Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Nils Christie— en minimalist som vill ha så lite straff som möjligt

2006-05-13
Intervju med den norske kriminologen som är en av pionjärerna inom medling i Norden.
Är domstolen och rättssystemet det bästa forumet för att lösa en konflikt mellan två personer när ett brott har begåtts? Många personer är nog böjda att svara ja på frågan. En person som ofta sagt nej är den norske kriminologen Nils Christie.
- Experter stjäl konflikter från vanligt folk. Det är ovärdigt att ta ifrån människor deras konflikter. Nils Christies tilltro till att vanliga människor har förmågan att lösa konflikter utan inblandning från rättssystemet är orubbad sedan decennier. Han menar att jurister och psykiatriker idag teknifierar något som i grunden är djupt allmänmänskligt och därmed bör lösas av lekmän. - Konflikter mellan människor ska man celebrera, ja dyrka. Löser man dessa utan hjälp av experter så stärks samanhållningen mellan människor. I slutändan handlar det om det civila samhällets överlevnad.

Artikel var startskottet


Nils Christie är lång och smal, brunbränd och lite fårad i ansiktet. Håret är vitt och en smula yvigt. Han har slips och kostym under en rödbrun skinnjacka. På ryggen har han en ryggsäck av skinn som han köpt i norra Sverige. Han ler ofta och ger ett vänligt intryck. Helst vill han bli intervjuad utomhus så att han får frisk luft och sol.
Nils Christie har hunnit bli 78 år. Han är professor emeritus, men tjänsterummet på universitetet och glöden för de kriminologiska frågeställningarna finns kvar. - Jag är lycklig lottad. Jag får hålla på med det som jag tycker är roligt. Jag njuter fortfarande av att läsa och skriva.

Det har blivit många böcker, artiklar och resor genom åren. Nils Christies artikel "Conflicts as Property" från år 1977 blev startskottet för medlingsverksamheten i Norden. Inspirationen till artikeln fick Nils Christie när han reste i Tanzania. Där upplevde han hur människor från flera byar samlats för att gemensamt diskutera en konflikt. - Det var alldeles folktomt. Bara kaninerna var utomhus. Alla hade samlats för att diskutera. Detta gjorde starkt intryck på mig. Här fanns inga experter. I stället trodde man på folks förnuft. För vilka är egentligen bättre skickade att lösa en konflikt än de som är berörda av den?

Medling en global rörelse


Nils Christie menar att europeiska länder har en del att lära om medling, även av eskimåer på Grönland, indianer i Kanada samt maorier på Nya Zeeland. - I dessa kulturer finns en lång tradition av konfliktlösning. Det kan handla om något så enkelt som att skicka runt en fjäder som inte ges vidare förrän en person är färdig med vad denne vill säga.

Medling ingår i den reparativa rättvisan, på engelska kallat Restorative Justice (RJ), som är en global rörelse. Internationell forskning har visat att medling har en läkande effekt, främst för brottsoffret. I Norge och Finland är staten idag skyldig att tillhandahålla medling. Från år 2008 är alla kommuner i Sverige skyldiga att erbjuda medling om brottsoffer och gärningsman så vill och gärningsmannen är under 21 år. Nils Christie vill själv helst inte använda ord som "brottsoffer" och "gärningsman". Orden skapar lätt förutfattade meningar om vad som hänt i en situation. Det är bättre att förutsättningslöst tala om person A och B. Vad som är av intresse i medling är att person A och person B får sätta ord på sina tankar och berätta vad som hänt. Mötet och dialogen mellan två människor är det viktiga, menar Nils Christie.

Vad krävs för att vara en god medlare?


- Det krävs en genuin nyfikenhet eftersom medling vid brott på många sätt kan liknas vid en upptäcktsfärd. Det gäller att förstå vad som har hänt mellan person A och person B. Personer med juridiska och psykiatriska kunskaper är på ett sätt handikappade. De är tränade på att bortse från vissa förhållanden. Utan sådana begränsningar skulle inte en domare kunna behandla liknande fall lika. Därför är sådana begränsningar bra när man ska döma till straff. Vid konfliktlösning är det dock viktigare att ta hänsyn till vad parterna anser är relevant. Så fort det går rutin i medling ska man sluta som medlare. Det är inte bra att hålla på för länge. Risken finns ju då att medlaren anser sig ha blivit expert på medling och det strider mot grundtanken.

Kan medling ersätta vårt nuvarande rättssystem?


- Nej, det finns konflikter där ett rättssystem måste ingripa. En välfärdsstat måste sätta gränser, men det är viktigt att försöka reducera straffen i ett samhälle. Fängelse är en dålig lösning på mänskliga problem. Jag är minimalist och vill ha så lite straff som möjligt.

Varför tycker du att fängelse är så dåligt?


- Fängelse och straff används i hög utsträckning mot de fattiga i samhället. Det finns en koppling mellan välfärdsstaten och användningen av straff. Ju mindre välfärdsstat, desto mer tenderar man att straffa. Bästa exemplet är Kanada och USA. I USA sitter många fler personer i fängelse jämfört med i Kanada. Det är också tydliga skillnader mellan dessa båda länders välfärdspolitik.

Hur fungerar medling på personer som har svårt att känna ånger, det vill säga psykopatiska personligheter, som kanske inte vill inse att de gjort fel?

- Jag tror att man ska vara mycket försiktig med att karaktärisera människor genom diagnoser, som exempelvis psykopati. I straffsystemet finns det ett motiv att neka för att undgå straff. Om man skulle ersätta vissa straff med medling skulle säkert fler erkänna sina gärningar.

Hur ser medlingens framtid ut i Norden?


- Den ser bra ut. Sverige borde ha förutsättningar för medling med sin folkhemstradition. Den går ju ut på att alla ska kunna vara med och lösa samhällsproblem. Att förankra medlingen i grundläggande samhälleliga värderingar är viktigt.

Anser du, som en av pionjärerna inom medling, att dina förväntningar om medling har infriats?


-De har infriats över förväntan. Medling är en stor rörelse inom den reparativa rättvisan. Det är roligt att se att det finns tillit till folkligt förnuft.
Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)