Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Flest unga i extremistgrupper

2009-10-01
I Sverige är det framför allt unga under 25 år som begår politiskt motiverade brott.
Apropå nr 3/2009

I Sverige är det framför allt unga under 25 år som begår politiskt motiverade brott. Bland dessa unga är det också vanligt med annan brottslighet. Det visar Brå:s och Säkerhetspolisens gemensamma rapport "Våldsam politisk extremism — antidemokratiska värderingar på yttersta höger- och vänsterkanten".

Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag. Syftet är att ta fram kunskap och underlag för att utforma strategier och konkreta åtgärder för att motverka våldsam extremism.

I rapporten har man valt att enbart titta på politiskt motiverad brottslighet inom vit makt-rörelsen och inom autonoma grupperingar. Brott med religiösa motiv och brott som begås av enskilda personer utanför grupperingarna är inte med.

Johan Olsson, chefsanalytiker vid Säkerhetspolisen, är en av författarna till rapporten. Han tycker att den viktigaste kunskapen som rapporten lyfter fram för alla som arbetar brottsförebyggande, är att grupperingarna är utpräglade ungdomsrörelser och att de som begår politiskt motiverade brott i regel också begår andra brott. Särskilt tydligt är det inom vit makt-rörelsen.

— Kulmen är i gymnasieåldern. För den som går in i en extremiströrelse blir kontakten med samhället utanför mindre och mindre. Man umgås bara med dem som delar samma idéer som man själv. Om lärare, fritidspersonal, föräldrar, socialtjänsten och polisen finns i ungdomarnas liv kan man undvika isolering och radikalisering, säger han.

— Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det handlar om få personer. De flesta inom de här grupperingarna agerar lagligt.

I siffror handlar det sammanlagt om 1 409 personer som dömts eller misstänkts för politiskt motiverade brott under en tioårsperiod. Av de 9 329 brott de misstänkts för bedöms 2 432 vara politiskt motiverade, varav hälften kan knytas till vit makt-rörelsen och hälften till de autonoma grupperingarna.

En stor del av det våld som begås är riktat mot politiska meningsmotståndare. Den autonoma miljön angriper vit makt-anhängare, företrädare för myndigheter och förtroendevalda. De ägnar sig också åt skadegörelse. Vit makt-miljön angriper anhängare till de autonoma grupperingarna men också personer som man vill skrämma eller skada på grund av hudfärg, sexuell läggning och etnicitet, samt journalister.

Frågan är hur farliga dessa rörelser är. Enligt rapporten kan både vit makt-miljön och den autonoma miljön utgöra ett allvarligt hot mot enskilda individer, politiska organisationer och andra grupper. Däremot saknar de i dagsläget förmåga att förändra statsskicket.

Finns det då något problem med att jämställa vit makt-rörelsen med autonoma grupperingar när det gäller att visa hur extremismen ser ut i Sverige?

—Jag tror att gemene man har lättare för att sympatisera med de åsikter den autonoma rörelsen ger uttryck för — man är positivt inställd till hbt-rörelsen, till invandring och mångkultur, till feminism. Vit makt-rörelsens åsikter ter sig i stället för de flesta som väldigt konstiga — man vill upprätta en diktaturstat, kämpar mot invandring och mångkultur, säger Johan Olsson.

— Men det viktiga i de här sammanhangen är att i första hand ta ställning för demokratin. Brott kan aldrig vara ett acceptabelt medel i en demokrati, vilka mål man än har.

Johan Olsson gör också den analysen att hatbrott kommit att förknippas med vit makt-anhängare.

— Det beror bland annat på statistikens tidigare uppbyggnad. Det är helt riktigt att vit makt-rörelsen begår hatbrott och att man inte kan se den typen av brott inom de autonoma grupperingarna. Men majoriteten av hatbrotten begås inte av extremister inom vit makt-rörelsen, säger Johan Olsson.

När det gäller den svenska extremismens utveckling understryker rapporten att någon dramatisk ökning inte tycks vänta inom de två närmaste åren. Men det betyder inte att man kan luta sig tillbaka och låta bli att agera.

— I dag har vi stora möjligheter att arbeta förebyggande. Om vi tittar på vårt grannland Norge finns det mycket att lära om hur man på regional nivå kan samverka för att förhindra rekrytering till extremistiska grupper, säger Johan Olsson.

Han tror inte att det politiska läget i Europa, där högerextrema partier från bland annat Nederländerna, Danmark, Ungern och Storbritannien vann mark i årets val till EU-parlamentet, direkt ökar risken för att vare sig den våldsamma extrema vänstern eller högern i Sverige växer sig starkare.

— I Sverige har ju dessa grupper aldrig varit starka. De har heller ingen speciell internationell anknytning. Men ingenting är konstant. Men man ska alltid vara uppmärksam på kopplingar till etablerade partier, säger Johan Olsson.

Text: Lisa Thorsén

Tips för att förebygga brott

  • Utmana en svartvit världsbild genom att resonera och diskutera med ungdomarna.
  • Arbeta för att tidigt identifiera vilka som riskerar att dras in i extremistmiljöer.
  • Lokalsamhället kan tydligt visa att man tar avstånd från våldsam extremism genom till exempel demonstrationer.
  • Samverka för att kartlägga den lokala extremismen.
  • Öka klyftan mellan våld och ideologi genom att få de aktörer som inte utövar våld att ta avstånd från våldsverkarna.
  • Utveckla en genomtänkt taktik för att hantera tillresta aktivister.
  • Arbeta förebyggande i skolan.
  • Minska polariseringen mellan grupperingarna och polisen genom att utmana bilden av polisen som en självklar fiende.
  • Motverka otillåten påverkan mot myndigheter.
Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)