Förändringar i skolmiljön gav resultat
Annika Setterquist. Foto: Susanne Eriksson
– Här satt rektorn från början, säger rektorn Annika Setterquist och pekar på en avsides lokal skild från den övriga skolan och långt ifrån entrén.
Nu sitter hon i stället i ett av rummen precis vid entrén till skolan med fönster och utsikt både ut mot skolgården och mot passagen i entrén. I rummet mittemot ska biträdande rektorn snart flytta in. Entrén och rummet innanför den var förut en av de platser där det ofta var bråk och stök. Men efter att ha ökat möjligheterna för vuxna att ha uppsikt, och gjort entrén trevligare, har problemen minskat avsevärt.
– Det här är ett typiskt exempel på hur skolan har identifierat var och när problemen äger rum och satt in åtgärder, säger Jan Landström, brottsförebyggande strateg i Nacka kommun.
Problem i skåphallar och utanför klassrum
Skolan som brottsplats är relativt outforskad. Men i en av Brottsförebyggande rådets studier uppger niondeklassare som råkat ut för våld att omkring 45 procent att våldet skett i skolan eller på skolgården. Det här tyckte Jan Landström var förvånande och dessa fakta blev utgångspunkten för projektet Trygg skola i Nacka, Tyresö och Värmdö kommun. Trygg skola är ett av tre projekt som presenteras i en ny idéskrift från Brå: Att förebygga brott och problembeteenden i skolan.
Projektet inleddes med en noggrann kartläggning av våld och problembeteenden på sex skolor i kommunerna. Kartläggningarna visade att flest våldshändelser och problem skedde i elevskåphallar och utanför klassrum. Mönstret var genomgående för samtliga sex undersökta skolor, men därutöver skilde sig platserna åt från skola till skola.
Då många elever i ungefär samma ålder uppehåller sig samtidigt på samma plats och vuxennärvaron är låg, uppstår lätt konkurrens och friktioner som kan ge upphov till våld och kränkningar, berättar Jan Landström.
– Det handlar om fyra faktorer. Förekomsten av viss friktion, åldershomogenitet, avsaknad av vuxna och någon slags konkurrensförhållande. Ur kriminologiskt perspektiv var det vansinnigt. Lägg till alkohol och du har Medborgarplatsen klockan tre en lördagsnatt, säger han.
Han tycker att det är skrämmande att dessa faktorer är inbyggda i skolmiljön.
– Men förklaringen är ganska enkel. Många av våra skolor är gamla, och när de byggdes hade föräldrarna fortfarande hundraprocentigt ansvar för fostran och kontroll. Nu ska skolan ha ansvaret för barnen under skoltid.
Jan Landström. Foto: Susanne Eriksson
Insatser minskade våldet
Efter kartläggningen utsågs tre av skolorna till experimentskolor och tre fick bli kontrollskolor. Som exempel på åtgärder förstärkte flera skolor rastvaktsystemet för att få in fler vuxna. En skola byggde också om den fysiska miljön så att möjligheten till översikt i elevkorridorerna blev bättre.
Utvärderingen från projektet visar att våldet minskade med runt trettio procent på de skolor som gjort brottsförebyggande insatser, jämfört med de skolor som inte hade arbetat på samma sätt. I förlängningen togs det också fram en certifiering för en trygg och säker skola. Och Jan Landström har även fått vara med och påverka utformningen av helt nya skolor.
– Det svåraste med den här resan har varit att få gehör för att skolan är en så pass stor brottsplats, och att få skolorna att vara öppna med problematiken. Det som gör mig mest stolt är att ha bidragit till att lyfta upp problemen, säger Jan Landström.
Viktigt arbeta systematiskt
Brå framhåller i skriften att samarbetet mellan skola, polis och brottsförebyggare har varit en framgångsfaktor i projektet. Claes Ursing från närpolisen i Tyresö har varit polisens representant i projektet. Han menar att det är viktigt med samarbete mellan olika aktörer och att alla inblandade kommunicerar med varandra. Han förespråkar att skolorna varje läsår skulle dra upp frågor om våld och problembeteenden till ytan och sedan arbeta systematiskt med dem under terminen. Annars blir det lätt ett enstaka projekt — en termin då det är lite stökigt.
– Men det hänger mycket på att rektorn vill arbeta med de här frågorna. Skolpengssystemet gör tyvärr att de är försiktiga.
Claes Ursing anser också att det är viktigt att inte enbart fokusera på platsen, utan att parallellt även arbeta med individerna.
– Det är människor det handlar om, och barn och unga har inte alltid fått koll på det här med etik och moral, avslutar han.
Susanne Eriksson
