Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Samverkan ska minska återfall

2014-03-17

Kriminalvården skriver samverkansavtal med kommuner och Polisen i Halland. Samarbete och gemensam planering inför frigivning ska minska återfall bland unga dömda.

Kriminalvården skriver samverkansavtal med kommuner och Polisen i Halland. Samarbete och gemensam planering inför frigivning ska minska återfall bland unga dömda.

Kenth Ahlin, kriminalvårdschef. Foto: Kriminalvården/Niclas Sandberg

Kenth Ahlin. Foto: Kriminalvården/Niclas Sandberg

− Vi kan inte lyckas med vårt uppdrag att förebygga brott om vi inte samverkar med andra aktörer, säger Kenth Ahlin, kriminalvårdschef i Halland.

Det var förra sommaren som Kriminalvården fick i uppdrag av regeringen att satsa särskilt på att förstärka det återfallsförebyggande arbetet med unga dömda. Enligt uppdragsbeskrivningen ska fokus ligga på att i samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer planera och förbereda tiden efter frigivning.

I Hallands län pågår sedan en tid tillbaka redan ett utvecklingsprojekt på området. Brottsförebyggande rådet har bidragit med råd och metodstöd.

I Halland återfaller 64 procent av alla som friges från anstalt i brott inom tre år visar Brås återfallstatistik. Motsvarande siffra för de som dömts till en frivårdspåföljd är 42 procent. Båda siffrorna är lite lägre än riksgenomsnittet.

− Det är ju ändå alldeles för höga siffror, säger Kenth Ahlin, kriminalvårdschef.

Samlade alla aktörer

Han berättar att startskottet för satsningen på det återfallsförebyggande arbetet var att han själv åkte runt och besökte varje kommunledning i länet och förankrade projektet. På så sätt fick han en ”strategisk språngbräda”. Vid ett par tillfällen har Kriminalvården i Halland sedan samlat alla aktörer som exempelvis kommunens olika enheter för boende och missbruk, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, psykiatrin och Polisen. Tillsammans har de beslutat sig för att fokusera på sysselsättning, boende och ett positivt socialt nätverk, vilket är i linje med regeringens uppdrag.

För regeringen vill att aktörerna ska satsa på att unga dömda ska vara bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk efter verkställigheten. Insatserna ska utgå från de faktorer som har störst betydelse för återfall i brott, som kriminellt umgänge, men också på åtgärder som förbättrar unga dömdas förutsättningar på arbetsmarknaden.

Kenth Ahlin säger att en viktig beståndsdel har varit att få med Kriminalvården i de samverkansavtal som ofta finns och reglerar samarbetet mellan kommun och polis.

− Nu har vi ett första trepartsavtal på plats i Laholm, och jag hoppas att vi har tecknat avtal med alla kommuner i Halland innan årets slut.

Satsar på sociala insatsgrupper

I avtalen regleras samverkan i stora drag. Eftersom brottsligheten kan skilja sig åt mellan olika kommuner tas sedan lokala hänsyn utifrån problembilden i varje kommun. I Laholm har man beslutat sig för att satsa på sociala insatsgrupper. Det innebär att representanter för alla myndigheter och aktörer träffas och försöker sätta individens behov och förutsättningar i centrum.

− Skillnaden mot förut är att då arbetade varje myndighet och aktör mer isolerat, utifrån sig själv. Nu träffas vi alla tillsammans och samverkan ska ske tidigt, redan när en person är intagen eller inom ramen för frivården. Det ska vara en mjuk övergång av ansvaret från Kriminalvården till kommunen. Och vi ska försöka skaffa oss en samsyn kring vad som ska göras, säger Kenth Ahlin.

Dessutom ska tydliga resultatindikatorer sättas upp och dessa ska följas upp.

− Det kan vara hur många unga dömda som går in i projektet och hur många som återfaller i brott, berättar Kent Ahlin.

Livsstilskriminella viktig målgrupp

I Laholm, liksom i de flesta andra halländska kommuner, kommer arbetet även att beröra livsstilskriminella och dömda kvinnor, grupper som lyfts fram i andra regeringsuppdrag. Polisen i Halland är exempelvis nationellt ansvarigt för satsningen mot livsstilskriminella. Kenth Ahlin konstaterar att livsstilskriminella utgör fem till tio procent av brottslingarna men står för femtio procent av brottsligheten.

− Det gör dem till en viktig målgrupp för återfallsförebyggande arbete, säger han.


Susanne Eriksson

Bakgrund: Samverkan för att förebygga återfall i brott

I utredningsarbetet med Brottförebyggande rådets idéskrift Samverka för att förebygga återfall i brott och under konferensen Råd för framtiden på samma tema hösten 2012, framkom på flera sätt att det behövs en utvecklad regional och lokal samverkan för att det återfallsförebyggande arbetet ska bli mer effektivt.

Brå bjöd därför under 2013, i samverkan med Kriminalvården, in till tre regionala utvecklingsseminarier i Stockholms, Hallands och Östergötlands län. Målgruppen var chefer och utvecklingsansvariga från kommunerna, Kriminalvården, Polisen, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten med flera. Syftet med seminarierna var att stärka myndigheternas samverkan i det återfallsförebyggande arbetet. Under dagarna fick parterna tillsammans ta fram en gemensam problem- och behovsbild, för att därefter ta fram konkreta förslag på relevanta åtgärder i deras kommun och region. Ett av dessa förslag var att inkludera Kriminalvården i de etablerade Polis-kommunavtalen.  


Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)