Klotterförebyggande

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokala brottsförebyggande projekt rörande klotterförebyggande.

För sakuppgifter och slutsatser i slutrapporterna ansvarar respektive författare eller organisation. Materialet är sammanställt av Brottsförebyggande rådets enhet för lokalt brottsförebyggande arbete. En * efter projektets titel innebär att textavsnittet också ingår i andra kategorier i sammanställningen.

Fri konstnärlig plattform eller sanktionerad brottskultur? Utvärdering av öppna graffitiväggar som möjlig brottspreventionPDF
Dnr. 5.1-0144/2014
Den brottsförebyggande effekten av lagliga möjligheter för utövande av graffiti och gatukonst har studerats genom fallstudier i Sigtuna, Botkyrka, Norrköping och Göteborg. I den utsträckning tillgång på statistik över anmälda klotterbrott funnits tillgänglig för respektive fallstudieobjekt har denna samlats in och analyserats. Sammanlagt 279 respondenter har på olika sätt bidragit med sin kunskap. Utredningen har initierats och genomförts av Urban Utveckling.

Konst på offentlig plats skapad av barn och unga*PDF
B3.3-0337/2012.
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB har utvärderat effekten av konst skapad av barn som lever och verkar på platsen. På ett antal platser runt om i Stockholms län har barn och ungdomar involverats i utsmyckandet av den offentliga miljön. Studien omfattar 13 stycken tunnlar som barn och unga har smyckat ut. Studien omfattar såväl kvantitativa metoder där statistik över skadegörelsefrekvens studerats, som kvalitativa metoder där medborgare intervjuats. Syftet med utvärderingen är att skapa förståelse för hur metoden kan tillämpas på andra platser i brottsförebyggande syfte. Undersökningen visar att den brottsförebyggande effekten är beroende av hur man använder konsten, i vilket sammanhang den sätts upp, hur omgivningen ser ut och hur den underhålls. Slutrapporterat januari 2014.

Satsning på att minska klotter och skadegörelsePDF
B3.3-0172/2007.
Polisens statistik över anmält klotter i Luleå visade på en kraftig ökning under det senaste året. Denna ökning bedömdes inte kunna förklaras av en ökad anmälningsbenägenhet utan var en faktisk ökning. Luleås lokala brottsförebyggande råd tog därför fram ett förslag till handlingsplan som bygger på en bred samverkan mellan många olika aktörer och som innehåller flera parallella angreppssätt för att förebygga klotter. Handlingsplanen bygger på delområden som att påverka, beivra, sanera/försvåra klotter, möjliggöra graffiti och samordna/följa upp. Detta har man i projektet arbetat med på olika sätt bland annat genom värdegrundsarbete i skolan, information från polisen om klotter, sanering av klotter, uppsättning av flera lagliga väggar och planering av en graffitikurs. Slutrapporterat mars 2010.

Västerviks kommun - rent och vackertPDF
B3.3-0460/2004.
Långsiktigt projekt med många aktörer i syfte att förändra ungdomars attityd till klotter och skadegörelse. Dokumentation av klotter, 24-timmars sanering, kampanj till färgförsäljare, skolaktiviteter med Brås material. Legal graffitivägg.. Informationskampanj. Positiva resultat. Slutrapporterat mars 2007.

Clean city, Ren stad från skadegörelse och klotter, Eskilstuna*PDF
B3.3-0055/2004.
Näringslivet initierade ett projekt mot klotter och skadegörelse och lyckades entusiasmera en rad lokala krafter för att anställa en projektledare och satsa på att kanalisera klottrarnas energi i lagliga aktiviteter. Kampanj för att anmäla skadegörelse och klotter. Slutrapporterat juni 2007.

"Bry dig!"PDF
B3.3-0240/2004.
Ett klotterförebyggande projekt som vände sig till mellanstadieelever och genomfördes av stiftelsen Håll Sverige Rent i Rotebro, Sollentuna. Projektet innehöll bl.a. temaarbeten, informationsträffar och en klotterbarometer. Slutrapporterat juni 2006.

Antiklotterprojekt vid Utmarksskolan i Göteborg*
PDF
B3.3-0225/2004.
Nedsliten och nedklottrad högstadieskola. Projektet syftade till att skapa en positiv trend för att minska skadegörelse och otrivsel. Eleverna förutsattes vara delaktiga. Självkritisk utvärdering. Slutrap-porterat våren 2006.

Viskafors - en klotterfri kommundelPDF
dnr B3.3-0487/2004.
I Viskafors kommundel i Borås upplevde polisen att såväl klotter som skadegörelse ökat. Kommunen, näringslivet, byalaget, kyrkan och olika föreningar samverkade för att fånga upp ungdomarna i meningsfulla aktiviteter. Slutrapporterat januari 2007.

