Om statistiken

I statistiken över handlagda brottsmisstankar redovisas brottsmisstankar gällande personer som varit minst skäligen misstänkta för brott och där ett beslut för brottsmisstanken fattats under redovisningsåret som innebär att handläggningen av brottsmisstanken är avslutad. Beslutet kan vara ett lagföringsbeslut eller ett nedläggningsbeslut.

Revidering av statistiken

Som ett led i att målgruppsanpassa och kvalitetsäkra produkterna i brottsstatistiken publicerar Brå från och med helåret 2016 ny statistik över Handlagda brottsmisstankar. Den nya statistiken är en revidering av de uppgifter om brottsdeltaganden som ingick i den tidigare statistiken över misstänkta personer. Statistikens ändamål är att ge en översiktlig bild av utredande myndigheters hantering av brottsmisstankar. Det främsta syftet med revideringen har varit att höja statistikens relevans och tillförlitligheten samt att öka samanvändbarheten med annan brottsstatistik. Genom att statistiken utgör en egen produkt ökar också tillgängligheten för användarna. Revideringen innebär att statistiken redovisar en totalbild över de brottsmisstankar som handlagts. I den tidigare statistiken över brottsdeltaganden redovisades endast ett urval av brottsmisstankar. Med revideringen införs även nya indelningar efter beslutsgrund, därmed finns möjlighet att följa upp handläggningen i form av andelen lagföringsbeslut på brottsmisstankar. Den reviderade statistiken har tagits fram bakåt i tid och finns publicerat från 2007. Den tidigare statistiken över brottsdelatanande utgår från och med 2016 års statistik. Brå kommer dock att ta fram delar av den tidigare statistiken under en tid för att möjliggöra jämförelser över tid i centrala tidsserier.

Läs mer i sammanfattningen som du hittar på sidan Handlagda brottsmisstankar

Nedan följer en kortfattad beskrivning av statistiken. För en mer utförlig beskrivning, se statistikens kvalitetsdeklarationPDF.

Statistikens ändamål

Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar samtliga brottsmisstankar som registrerats hos polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet, och som handlagts under referensåret. I statistiken ingår brottsmisstankar som uppnått misstankegraden skäligen misstänkt och avser personer som är straffmyndiga.

Syftet med statistiken är att redovisa nivån och strukturen för handlagda brotts­misstankar över tid, liksom mått på de handlagda brotts­misstankar som lett till lagföring. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under referensperioden.

Det primära ändamålet med statistiken är att tillhandahålla en övergripande bild av handläggningen av brottsmisstankarna inom rättsväsendet, som kan användas för insyn i, granskning och uppföljning av de brotts­utredande myndigheternas verksamheter, samt som underlag för utredningsverksamhet och forskning.

Statistikens innehåll

I statistiken över handlagda brottsmisstankar redovisas de brottsmisstankar som handlagts av polis, åklagare eller annan utredande myndighet under referensåret. Att en brottsmisstanke har handlagts innebär att polis eller åklagare har fattat ett beslut om brottsmisstanken som innebär att handläggningen avslutats. Besluten kan indelas i tre övergripande kategorier (se nedan).

Brottsmisstankar redovisas i statistiken när misstankegraden är skäligen misstänkt eller högre. Brottsmisstankar som rör icke straffmyndiga personer (under 15 år) redovisas dock inte i statistiken.

Statistiska mått

I statistiken över handlagda brottsmisstankar används antal och andel som mått.

Variabler

Statistiken över handlagda brottsmisstankar redovisas efter variablerna

  • Ålder: Avser den misstänkta personens ålder vid brottstidpunkten.
  • Kön: Avser den misstänkta personens juridiska kön.
  • Brottstyp: Avser typen av brott.
  • Beslutstyp: Avser vilken typ av beslut som fattats på brottsmisstanken.
  • Region: Avser den region där personen handlagts som misstänkt för brott under referensåret.

