Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Dialog som för polisen närmare medborgarna

Illustration: Tove Hennix

Illustration: Tove Hennix

2016-02-19

Arbetet med medborgarlöften innebär att polisen, i samarbete med kommunen och andra lokala aktörer, tar fasta på medborgarnas erfarenheter och upplevelser av tryggheten i närområdet, genom så kallade medborgardialoger. Forskningen visar på goda erfarenheter från andra länder —men dialogens kvalitet är avgörande för förtroendet för polisen.

— Det handlar om att skapa delaktighet och engagemang i lokalsamhället, men det kan vara svårt och ta tid och är inget som kan slarvas över, säger Erika Sallander, utredare på Brå.

Det svenska brottsförebyggande arbetet, särskilt inom polisen, befinner sig i förändring. Polisen är sedan årsskiftet 2015 en nationell myndighet, istället för 21 länspolismyndigheter. I samband med omorganisationen har man förändrat styrstrukturerna, bland annat mot en mer lokalt förankrad styrning, ”En polis närmare medborgaren” är en av den nya myndighetens verksamhetsidéer. Lokala lägesbilder ska ligga till grund för prioriteringar i verksamheten, och samverkan med kommunerna och lokalsamhället ska förstärkas, inte minst genom arbetsmetoden medborgarlöften.

Om medborgarlöften och medborgardialoger

• Medborgarlöften innebär att polisen, i samarbete med kommunen och andra lokala aktörer, tar fasta på medborgarnas erfarenheter och upplevelser av tryggheten i närområdet, genom så kallade medborgardialoger. Tillsammans med interna medarbetardialoger och andra befintliga kunskaper hos polisen, kommunen och andra samverkansparters, ligger dessa sedan till grund för de medborgarlöften som polisen avger.

• Medborgardialoger handlar om att skapa en dialog mellan medborgare och förtroendevalda och/eller tjänstemän i den offentliga sektorn, i syfte att ge medborgarna möjlighet att påverka eller bli delaktiga i en verksamhets styrprocess. Medborgardialoger har internationellt sett används i många olika sammanhang och i Sverige är det framförallt kommuner, landsting och regioner som använt sig av metoden.

Att den svenska polisen nu utvecklar sin verksamhet – där medborgarna får en tydligare roll som medaktörer i den brottsförebyggande verksamheten och där större fokus ligger på den lokala nivåns problembild – ska ses i ljuset av andra samhällsförändringar.

— Medborgardialoger har blivit ett sätt att stärka en demokratisk process och skapa ett lokalt engagemang. Metoden kan även generera förutsättningar för att stärka medborgares och de lokala aktörernas egen förmåga att hantera lokala problem. Något som i förlängningen kan bidra till social stabilitet i områden där otryggheten ofta är högre och tilliten till polisen lägre än i andra områden, säger Erika Sallander.

Forskarna menar dock att det finns en stor potential för att utveckla och förstärka civilsamhället och den kollektiva förmågan i många bostadsområden. Men för att detta ska kunna ske krävs det ett genomtänkt stöd från alla aktörer i ett område. Man menar att det krävs ett slags samhällskontrakt som tydligt formulerar vad medborgaren kan förvänta sig av stat och kommun och vice versa.

Skapar känsla av tillhörighet

— Arbetet med medborgarlöften kan få ett betydelsefullt signalvärde. Det handlar om att polisen visar att de finns till för medborgaren och att medborgaren kan vara delaktig i ett gemensamt arbete. Detta kan skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet och ge medborgaren makt att påverka de livsvillkor som har med den egna tryggheten och säkerhet att göra. Det är därför viktigt för polis, kommun och andra aktörer som har ett trygghetsskapande uppdrag, att förstå vad det är som påverkar otryggheten och hur man kan motverka otrygghet, säger Erika Sallander.

Forskning visar att polisens arbetssätt kan påverka dessa grundläggande faktorer. Studier om polisens bemötande av medborgare visar på vikten av förtroendefulla dialoger. Om medborgarna känner att de blir respektfullt och rättvist bemötta och görs delaktiga i hela processen, så ökar benägenheten att vilja samarbeta med polisen och lyda lagen. Tillit och förtroende kan ytterligare skapas genom att involvera medborgaren i gemensamma uppdrag, där denne blir en samarbetspart i det brottsförebyggande arbetet. Generellt sett kan polisens tillgänglighet, och synlighet i lokalsamhället påverka tryggheten, likaså kan polisens agerande mot olika signalbrott indirekt påverka den upplevelser av trygghet.

Även om den svenska metoden medborgarlöften är ny, så ligger den  nära det mer beprövade polisarbetet med Community Policing och Neighbourhood Policing. Internationella utvärderingar har visat att de arbetssätten kan öka invånarnas förtroende för- och nöjdhet med polisens arbete. I många fall har invånarna även angett en ökad upplevd trygghet i området. Ordningsstörningar och antisociala beteenden har minskat i en del studerade områden, och i vissa fall har även brotten minskat i dessa områden. Speciellt intressant i detta sammanhang är att det i studierna även visat sig att polisens och lokalsamhällets relationer förbättrats och att det även har förändrat de enskilda polisernas attityder.

I flera internationella utvärderingar lyfter forskare fram vikten av att hela polismyndigheten har en har fördjupad förståelse för vad arbetsmetoderna innebär i praktiken. Annars riskerar arbetet bli isolerade öar i verksamheten, med stora implementeringsproblem till följd av både bristande kunskaper och nedprioriteringar i verksamheten.

— Det ska samtidigt sägas att det här inte är helt nytt för Sverige, liknande tankar har sedan länge genomsyrat det svenska brottsförebyggande arbetet. Det har visserligen tagit tid, men den svenska polisens inriktning mot att utveckla sin organisation och komma närmare medborgaren är ett stort steg i denna process, säger Erika Sallander.


Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)