Förebygg återfall i brott

Samhällets olika aktörer behöver samverka för att erbjuda ett
professionellt och effektivt återfallsförebyggande stöd. Hur får man till detta effektiva arbete, vad krävs och hur ska man tänka när man vill utveckla en sådan verksamhet? Formen med utvecklingsseminarier har vid ett flertal tillfällen testats av Brå – med gott resultat. Över 70 procent av verksamheterna uppgav i en enkät att utvecklingsseminariet hade varit en avgörande del för att få igång ett samverkansarbete.

Utvecklingsseminarier ger stöd

Utvecklingsseminariet Samverka för att förebygga återfall i brott är en kombinerad utbildnings- och arbetsdag för chefer och utvecklingsansvariga experter från olika organisationer, personer som tillsammans kan motverka att kriminalvårdens klienter återfaller i brott efter avslutad påföljd. Materialet omfattar dels en konkret, steg för steg-handledning till dig som projektledare, dels allt material du behöver för att tillsammans med en arbetsgrupp kunna genomföra ett utvecklingsseminarium.

Läs mer om utvecklingsseminarier

Tre faktorer för framgång

Det finns flera samverkande orsaker till att en person återfall i brott. Socialt utanförskap med bristande möjligheter att skaffa sig inkomster på legal väg i kombination med ett pågående missbruk är vanliga orsaker till fortsatt brottslighet visar bland annat Brås studie Återfall i brott (2012:8).  Ett återfallsförebyggande arbete måste därför både stödja individen och stärka de sociala och strukturella förutsättningarna runt personen.

Tre aspekter är centrala för framgång i det återfallsförebyggande arbetet. Insatserna ska riktas mot orsaker som bidrar till kriminaliteteten, de behöver anpassas så att personer med hög risk för återfall får mer intensiva insatser än de med låg risk, och de behöver vara anpassade till mottagarens förmåga att ta till sig dem.

För att kunna ta sig ur en kriminell livsstil är det nödvändigt att få stöd för att:

  • ändra inställningen till den egna kriminella identiteten och förändra värderingar angående brott.
  • ta sig ur ett pågående missbruk
  • skapa ett stöttande socialt nätverk
  • ha någonstans att bo
  • få anknytning till arbetslivet efter institutionstiden

En viktigt förutsättning för att lyckas med det återfallsförebyggande arbetet är att samhällets olika aktörer samverkar för att erbjuda ett effektivt återfallsförebyggande stöd med individanpassade åtgärder i rätt tid. Kriminalvård, socialtjänst, polis, landsting, arbetsförmedling, kronofogde och försäkringskassan är parter som behöver samverka. I Brås idéskrift 20 Samverkan för att förebygga återfall i brott beskrivs utifrån aktuell forskning hur man kan effektivisera arbetet. I skriften presenteras även tre verksamheter som belyser hur ett återfallsförebyggande arbetet kan utvecklas utifrån skilda förutsättningar.

Det är ett arbete som behöver starta under påföljdstiden inom Kriminalvården för att sedan följas upp efter frigivningen. För snart sex år sedan genomfördes en lagändring om så kallad utökad frigång, vilket innebär förändringar i utslussningen av de som blivit dömda till fängelse. Enligt en utvärdering som Brå genomfört (2010:8 Utökad frigång och återfall) minskar återfallsrisken, oavsett straffets längd, för dem som fått möjlighet till utökad frigång. Resultatet bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom den undersökta gruppen var liten och uppföljningstiden relativt kort.

Polisen har sedan år 2011 ett uppdrag från regeringen att leda en nationell satsning mot livsstilskriminellas brottslighet som berör flera myndigheter och kommuner.  För att säkerställa en effektiv verksamhet har polisen i samverkan med andra organisationer sammanställt en vägledning för arbetet. I den beskrivs hur polismyndigheterna ska identifiera och arbeta mot livsstilskriminellas brottslighet utifrån beprövad erfarenhet. 

Vissa brott indikerar ökad risk för återfall

En faktor som påverkar återfall i brott är debutåldern, ju yngre man var när man började begå brott desto större är risken för återfall. Många ungdomar begår brott men vissa ungdomsbrott indikerar en förhöjd risk för fortsatt kriminell livsstil. Sådana brott är rån, tillgrepp av motorfordon och brott mot allmän verksamhet (hot och våld mot tjänsteman, övergrepp i rättssak) enligt Brå-rapporten Strategiska brott bland unga på 00-talet i brott (2011:21).
 
För att förbättra samverkan på lokal nivå om unga som begår brott arbetar man på flera håll i landet med så kallade sociala insatsgrupper. Arbetet är en fortsättning på ett pilotprojekt som genomfördes mellan åren 2011 — 2012 och som utvärderades av Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen.

Av de personer som dömdes eller frisläpptes år 2005 hade ungefär en tredjedel fyra eller fler tidigare belastningar. De personer med hög brottsbelastning stod för mer än hälften av alla återfallsbrott som begicks inom 3 år.  

  • Två av tre som avtjänat ett straff på anstalt och nästan varannan med frivårdspåföljd kommer att återfalla i brott inom tre år efter frigivning.
  • I regel sker återfallen förhållandevis snabbt. De flesta återfaller inom ett år.
  • Störst andel återfall återfinns bland personer som lagförts för narkotika brott.
  • I gruppen unga som omhändertagits enligt LVU återfaller 80 procent.

Råd för framtiden 2013: Lämna kriminell livsstil

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-09