Kategorisering av brott

Brottsredovisningen omfattar samma brottstyper som de anmälda brotten, handlagda brotten och misstänkta personerna. Kategoriseringen utgår från olika brottskoder (se avsnittet Kategorisering av brott i sammanfattningen av statistiken över Anmälda brott).

Kategorisering av beslut på brottsmisstankar

De handlagda brottsmisstankarna kategoriseras i statistiken över handlagda brottsmisstankar efter vilken typ av beslut som fattats. Brottsmisstankarna redovisas i tre kategorier: brottsmisstankar med lagföringsbeslut, förunderundersökningsbegränsade brottsmisstankar och övriga handlagda brottsmisstankar.

  • Brottsmisstankar med lagföringsbeslut är brottsmisstankar där beslut fattats om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller att meddela åtalsunderlåtelse eller straffvarning.
  • Förunderundersökningsbegränsade brottsmisstankar är handlagda brottsmisstankar där beslut har fattats om att begränsa brottsutredningen till de mest väsentliga delarna. Förundersökningsbegränsning innebär att förundersökning för brottsmisstanken inte behöver inledas eller att en inledd förundersökning får läggas ned. Det kan fattas om åklagare, eller i vissa fall polis, bedömer att det inte skulle få någon eller bara liten betydelse för straffet. Syftet med att förundersökningsbegränsa är att tillgängliga utredningsresurser ska kunna användas på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt.
  • Övriga handlagda brottsmisstankar avser brottsmisstankar där beslut fattats som avslutar handläggningen av en brottsmisstanke, men som inte är ett lagföringsbeslut eller beslut om förundersökningsbegränsning, t ex beslut om att lägga ned brottsmisstanken på grund av att gärningen ej faller under allmänt åtal, gärningspersonen är avliden, eller att det inte går bevisa att den misstänkte gjort sig skyldig till brott.

Att de övriga typerna av beslut inte särredovisas, utan redovisas sammantaget i en övrigt-kategori, beror på en mer detaljerad indelning för dessa beslut inte kan göras med tillräcklig kvalitet. Skälet till detta är främst att beslutstyperna på den mest detaljerade nivån (motiveringsnivån) även omfattar odefinierade beslut (så kallade övrigt/annat-koder) som inte kan specificeras i statistiken. Tidigare studier har visat att ospecificerade beslut dessutom kan innehålla beslut som skulle kunna anges med en specificerad beslutskod, vilket innebär att resultatet av de enskilda beslutskoderna riskerar att bli missvisande till både nivå och fördelning. Detta innebär tolkningssvårigheter, i synnerhet om användningen av de odefinierade besluten förändras över tid eller varierar regionalt, när utvecklingen över tid studeras eller regioner jämförs.

Regional fördelning

Statistiken över handlagda brottsmisstankar redovisas för hela landet och per region. Redovisningen efter region är baserad på de utredande myndigheternas geografiska indelning, som infördes den 1 januari 2015 i samband med polisens nya organisation. Omorganisationen innebar att de tidigare 21 länspolis­myndigheterna slogs ihop till en Polismyndighet, indelad i sju regioner. Åklagarmyndigheten anpassade samtidigt sin organisation till motsvarande områden.

Från och med 2015 redovisas statistiken över handlagda brottsmisstankar efter de sju regionerna. I tabellen nedan redovisas de nya regionerna, vilka län som ingår i respektive region samt medelfolkmängden för straffmyndiga personer i regionerna.

RegionLänMedelfolkmängd 2016
Region NordJämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland 744 401
Region MittGävleborg, Uppsala, Västmanland 752 430
Region StockholmStockholm, Gotland 1 877 597
Region ÖstJönköping, Södermanland, Östergötland 894 026
Region VästHalland, Västra Götaland 1 631 415
Region SydKalmar, Blekinge, Kronoberg, Skåne 1 571 530
Region BergslagenDalarna, Värmland, Örebro 712 619

Tabell över regionsindelningen från och med 2015, med tidigare län indelat i tillhörande region samt medelfolkmängden (personer 15 år eller äldre) 2016.

