsen öka. I bästa fall kan händelsekedjan brytas innan ett allvarligt brott sker.

2. Genomförandet: Välj rätt åtgärder med rätt kunskap

3. Följa upp och utvärdera arbetet