Kartläggning - stöd för regional polis

Christer Lööf, kommissarie inom polisen i Värmland, menar att man inte bör låsa sig för mycket vid en viss definition av organiserad brottslighet. Det är lätt att även poliser enbart tänker på mc-klubbarna och då kanske missar att upptäcka och känna igen andra grupperingar.

— Frågan bör ställas även till oss inom polisen: Vet vi vilka ansikten den organiserade brottsligheten kan ha? Vad vet vi mer än att det kan vara mc-klubbar? Har vi mött detta själva? På vilket sätt? Det handlar inte om att identifiera händelser eller individer utan om att få en bild av hur det ser ut, säger han.

För att få reda på mer om hur brottsligheten ser ut i länet beslutade man att göra en kartläggning. Uppdraget gick till Karlstad universitet. Sedan mitten av november 2009 arbetar forskare där med att intervjua personer som genom sitt jobb kan ha fått kunskap om läget. Intervjupersonerna har fått svara på frågor om vilken typ av brottslighet de stöter på i arbetet, vilka problem de ser och hur de kan tänka sig att samarbeta med polisen.

En del av informanterna har haft funderingar kring hur de ska hantera sekretessfrågor och det har tagit tid att nå fram till rätt personer. För att hitta dem har de använt ett verktyg som Brå jobbat fram. Det är ett verktyg som ger förslag på vilka som kan ha fått inblick i olika typer av brottslighet. Till exempel kanske restaurangfacket vet något om organiserat svartarbete och kvinnojourerna kan ha kunskap om prostitution.
Dessutom har forskarna hela tiden frågat intervjupersonerna om de vet någon annan som kan sitta inne med kunskap. Sammanlagt kommer de att göra mellan 75 och 80 intervjuer och resultatet ska vara klart i slutet av april.

Allt eftersom materialet samlas in gör de analyser och sammanställningar. Men än är det för tidigt att säga något om resultatet. Dels vill man inte spekulera för tidigt, dels är det komplicerat att analysera all information eftersom alla olika organisationer och myndigheter har sina egna geografiska indelningar.

Kartläggningen ska så småningom ligga till grund för den handlingsplan som håller på att arbetas fram med hjälp av Brå. Christer Lööf menar att det är viktigt att de i arbetet med planen utgår från den kunskap och forskning som finns och inte hittar på ett eget arbetssätt som riskerar att vara verkningslöst, eller i värsta fall göra situationen värre.

— Vi är en liten myndighet med begränsade resurser. Vi har inte spetskompetens för att arbeta med detta och har långt till specialister som nationella insatsstyrkan och piketen. Tanken är att vi med hjälp av forskningen och handlingsplanen ska kunna jobba så smart vi kan, utifrån vår förmåga, säger han.

Med hjälp av ökad kunskap och med handlingsplanen som redskap hoppas han att både poliser och andra representanter för myndigheter och organisationer, ska lära sig känna igen tendenser och situationer som riskerar att försätta dem i ett utsatt läge. Det kan börja med något som verkar oskyldigt, men där det finns ett underliggande hot. Hur ska man reagera då?

— Personal inom till exempel kommunen arbetar ju inte med brottsbekämpning, men de kan nog ha stor nytta av de rekommendationer kring förhållningssätt och uppträdande som kommer fram. Och även om hur man ska upptäcka vad det är som pågår, säger Christer Lööf.

Visserligen är kartläggningen av kunskapen om den organiserade brottsligheten i Värmland en av grundstenarna i handledningsmaterialet men Christer Lööf tror att det kan vara till nytta även för polisen på andra håll i landet.

— Vi är nog ungefär som alla andra, även om möjligheterna att jämföra till viss del hänger på hur tydlig den organiserade brottsligheten är, säger Christer Lööf.

Text: Annika Larsson