Insamling och bearbetning

Statistiken över handlagda brottsmisstankar baseras på uppgifter från polis, åklagare och tull. Även uppgifter från Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket ligger till grund för statistiken.

De beslut som polisen fattar för att avsluta ett ärende registreras i det lokala ärendehanteringssystemet (RAR/PUST) och samlas sedan centralt. Även uppgifter från Kustbevakningen registreras i polisens system. Åklagaren registrerar uppgifter om brottsmisstankar i sitt ärendehanteringssystem (Cåbra). Där registreras också uppgifter från Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Uppgifterna levereras direkt till Brå. Uppgifter från Tullverket skickas separat till Brå.

Hos Brå granskas och bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Bland annat sker validering mot XML-scheman redan vid inläsning av materialet i Brås databas. Vidare genomförs en rad olika kontroller av de elektroniskt överförda transaktionerna. Bland annat kontrolleras att informationen är angiven med rätt format, att innehållet i övrigt är giltigt enligt gemensamma informations­strukturer inom rättsväsendet och i övrigt är rimligt. Vidare kontrolleras att objekt i logiskt följer verksamhetsflöde och att relationerna dem emellan är korrekta. Därutöver görs även antalskontroller av transaktionerna för att upptäcka om transaktioner saknas. Felaktigheter justeras, ibland genom kontakt med uppgifts­lämnarna, och kontrollprogrammet körs om tills alla fel i materialet har rättats till. När materialet är färdigkontrollerat förs det över till statistikdatabasen för långtidslagring. En slutlig kontroll av konsistensen och rimligheten i statistiken görs dessutom efter att statistiktabellerna har framställts.

Jämförbarhet över tid

Vid tolkning av utvecklingen måste hänsyn tas till att antalet gärningspersoner som anträffas och identifieras av polisen och andra brottsutredande myndigheter kan förändras över tid, och därmed också antalet brottsmisstankar. Möjligheten att identifiera och knyta en gärningsperson till brottet varierar bland annat beroende på brottstypen och på de brotts­utredande myndigheternas prioriteringar.

Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser av handlagda brottsmisstankar över tid. Det finns även andra faktorer som påverkar jämförbarheten och tolkningen av statistiken. Nedan följer kända fall av stora ärenden samt tekniska förändringar som är bra att känna till vid tolkningen av statistiken över handlagda brottsmisstankar.

Påverkan av stora ärenden

Enstaka ärenden som omfattar en stor mängd brottsmisstankar kan ge upphov till märkbara förändringar mellan olika år, i statistiken över handlagda brottsmisstankar. I synnerhet när det gäller brottskategorier eller redovisningsområden där nivån vanligtvis är relativt låg.

Enstaka stora ärenden kan skapa problem vid jämförelser över tid och osäkerhet kring huruvida en förändring är generell. Stora ärenden är ovanliga, men bör beaktas vid tolkningen av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stora ärenden som har identifierats de senaste åren, i kronologiskt fallande ordning.

Tekniska och juridiska förändringar

Nedan följer en sammanställning av olika systemtekniska och lagstiftningsmässiga förändringar sedan 2007, som i olika utsträckning har påverkat statistiken över handlagda brottsmisstankar. Förändringarna bör beaktas vid tolkning av statistiken. De är redovisade i kronologisk fallande ordning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas fristående, oberoende av varandra. Den som är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket.

