Ny kunskap skapas av samspel mellan lokal och nationell nivå

Deltagarna vid mötet för det treåriga projektet: Att ge stöd till typkommuner

Vid startskottet för det treåriga projektet: Att ge stöd till typkommuner, träffades från vänster: Henrik Andershed, professor i kriminologi, Örebro universitet, Annelie Sjöblom, administrativt stöd, LPO Södertälje, Kalle Forsberg, kommunpolis, Huddinge, Linda Lindblom, utvecklingsledare trygghet, Huddinge, Michael McCarthy, säkerhetssamordnare, Södertälje, Sören Svensson, planeringssekreterare säkerhet, kommunstyrelseförvaltningen, Örebro, Lars Ohlsson, brottsförebyggande strateg, Helsingborg, Sofia Persson, säkerhetsstrateg, Helsingborg, Tomas Ammer, kommunpolis, LPO Örebro.

2016-07-26

Det första steget i Brås förstärkta satsning på det lokala brottsförebyggande arbetet är taget. Representanter från fyra olika kommuner har träffats i projektet Stöd till typkommuner. Detta stöd ska fungera som en tvåstegsraket. Till att börja med får några kommuner stöd inom ett visst område och därefter kommer Brå att sprida deras erfarenheter till andra kommuner. 

Dagen innan sommarsolståndet, den 20 juni, träffades representanter från Södertälje, Huddinge, Örebro och Helsingborg i Brås lokaler i Stockholm. De inbjudna kom från kommunen, polisen eller från universitetet. Detta var det första mötet i Brås treåriga projekt att ge stöd till så kallade typkommuner vars övergripande mål är att stärka det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet.

Behov av olika stöd till olika kommuner

Undersökningar som Brå har gjort visar att det finns stora variationer i det lokala brottsförebyggande arbetet. Kommuner med ett litet antal invånare har ofta begränsade resurser avsatta för det lokala brottsförebyggande arbetet. Dessa kommuners lokala brottsförebyggande råd kan behöva ett annorlunda stöd än de – ofta – mer resursstarka lokala råd som finns i landets större städer. Brå har identifierat ett antal typområden som anses särskilt angelägna att utveckla:

  • Fördjupning och utveckling av samverkan mellan polis och kommun
  • Brottsförebyggande arbete som är ny- eller omstart
  • Brottsförebyggande arbete med särskilda utmaningar

Datainsamling automatiseras

Mötet som hölls den 20 juni gällde fördjupning och utveckling av samverkan mellan polis och kommun, alltså den första gruppen av typkommuner. Gemensamt för dessa kommuner, Södertälje, Örebro, Helsingborg, Huddinge och Västerås, är att de var för sig arbetar med att skapa bättre system för att kartlägga och analysera utvecklingen av polisanmälda brott och andra händelser.

– Ett syfte med det system som vi har utvecklat i Södertälje är att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker för social oro och otrygghet i olika områden, säger Michael McCarthy, säkerhetssamordnare i Södertälje kommun.

För att kunna göra detta har man i Södertälje, med hjälp av Brås rapport Indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet tagit fram olika indikatorer från såväl kommunal som polisiär verksamhet. Exempel på sådana indikatorer är klotter, nedskräpning och förstörd belysning. Representanter från kommunen, polisen och räddningstjänsten har möten varje vecka då de går igenom den gemensamma lägesbilden, där databasens resultat är en del av informationen som vägs in i lägesbilden. Detta är en långvarig process i Södertälje – en fortsättning på den förstudie som, med stöd från Brå, genomfördes under 2011-2012.

I Örebro pågår ett liknande arbete (också det delfinansierat av Brå) där kartläggning och analys utvecklas inom ramen för projektet EST, effektiv samordning för trygghet. Tomas Ammer, kommunpolis vid Örebro lokalpolisområde berättar att EST har utvecklats för att systematisera arbetet med att ta fram lokala lägesbilder. Målet med arbetet är att de analyser som underlättas genom användandet av EST ska leda till konkreta insatser som prioriteras enligt polisens underrättelsemodell och stödsystem PUM-A.

Helsingborg och Huddinge arbetar med liknande lösningar. Gemensamt för de olika kommunerna/städerna är att det inte bara är polisanmälda händelser används som underlag för arbetet. Förutom vissa kategorier av anmälda brott används också andra så kallade störningar eller händelser som underlag för arbetet. Det är alltså en avancerad kartläggning som sker i de fyra kommunerna där flera olika aspekter vägs in. Kunskaper från olika delar av samhället läggs samman för att ge en så komplett och användbar problembild som möjligt. Västerås (som också är med i projektet men som inte hade möjlighet att delta i detta möte) har en delvis annan ingång. I Västerås har man kommit långt när det gäller att utveckla kartläggning genom GIS (geografiskt informationssystem).

Att mötas ger tankar inför framtiden

Under mötet den 20 juni gjorde deltagarna en inventering av gemensamma nämnare: problem, styrkor och möjligheter. Ett problem som är lika för de flesta är att det ofta saknas tid för att analysera den kunskap som tas fram. En annan utmaning är att arbetet inte alltid får det stöd uppifrån som behövs. Sekretess- och informationsutbytet mellan de inblandade aktörerna upplevs också återkommande som ett problem.

– Det här initiativet från Brås sida, att samla oss som arbetar med liknande frågor, är väldigt bra, säger Michael McCarthy. Bara en så enkel sak som att träffas och diskutera våra olika upplägg ger jättemånga tankar inför framtiden.

Han får medhåll av de övriga deltagarna. De ser fram emot att träffas igen för att fördjupa samtalet och byta erfarenheter om hur arbetet med kartläggning och analys kan effektiviseras och också förbättras på andra sätt.

Kunskap som skapas i växelverkan

Mötet i juni gav möjlighet till ett första inledande samtal. I oktober träffas gruppen åter. Vid detta tillfälle kommer en mer detaljerad färd- och aktivitetsplan för det fortsatta arbetet att tas fram. Alla åtgärder och insatser som görs kommer att bygga på de deltagande kommunernas erfarenheter. Kunskapen skapas underifrån i en växelverkan med Brå som så långt det är möjligt försöker underlätta för de medverkande att tillsammans utveckla ett fördjupat och förnyat lokalt brottsförebyggande arbete.

– På sikt ska de här kommunernas arbete komma till nytta även för andra, säger Solveig Hollari, enhetsråd och ansvarig för denna nya satsning från Brås sida. Vi ser processen som en tvåstegsraket. De kunskaper och erfarenheter som skapas i denna grupp ska i ett senare skede spridas till andra kommuner och lokala brottsförebyggande aktörer i Sverige, exempelvis under vår nationella konferens Råd för framtiden.


Kort om metodstödet till typkommuner


Från och med 2016 ger Brå ett riktat metodstöd till kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Stödet ges till lokalpolisområden och kommuner som antas representera typiska lokala situationer i det brottsförebyggande arbetet. Brå ska sedan sprida erfarenheter vidare till Sveriges brottsförebyggande aktörer.