Förebygga hatbrott

Intolerans är ett samlingsbegrepp för invandrarfientliga, antisemitiska, islamofobiska och homofobiska åsikter och handlingar. När handlingarna är kriminella och intolerans finns med i bilden, kallas det för hatbrott.

Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Hatbrott kan motiveras av brottsoffrets sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan också motiveras utifrån brottsoffrets  etniska bakgrund, hudfärg eller nationalitet.

Att förebygga hatbrott

Hatbrott är ett kriminellt uttryck för intolerans. Hatbrottsstatistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Att arbeta förebyggande mot hatbrott innebär därmed att arbeta mot intolerans. Skolan är en naturlig arena att arbeta med ungdomars attityder och tolerans och det finns flera olika evidensbaserade metoder. För att läsa mer om detta, gå till sidan Förebyggande arbete i skolan.

Forum för levande historia gav i augusti 2011 ut rapporten Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete som innehåller exempel på förebyggande arbete både i Sverige och i andra länder.

Ungdomsstyrelsen har i olika rapporter visat att unga hbt-personer oftare utsätts för trakasserier än unga heterosexuella personer. Det är därför, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, viktigt att skolan arbetar aktivt med normkritiska perspektiv för att därigenom kunna göra skolan till en fördomsfri och trygg mötesplats.

Hatbrott och våldsam politisk extremism

Ibland, men inte alltid, kan hatbrott vara ett uttryck för våldsam politisk extremism och utföras av personer som tillhör antidemokratiska grupperingar på yttersta högerkanten. Denna kriminalitet faller mer sällan in under begreppet hatbrott.

Den Nationella samordnaren arbetar för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Syftet är att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå när det gäller arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. En lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism hjälper kommunen och dess anställda att upprätta och konkretisera ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Som ett stöd i det arbetet finns den Nationella samordnarens 12 rekommendationer vid upprättandet av en lokal handlingsplan.

Samordnaren ska även verka för att kunskapen om våldsbejakande extremism ökar och att förebyggande metoder utvecklas. Ett exempel på detta arbete är  utbildningsmaterialet Samtalskompassen, som samordnaren har tagit fram. Materialet, som syftar till att förebygga radikalisering hos unga, riktar sig till de som möter unga personer som riskerar att radikaliseras.

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-08