Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Arbete mot främlingsfientlighet i skolan

2007-10-05
Skolan har en viktig roll att spela när det gäller att bemöta främlingsfientlighet bland elever med kunskap och fostran.
Skolan ska bemöta främlingsfientlighet bland elever med kunskap och fostran. Det var budskapet från Niklas Odén från Brå och Christer Mattsson från Forum för levande historia när det talade på konferensen Främlingsfientlig brottslighet. Båda är övertygade om att skolan har en viktig roll att spela.

— Vi har genom skolplikten lång tid på oss att arbeta förebyggande med värdegrundsfrågor. Vi vet att skolan genom ett strukturerat arbete kan göra skillnad. Det är med andra ord en möjlighet vi inte kan missa, vare sig ur ett samhälleligt eller mänskligt perspektiv. Skolan är möjligheternas arena, sade Niklas Odén.

— Det går att påverka elever med främlingsfientliga värderingar i positiv riktning. Framgång i skolan är på många sätt nyckeln. Har eleven bra betyg finns det goda chanser att han eller hon kan gå vidare i livet, till exempel börja på gymnasiet och skapa sig en ny identitet. Men är man 20 år och utan fullständiga gymnasiebetyg är dessa möjligheter mycket mer begränsade, sade Christer Mattsson.

Värdegrundsarbete i skolan är mer än temadagar

Niklas Oden har för Brå:s räkning tagit fram lärarhandledningarna Livets spelregler, Du & Jag — Rätt & Fel samt Var går gränsen? Utgångspunkten är att skolan vid sidan av sitt akademiska uppdrag också har ett fostransuppdrag. Mandat för detta uppdrag finns i skolans styrdokument - i lagstiftning, läroplaner och kursplaner. Utmaningen ligger i hur skolorna tar sig an detta uppdrag. Enligt Niklas Odén är det ofta upp till varje enskild skola och ibland också enskilda lärare hur den här typen av frågor skall tas upp i klassrummen. Resultatet blir ofta punktinsatser i form av till exempel temadagar, något som inte alltid räcker till. Niklas Odén gav rådet att istället börja med grunderna.

Relevanta frågor att ta ställning till kan vara hur skolan ser på fostransuppdraget, på sin egen roll, sina möjligheter och sitt ansvar. Det är viktigt att skapa ett gemensamt förhållningssätt kring värdegrundsfrågorna och formulera detta, till exempel i en policy. Så visar man att frågan är prioriterad och på så sätt får skolan också gemensamma mål att arbeta mot.Skolan bär inte ensamt ansvaret för barns och ungas normer och värderingar, påpekade Niklas Odén. Framförallt är detta en fråga för föräldrarna och skolan kan inte, och ska inte, ersätta dessa. Däremot kan skolan kanske hjälpa föräldrar genom att vara en samlingspunkt där barn, ungdomar, föräldrar och närsamhälle möts.

— Bjud in föräldrarna till dialog, försök att skapa en gemensam syn bland viktiga vuxna, involvera dem i skolarbetet och initiera värdegrundsdiskussioner. En sådan inbjudan kan också gå ut till aktörer i närsamhället, som till exempel föreningsliv och polis. En öppen skola med elever som trivs och har en meningsfull fritid är en skyddsfaktor mot oönskat beteende.

En pedagogisk utmaning

Niklas Odén konstaterade vidare att skolans fostransuppdrag medför en pedagogisk utmaning.

— Man måste kunna gå på djupet, man måste ta upp frågorna ur ett för eleverna relevant perspektiv och sammanhang. Det krävs att man utmanar och att man inbjuder till reflektion kring ställningstaganden och handlingar. Det är ett arbete som kräver att elever görs till aktörer istället för passiva mottagare som matas med information.

Den pedagogiska utmaningen i att bemöta främlingsfientliga och icke-demokratiska åsikter i skolan blev också tydlig under Christer Mattssons föreläsning vid seminariet. Christer Mattsson är projektledare för Toleransprojektet i Kungälv som startades i kommunen efter mordet på John Hron. Han arbetar också på Forum för levande historia och har lång erfarenhet av att möta och arbeta med elever med främlingsfientliga åsikter. Christer Mattsson menar att debatt är meningslös som verktyg mot främlingsfientlighet, rasism och nazism då den sällan ger bäraren av sådana åsikter möjlighet att ändra sig.

— Det svåraste med att samtala med nazister är att skapa en miljö där de får tycka och tänka vad de vill utan att de kränker andra. Det måste finnas utrymme för diskussioner. Om det inte finns något utrymme för diskussioner finns det inget utrymma att ändra sig. Utgångspunkterna för pedagogen i dessa sammanhang bör vara dialog istället för konfrontation och undervisning istället för debatt, enligt Christer Mattsson. Autenticitet är nyckelordet. Det är viktigt att eleven upplever att pedagogen är genuint intresserad av att förstå hur han eller hon tänker. Då uppstår ett helt annat samtal än om pedagogen försöker överbevisa eleven och på så sätt övertyga honom eller henne att ta avstånd från icke-demokratiska värderingar.

— Om svaret är givet på förhand så genomskådar eleverna detta och diskussionen blir meningslös. I ett autentiskt samtal får eleven istället möjlighet att själv komma till insikt om att rasism och nazism är oförenliga med demokratiska värderingar, förklarade Christer Mattsson. 

Kunskap är fostran

— Inom ämnena svenska, religion och historia kan främlingsfientliga idéer och nyckelbegrepp närmare belysas, fortsatte Christer Mattsson och gav sedan några exempel på övningar i klassrummet som låter eleverna följa begrepp som "etnisk rensning" och "judefrågan " genom historien till våra dagar. I ett exempel visade han på hur gränserna stängdes under 1930-talet när den fria världen, däribland Sverige, vägrade ta emot judiska flyktingar. I ett annat exempel visade han på hur begreppet "social turism", som relativt nyligen dök upp på den offentliga agendan i samband med EU:s utvidgning österut, användes av Nordiska rikspartiet redan på 1970-talet.

Undervisningen skall på så sätt tydliggöra för eleverna vad främlingsfientliga idéer, åsikter och handlingsprogram innebär och även skapa förståelse för vilka konsekvenserna av dem kan bli i vår egen tid. Återigen är ambitionen att ge eleverna möjligheten att själva reflektera och ompröva sina åsikter och värderingar.

Toleransprojektet i Kungälv har visat på mycket goda resultat. Projektet har lyckats väl med att fånga upp ungdomar i riskzonen. Sedan 2001 har ingen nazistisk organisation lyckats etablera sig i kommunen, enligt Christer Mattsson. 

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)