Rån

Antalet anmälda rån har varierat något under de senaste åren. Under 2016 anmäldes 8 560 rån, varav de flesta var rån mot privatpersoner. Enligt Nationella trygghetsundersökningen har 0,9 procent blivit utsatta för personrån under 2015.

Andel som utsatts för personrån

Andelen utsatta personer i befolkningen (16-79 år) för personrån, år 2005–2015. Källa: NTU

Personrån

Den mest anmälda typen av rån är personrån. De står för omkring 70 procent av alla rån. Enligt svaren i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har 0,9 procent av befolkningen (16–79 år) för personrån, vilket motsvarar cirka 70 000 personer. Det är en något högre nivå jämfört med 2014, då andelen utsatta var 0,7 procent. Dock har andelen utsatta legat på en relativt stabil nivå under hela undersökningsperioden.

Personrån är den brottstyp som minst andel uppger sig ha blivit utsatta för. Förhållandet mellan antalet utsatta personer och antalet händelser styrs av hur vanligt det är med upprepad utsatthet. Upprepad utsatthet för personrån är relativt ovanligt. De flesta (81 %) av dem som uppger utsatthet för personrån under 2015 utsattes för ett sådant brott en gång under året. Antalet händelser av personrån uppgår år 2015 till 90 000.

Kön och ålder

Män utsätts för personrån i större utsträckning än kvinnor, och så har det sett ut sedan mätningarna inleddes 2005. Sammantaget utsattes 1,3 procent av männen under 2015, medan motsvarande andel hos kvinnorna är 0,5 procent. Skillnaden är dock större i år än den varit tidigare år. Exempelvis utsattes 0,9 procent av männen jämfört med 0,5 procent av kvinnorna för personrån år 2014.

Ålder

Utsatta för personrån 2015. Andel för respektive åldersgrupp. Källa: NTU

Personrån betraktas ofta som ett brott som främst unga utsätts för och begår, och resultaten i NTU bekräftar den bilden. Sedan 2005 har personer i de lägre åldersgrupperna (16–19 och 20–24 år) uppgett utsatthet för personrån i störst utsträckning. År 2015 skiljer sig utsattheten dock inte åt lika mycket mellan de lägre åldersgrupperna (1,5 respektive 1,7 %) och åldersgruppen 25–34 år (1,4 %). Mönstret för de äldre åldersgrupperna (från 35–44 år och uppåt) följer dock tidigare år, och det är i de åldersgrupperna som minst andel utsatta återfinns. Både bland män och kvinnor finns den största andelen utsatta i åldersgruppen 16–24 år (2,2 respektive 1,0 %) och den minsta andelen utsatta i åldersgruppen 65–79 år (0,2 respektive 0,3 %

Olika gruppers utsatthet för personrån

Utrikesfödda personer utsätts i högre grad för personrån (1,4 %) än inrikesfödda med minst en inrikesfödd förälder och inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (0,8 respektive 0,6 %). Tidigare år har personer med högst förgymnasial utbildning varit mer utsatta än personer med högre utbildning. I år är det dock personer med gymnasial utbildning som utsätts i högst grad (1,1 %), men skillnaderna mellan grupperna är mindre i år än vid tidigare års mätningar. Bland personer med högst förgymnasial utbildning utsattes 0,9 procent för personrån, och minst andel utsatta återfinns i likhet med tidigare års mätningar bland personer med eftergymnasial utbildning (0,7 %). Utsattheten är större bland boende i flerfamiljshus (1,3 %) än bland boende i småhus (0,6 %). Boende i storstadsregioner uppger högre nivåer av utsatthet (1,3 %) än boende i andra större städer (0,7 %) respektive i mindre städer eller på landsbygden (0,6 %). Enligt den senaste mätningen är utsattheten för personrån större bland ensamstående, såväl med barn som utan barn (1,6 respektive 1,3 %), än bland sammanboende, såväl med barn som utan barn (0,7 respektive 0,6 %).

Statistiska analyser visar att när man rensar bort effekten av andra bakgrundsfaktorer, som ålder och kön, försvinner skillnaden i utsatthet för sexualbrott mellan grupper med olika utbildning. Däremot kvarstår skillnaden mellan olika familjetyper.

Omständigheter kring personrån

Personrånens allvarlighetsgrad kan bedömas utifrån olika aspekter, till exempel huruvida våld förekommer i samband med rånet. I 27 procent av fallen under 2015 uppger de utsatta att de blivit slagna, sparkade eller utsatta för annat fysiskt våld i samband med rånet. Ett annat mått på allvarlighetsgrad är huruvida det förekom kniv, skjutvapen eller något annat tillhygge vid rånet. I nära en tredjedel (32 %) av fallen uppger de utsatta att det förekommit vapen eller andra tillhyggen. Beräkningarna görs dock på de relativt få händelser som respondenter i NTU beskrivit, vilket gör att andelen kan variera kraftigt mellan olika år.

När det gäller brottsplats begicks de flesta personrån på allmän plats (83 %) och gällande relationen till gärningspersonen har de allra flesta personrån (94 %) utförts av en helt okänd person.