  • År 2017 lanserades reviderad statistik över handlagda brottsmisstankar, se bilaga Ny statistik över handlagda brottsmisstankar.
  • Den 1 januari 2015 bildades den nya Polismyndigheten, som är indelad i sju polisregioner. Regionerna ersätter de tidigare 21 länspolismyndigheterna. Från och med 2015 redovisas statistiken uppdelad på de sju regionerna istället för på län.
  • I juni 2014 påbörjades avvecklingen av polisens ärendehanteringssystem Pust och systemet stängdes helt för nyregistrering av brott den 3 juni 2014. Efter stängningen ska alla nya brott och brottsmisstankar registreras och hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekommendation är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som hanterades i Pust under åren 2013–2014, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), brott mot knivlagen, sjöfylleri (inklusive grovt sjöfylleri) samt trafikbrott som rattfylleribrott och olovlig körning.
  • Den första januari 2013 fick polisen befogenhet att besluta om förunder­sök­nings­begränsning, inom ramen för sitt förundersöknings­ledarskap. Det har tidigare enbart varit förbehållet åklagarna. Det främsta syftet med förunder­sök­nings­begränsning är att skapa utrymme för att tillgängliga utrednings­resurser ska kunna användas på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt. Förändringarna har medfört ett ökat antal förundersökningsbegränsade brottsmisstankar och under dessa år har även andelen förundersöknings­begränsade brotts­misstankar av samtliga brottsmisstankar ökat. För en fördjupad analys, se Brås rapport 2015:17 Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014.
  • Under slutet av 2012 (RAR) och våren 2013 (Pust), infördes en ny besluts­struktur i polisens ärendehanteringssystem. Den nya beslutsstrukturen erbjuder möjligheten att ange mer detaljerad information om skäl och motivering för utrednings- och lagförings­beslut. Förändringen har haft en viss inverkan på statistiken över handlagda brottsmisstankar, framför allt i de fall där besluten har fattats av polisen. Försiktighet bör därför iakttas vid jämförelser av nivåerna före och efter införandet av den nya beslutsstrukturen.
  • Under februari 2013 driftsatte polisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel-Pust), som ersatte polisens tidigare ärendehanteringssystem Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vid driftsättningen brister, vilket inneburit att det använts i begränsad omfattning inom polismyndigheterna. Brå har samarbetat med polisen och Åklagarmyndigheten för att avhjälpa dessa brister. Större systemskiften som införandet av Pust utgjorde är svåra att överblicka. Det kan bland annat handla om tekniska faktorer, inlärning hos användarna och förändrade arbetssätt.  Bedömningen är att systemskiftet endast har medfört mindre effekter på statistiken. En generell rekommendation är dock att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som har hanterats i Siebel-Pust, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), brott mot knivlagen, sjöfylleri (inklusive grovt sjöfylleri) samt trafikbrott, såsom rattfylleribrott och olovlig körning. Övriga brottstyper har fortsatt hanterats i en RIF-anpassad version av ärendehanteringssystemet RAR (se nedan).
  • För att säkerställa att samtlig relevant information om redovisningsperioden inkommit, görs uttaget av den slutliga statistiken normalt två månader efter årsskiftet. För den slutliga statistiken för 2012 kortades perioden ner till en månad. Orsaken var att polisen under februari 2013 införde anpassningar av sina ärendehanteringssystem (RAR och Pust) mot bakgrund av den utveckling som då skedde inom RIF (se även nedan), och det var då inte möjligt att utföra de tester som är nödvändiga för att säkerställa kvaliteten på informations­överföringarna före publiceringen av den slutliga statistiken för 2012. Effekten av den kortare uppföljningsperioden på den slutliga statistiken beräknas vara ytterst marginell.
  • Under 2012 genomförde både Åklagarmyndigheten och polisen anpassningar av sina ärendehanteringssystem, för att uppfylla de krav som ställs inom det myndighetsgemensamma projektet Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Åklagarmyndigheten driftsatte sitt anpassade system i december, medan polisen successivt införde förändringarna hos de 21 polismyndigheterna under perioden september till december. Förändringarna innebär bland annat förbättrade möjligheter att spåra enskilda brott och brotts­misstankar samt en smidigare hantering av dessa hos Åklagar­myndigheten och polisen. En annan förändring är att grund­information som anges vid registreringen av brott och brottsmisstankar har standardiserats.
