Prisad forskning om brott mot mänskligheten

John Hagan, professor i sociologi vid Northwestern University i USA, berättar hur han och hans kollegor gjort för att visa att betydligt fler än man tidigare trott har fallit offer för det pågående folkmordet i Sudan och att det drivs av rasistiska motiv. Han illustrerar arbetet genom att förklara hur de kartlade antalet våldtäkter 2004.

— I stället för att fokusera på individerna analyserade vi tendenser på gruppnivå, bland annat i vilka områden våldtäkter är vanligast och hur man kan förklara den höga nivån, säger John Hagan.

Totalt 11 000 sudanesiska flyktingar intervjuades i Tchad. På frågan om de själva blivit våldtagna svarade bara fyra procent ja, men på frågan om någon anhörig drabbats svarade en tredjedel ja. Det pekar på att betydligt fler våldtagits än vad de intervjuade ville erkänna när de pratade om sig själva.

Våldtäkter var vanligast i tätbefolkade områden och drevs av rasistiska motiv. Det var vanligt att förövarna sa "från och med nu är du en arabisk fru" eller "vi ska ändra din hudfärg". När regeringsstyrkor deltog i anfallet var det rasistiska inslaget särskilt tydligt.
— Förutom att det är ett trauma att bli våldtagen används övergreppen som ett sätt att krossa etniska grupper och att kontrollera deras reproduktion, förklarar John Hagan.
Genom samma metod studerade han morden.

— Liksom våldtäkterna drivs morden och konflikten av statens rasistiska motiv och är inte ett svar på rebellernas uppror, säger John Hagan.

Hur stater skapar "fiender" för att rättfärdiga folkmord och andra massmord har årets andra pristagare, Eugenio Raúl Zaffaroni studerat. Han är professor emeritus vid universitetet i Buenos Aires och domare i Högsta domstolen i Argentina.

— För att förebygga framtida folkmord måste vi erkänna att stater är involverade och förstå hur de agerar, säger han.

För att undersöka detta har han applicerat kriminologiska teorier på bland annat folkmorden i Sydamerika, förintelsen och kolonisatörers övergrepp mot ursprungsbefolkningar världen över och han ser likadana mönster överallt: Staterna bortförklarar sina egna brott genom så kallade neutraliseringstekniker. En sådan teknik är att skapa en "fiende" som får skulden för problemen i landet. I Nazityskland påstods till exempel att judarna var vanartiga, av en lägre ras, att de förrått Tyskland och bar skulden för kriget.

Fördomarna fanns redan slumrande hos befolkningen, men i och med att de blev offentliga genom politikernas uttalanden och massmedier aktiverades de och fick ökad tyngd. Till slut ökade aggressionerna mot judarna så mycket att de attackerades för att utplånas genom att staten medverkade direkt eller indirekt.

De invånare som deltog i folkmordet hade blivit så påverkade av statens retorik om "fienden" att de såg sig själva som hjältar eller martyrer. Därför klarade vanliga människor av att ange och döda grannar och vänner.

— Det är inte två arméer som slåss mot varandra, vilket de statliga företrädarna ofta påstår utan våldet riktas mot vissa delar av befolkningen, säger Zaffaroni.

Utifrån sina resultat kritiserar han de internationella rättssystemen för att inte klara av att förhindra folkmord. Hans slutsats är att det inte räcker att nationella och internationella domstolar straffar förbrytarna efteråt.

— Folkmord är ett av de värsta brotten och eftersom det är så omfattande är det svårt att begränsa hämnden. Risken är att man fastnar i onda cirklar där olika befolkningsgrupper mördar varandra. Därför måste man också arbeta med försoning och med att rehabilitera familjer och byar.

Text: Åsa Bolmstedt