De som utsatts för personrån får svara på frågor om kön och ålder på gärningspersonen. Jämfört med andra brott mot enskild person är det en relativt stor andel som inte vet om gärningspersonen var en man eller kvinna (12,0 %) eller som inte kan uppskatta ålder (15,0 %). Resultaten visar att personrån är ett brott som främst unga män utsätts för och begår. Av dem som hade en uppfattning om kön respektive ålder svarar majoriteten av de utsatta att gärningspersonen var en man (95 % av fallen). I de allra flesta fall av personrån (80 %) uppges gärningspersonen vara 34 år eller yngre och i ungefär fyra fall av tio (41 %) uppges gärningspersonen vara 24 år eller yngre. Dock kan det under vissa omständigheter vara svårt för den utsatta att veta om gärningspersonen var en man eller kvinna och ännu svårare att uppskatta gärningspersonens ålder. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.

Anmälda rån

Anmälda rån totalt (inkl. grovt rån), varav rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt), och butiksrån 2007–2016. Källa: Anmälda brott

Anmälda brott

Antalet anmälda rån 2016 var något fler än året innan. Totalt anmäldes 8 560 rån, vilket motsvarade en ökning med 1 procent. Även antalet rån mot privatpersoner (personrån), som är den vanligaste typen av rån, var oförändrat (5 940 anmälda brott) jämfört med 2015. Från 2007 ökade antalet anmälda personrån fram till 2010 för att sedan minska de två följande åren och därefter har nivån varit oförändrad.

Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre, bland annat eftersom det relativt sett är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån återfinns bland annat butiksrån med 827 anmälda brott, vilket är en ökning av antalet anmälda brott med 10 brott sedan 2015.

Råntypen bankrån anmäldes 13 under året, vilket är tio anmälda rån färre än 2015. De anmälda bankrånen är en liten brottstyp som varierat i antal under den senaste tioårsperioden. Även antalet anmälda rån mot värdetransporter, som under 2016 minskade med ett brott, till 10 brott, har visat relativt stora svängningar under 00-och 10-talet. Taxirånen minskade med 3 procent under året, till 30 anmälda brott.

Uppklarade rån

Personuppklaringsprocenten² för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) och butiksrån, 2007–2016. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2016 handlades¹ 8 380 rån, vilket är samma nivå (+8 brott) jämfört med 2015. En utredning bedrevs för 81 procent (6 800 brott) av de handlagda brotten, medan 19 procent (1 580 brott) direktavskrevs. Fördelningen mellan utredda och direktavskrivna brott var densamma jämfört med 2015.

Det var 14 brott gällande rån (mindre än 0,5 %) som förundersökningsbegränsades, samtliga efter att utredning inletts. Nivån är densamma som 2015.

Antalet brott som personuppklarades 2016 uppgick till 908 brott. I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² som uppgår till 13 procent. Jämfört med 2015 är lagföringsprocenten oförändrad, men jämfört med 2014 har den minskat med 1 procentenhet.

Personuppklaringsprocenten, som anger de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån², uppgick till 11 procent 2016, vilket är samma nivå som 2015. Jämfört med nivån 2007 har personuppklaringsprocenten för rån minskat med 3 procentenheter. Om jämförelsen görs enligt den tidigare definitionen för personuppklaringsprocenten uppgår minskningen dock till 4 procentenheter, vilket är en mer korrekt jämförelse.

För 24 procent (1 980) av de handlagda rånen fanns det minst en skäligen misstänkt person registrerad på brottet, vilket är samma nivå som 2015. Andelen personuppklarade rån av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 46 procent, vilket är 1 procentenhet lägre än 2015.

Misstänkta för rån

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt) och butiksrån, 2007–2016. Källa: Misstänkta personer

Misstänkta

År 2016 misstänktes 31 personer per 100 000 invånare för rån, vilket är en ökning med 1 person eller 4 procent sedan året dessförinnan. Sedan 2007 har det dock skett en minskning med 11 procent. Minskningen sedan 2007 kan också ses för antalet män per 100 000 invånare. Antalet kvinnor som misstänkts för rån är dock för litet för att man ska kunna uttala sig om en generell trend.

Lagförda för rån

Antal lagföringsbeslut³ med rån (inkl. grovt) som huvudbrott, år 2006 – 2015. Källa: Personer lagförda för brott

Lagförda

År 2015 fattades 648 lagföringsbeslut gällande rån ( inklusive grovt rån) , vilket är en minskning med 181 beslut, eller 22 procent, jämfört med 2014 . Jämfört med 2006 har lagföringarna avseende rån minskat med 239 beslut, eller 27 procent. Antalet lagföringsbeslut gällande rån har sedan 2009 uppvisat en nedåtgående trend. Utvecklingen av antalet lagföringsbeslut avseende rån stämmer relativt väl överens med utvecklingen av antalet anmälda fall av rån under samma tidsperiod.

Om ett rån rubriceras som grovt döms nästan alltid gärningspersonerna till fängelse, unga döms till sluten ungdomsvård. Den genomsnittliga strafftiden vid fängelsedomar för grovt rån var fyra år och sju månader 2007. Även när brottsrubriceringen är av normalgraden, det vill säga rån, är fängelse (eller för ungdomar sluten ungdomsvård) den vanligaste påföljden. Den genomsnittliga utdömda strafftiden för rån var 2007 ett år och sju månader.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut av åklagare, såsom strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 8 560 rån polisanmäldes (2016)
  • 13 bankrån anmäldes (2016)
  • 69 procent av alla anmälda rån är personrån (2016)
  • 11 procent av rånen personuppklarades (2016)
  • 5 procent av de intagna på fängelserna är dömda för rån eller grovt rån (2010)
  • Mindre än en procent av alla anmälda rån avser bank eller värdetransport (2016)

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-19

Statistik om brott