  • År 2010 gjordes vissa anpassningar i Brås statistikdatabas, i syfte att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av brott. Anpassningen, som gäller anmälda brott från och med 2007 som registrerats hos Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten, kunde göras som en följd av implementeringen av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem Cåbra. En unik brottsidentitet (BID) införts i systemet, vilken ger bättre möjligheter att identifiera och följa upp enskilda brott. Det gäller till exempel brott som av administrativa skäl flyttas mellan olika ärenden eller åklagarkammare. Analyser visar att anpassningarna för att förbättra antalsräkningen av brott har genererat något fler brott. Inverkan på statistiken över handlagda brottsmisstankar är marginell.
  • Under 2008 utfärdade Riksåklagaren nya riktlinjer om förundersöknings­begränsning (RåR 2008:2). I de nya riktlinjerna tydliggjordes bland annat att åklagaren har möjlighet att förundersökningsbe­gränsa brott inte bara under pågående utredning, utan även ef­ter det att polisen har slutredovisat en utredning. Det innebar att användningsområdet för förundersöknings­begränsningar utökades jämfört med tidigare. De nya riktlinjerna kan delvis förklara det ökade antalet förundersökningsbegränsade brottsmisstankar åren efter 2008. För mer information om utvecklingen av förundersöknings­begränsning, se Brås rapport 2015:17 Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014.
  • Under 2007 införde Åklagarmyndigheten ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) som ersatte åklagarnas tidigare ärendehanteringssystem (Brådis och Envis). Systemomläggningen påbörjades i februari 2007 och skedde successivt i olika åklagarkammare fram till juni 2007. Under 2007 låg uppgifter från både det gamla och det nya systemet till grund för statistiken över handlagda brottsmisstankar, men även till viss del för statistiken över anmälda brott (de flesta anmälda brott kommer från polisen). Två förbättringar i statistiken för 2007 har kunnat genomföras, eftersom systemomläggningen har inneburit att åklagarna numera även hanterar brott där det inte finns en misstänkt person. Förbättringarna gäller dels anmälda brott (se samman­fattningen för anmälda brott 2012PDF), dels handlagda brottsmisstankar (se nedan). Eftersom systemomläggningen genomfördes succesivt under första halvåret 2007 är statistiken över handlagda brottsmisstankar 2007 inte helt jämförbar med senare år. Analyser av statistiken tyder dock på att systemomläggningen generellt sett endast påverkat statistiken i marginell omfattning.
  • Förändringar i statistiken över handlagda brottsmisstankar till följd av systemomlägg­ningen 2007 innebär att brottsredovisningen har förbättrats i de fall där flera personer är misstänkta för delaktighet i en och samma brottsliga händelse. Exempel: En död kvinna anträffas och omständigheterna tyder på att hon uppsåtligen dödats av två män. Efter utredning visar det sig att den ene uppsåtligen dödat kvinnan, och han åtalas därför för mord. Den andres deltagande visar sig vara inskränkt till medhjälp till grov misshandel, vilket han åtalas för. Från och med 2007 redovisas var och en av dessa brottsmisstankar efter rubriceringen på respektive brottsmisstanke, det vill säga mord respektive medhjälp till grov misshandel. Tidigare skulle brottsmisstankarna redovisats efter rubriceringen på själva brottet, det vill säga mord. Förändringen innebär således en mer korrekt redovisning av brottsmisstankar efter brottstyp, i de fall det är fler än en person som misstänkts för ett och samma brott men för olika delar av brottet. Generellt har förändringen inte haft några märkbara effekter på statistiken. Effekten kan dock vara större för enskilda brottstyper som omfattar få brottshändelser och där det ofta är flera personer som är misstänkta för en och samma brottsliga händelse. Eftersom förändringen har införts succesivt under första halvåret 2007 kan det i dessa fall påverka jämförbarheten mellan 2007 och senare år.


Sidan senast uppdaterad: 2017-04-03