Nolltolerans mot klotter och skadegörelsePDF
B3.3-0496/2007.
Håbo kommun inrättade en samverkansgrupp mot klotter och skadegörelse i avsikt att skapa nolltolerans mot klotter bland kommuninvånarna samt enas om ett gemensamt förhållningssätt mot klotter och skadegörelse. Arbetet byggde på information till ungdomar, föräldrar, skolpersonal och lokala företag. Slutrapporterat maj 2007.

Klotterprojekt i OrmingePDF
B3.3-0495/2003.
Klotterprojekt i Nacka med Boo Folket Hus som initiativtagare. Initierades utifrån såväl problem med klotter som påtagliga ungdomsproblem med missbruk och skadegörelse, främst bland unga tonåringar. Försök med laglig klottervägg, graffitiutbildning och föräldrakontakter. Grundligt utvärderat. Medföljande ekonomisk analys.

Mot klotter och skadegörelse på SödermalmPDF
B3.3-0208/2004.
Södermalm i Stockholm upplevdes som en mötesplats för klottrare och därför startade Stockholms stad ett projekt i syfte att minska nyrekryteringen av klottrare i stadsdelen. Avsikten var att ta fram en strukturerad handlingsplan för att tydliggöra ansvar och behandlingsvägar. Slutrapporterat januari 2007.
Se även handlingsplanen från Katarina-Sofia stdPDF 

"Rent och vackert" i Västerviks kommunPDF
B3.3-0460/2004.
Klotterförebyggande projekt som blandade fysiska och sociala aktiviteter, t.ex. klottervägg, tipstelefon, informationsinsatser och dialog med ungdomarna. Slutrapporterat mars 2007.

Tag'a ner, klotterprojekt Bromma stadsdelsförvaltning, StockholmPDF
B3.3-0465/2004.
Kartläggning av klottersituationen år 2002 i syfte att under en tvåårsperiod bedriva projektet Tag'a ner för att dels minska nyrekrytering och dels stödja aktiva klottrare att upphöra med sin verksamhet. I första hand ett informationsprojekt. Slutrapporterat juni 2007.

Mellan identitet och norm, ett dokumentationsprojekt vid Malmö muséerPDF
B3.3-0452/2005.
Projektets fokus var graffitikulturen i Malmö och museerna hade både ambitionen att dokumentera kulturen som sådan och generera ny graffiti. Graffitimålarnas kompetens har efterfrågats. Kontakter och samtal med sex graffitimålare gav bland annat effekten att de avtog eller slutade klottra olagligt. Slutrapporterat juli 2007.

Städ- och klotterprojekt*PDF
B3.3-0189/2003.  
Dals-Eds kommun ville förebygga klotter, skadegörelse och nedskräpning med ett projekt som vände sig till eleverna i grundskolan och gymnasiet. Rapporten beskriver kommunens åtgärder såsom föreläsningar, städdagar och belöningar där eleverna fick ta del av pengar som inte gick åt till att reparera skadegörelse. Slutrapporterat november 2005.

Ung konst i Timrå*PDF
B3.3-0527/2006. 
I Timrå kommuns projekt ingick kartläggning och kontinuerlig uppföljning av klotter.  För att förebygga och minska klottret har ungdomar som målat graffiti fått möjlighet att utsmycka kommunens gångtunnlar i stället för att bli polisanmälda. Projektet kommer att permanentas för att förebygga och minska klotter och skadegörelse. Slutrapporterat december 2007.

SCArtPDF
B3.3-0154/2007.
Projektet var en fortsättning av en tidigare verksamhet kring en laglig graffiti- eller klottervägg. Grundtanken i projektet var att introducera alternativa tekniker och material som lämpar sig för inomhusmåleri för att på så sätt öka klottrande ungdomars intresse för konstnärligt arbete i laglig form och samtidigt minska deras intresse för olagligt klotter. I projektet har 43 ungdomar deltagit, varav 7 flickor. Som en del i ett attitydförändringsarbete mot graffitin har projektet välkomnat beställningar från myndigheter och privatpersoner. Man har fått 9 uppdrag under projekttiden. Dessa beställningar har givit ungdomarna möjlighet att måla lagliga väggmålningar samtidigt som beställningarna kan ha bidragit till att göra graffitimålningen mer accepterad.  Klottret har minskat i kommunen under projekttiden. Slutrapporterat februari 2009.

Ungdomar mot skadegörelse och klotterPDF
B3.3-0192/2008.
Stadsdelar i Göteborg har genomfört träffar med 15-tal ungdomar i åldern 13–16 år för att pröva nya angreppssätt mot nedskräpning, skadegörelse och klotter. Ungdomarna har lagt fram idéer och förslag på hur man kan minska dessa problem. Vid en av träffarna inbjöds politiker, verksamhetschefer, förvaltningar, polisen, lokala brottsförebyggande råd m.fl. Även en broschyr togs fram. Slutrapporterat januari 2009.

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-08

Kategorier

Slutrapporter