Klienter och övervakare har överlag positiva erfarenheter av systemet med frivilliga stödpersoner i frivården — så kallade lekmannaövervakare.
Klienter och övervakare har överlag positiva erfarenheter av systemet med frivilliga stödpersoner i frivården — så kallade lekmannaövervakare. Dessutom tycker handläggarna inom frivården att lekmannaövervakarna tillför något som de själva inte kan ge klienterna. Men frågan är om dagens system använder sig av handläggare och övervakare på ett optimalt sätt för att förebygga fortsatt brottslighet.
Lekmannaövervakare är frivilliga personer som i stort sett oavlönat tar som uppdrag att fungera som stöd och kontroll för frivårdens klienter under övervakning. Brå har på uppdrag av regeringen gjort en utvärdering av hur frivården använder lekmannaövervakare. I studien ingår intervjuer och enkätsvar från handläggare i frivården, övervakare och klienter. Svaren visar att både övervakare och klienter i stort har positiva erfarenheter av sina kontakter. — Övervakarna är mycket engagerade och anstränger sig för att hjälpa sina klienter. Även klienterna i studien är mycket positiva till sina övervakare och berättar många gånger rörande historier om hur de har fått hjälp, säger Johanna Kindgren, utredare på Brå som har genomfört studien. På frågan om lekmannaövervakningen har en brottsförebyggande effekt har studien inga entydiga svar att ge. Även om övervakarna upplevs kunna motivera klienterna att avhålla sig från brott och missbruk under övervakningstiden är effekterna på sikt mer osäkra. Men rent generellt har lekmannaövervakarna en positiv effekt tack vare den goda relation som ofta uppstår mellan klient och övervakare.
Mer tid och resurser åt handläggarna
Även om de flesta lekmannaövervakarna är nöjda med frivården uppfattar Brå att samarbetet mellan handläggare och lekmannaövervakare skulle kunna förbättras. Idag är övervakarna relativt ensamma i sitt arbeta med att påverka klienterna. Att förstärka samarbetet mellan handläggare och övervakare i kontakten med klienten skulle kräva mer resurser än i dag, men det skulle troligen öka förutsättningarna för brottsförebyggande effekter. — Många av lekmannaövervakarna har också tagit upp att ersättningen är för låg. Det är inte meningen att övervakarna ska behöva ta pengar ur egen ficka för att kunna sköta sitt uppdrag på ett bra sätt, säger Johanna Kindgren.
Bakgrund/ Lekmannaövervakare
Lekmannaövervakarna ska vanligen träffa klienten varannan vecka, vanliga aktiviteter är en promenad eller en fika. Klienterna har ofta stora behov av hjälp — många av klienterna har missbruksproblem, runt hälften saknar en egen bostad och runt tre fjärdedelar saknar arbete. Psykiska problem är inte ovanligt. Risken för återfall är stor — återfallsfrekvensen inom tre år från övervakningens början ligger runt 60 procent.