Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Olaglig handel hotar tusentals djur och växter

2008-12-01
Handeln med hotade djur och växter är mycket lönsam och efterfrågan stor.
Apropå nr 4/2008

Handeln med hotade djur och växter är mycket lönsam och efterfrågan stor. Det har lett till att 33 000 djur- och växtarter hotas på grund av handel, varav en stor del är olaglig.

Brå har i en nyligen publicerad rapport tittat närmare på hur den illegala handeln ser ut i Sverige.

Hotade djur och växter efterfrågas i alla möjliga sammanhang, både levande och i delar. Sverige är ett importland, vilket innebär att hotade arter mest smugglas hit från andra delar av världen för att ha som husdjur, i samlingar eller i form av turistföremål och som ingredienser i hälsokostpreparat.

Men också i Sverige finns hotade arter som skyddas av lagstiftningen. Vissa efterfrågas också i andra länder. Exempel på sådana arter är björn och alla orkidéarter.

Brå:s rapport visar att delar av brottsligheten fortgår obemärkt eftersom kunskapen om brottstypen är låg och för att brottsupptäckande myndigheter inte gör tillräckligt för att hitta brotten. Hotade arter säljs ibland inom ramen för legal näringsverksamhet. De som döms är personer som av okunskap begått brott helt öppet. De är ofta inte några kriminella personer, de är inte mer brottsbelastade än svenskar i genomsnitt. Det är därför viktigt med informationsinsatser för att förhindra att den illegala marknaden underhålls av brott som begås av misstag.

För att öka upptäcktsrisken och se till att de personer som begår brott medvetet döms för så kallat artskyddsbrott krävs att polisen ökar sin spaning, att länsstyrelserna gör fler oanmälda tillsynsbesök och att tullen i högre grad än nu letar efter djur och växter av hotade arter som smugglas in i landet. Tullen har en nyckelposition eftersom även den interna handeln stoppas om varor hindras från att komma in i landet.

Problematiken kring bekämpningen av artskyddsbrott påminner om de flesta miljöbrott: resurserna för att bekämpa brotten räcker inte till, eller används till annat som betraktas som viktigare. Därför bedrivs ingen spaning, vilket leder till okunskap om hur de avsiktliga brotten begås. De brott som leder till utredning upptäcks slumpmässigt och begås ofta av misstag, något som regelmässigt resulterar i låga bötesstraff. Cirkeln sluts då det är svårt att motivera mer resurser med hänsyn till de låga straffen och att så få fall upptäcks.

Det är allvarligt att så många arter hotas av den illegala handeln. Det handlar inte bara om de biologiska konsekvenserna som deras utrotande kan medföra, utan även om konsekvenser för de befolkningar som kan livnära sig på arterna genom ekoturism och genom ett hållbart uttag för den lagliga handeln. Brottsligheten i sig handlar inte heller bara om smuggling utan aktualiserar en rad andra brott och risker varav djurplågeri, smittor och främmande arter som utgör ett hot mot svenska djur och växter är några exempel.

Fyra frågor till Johanna Hagstedt, som är utredare på Brå och har arbetat med myndighetens rapporter om illegal handel och jakt


1. Finns det några kopplingar mellan illegal handel av hotade arter och illegal jakt?

— Man brukar säga att bakom varje fall av illegal handel med hotade djur så finns det ett jaktbrott. Det finns en stor efterfrågan på till exempel björngalla och i viss utsträckning lodjurspäls, för att nämna två arter som finns i Sverige. I Kanada förekommer det rovjakt på både björn och lodjur för galla och päls och det finns inget som säger att det inte skulle kunna hända även här.

2. I vilka sammanhang i vår vardag förekommer det varor som kommer från illegal handel?

— Bland annat när det gäller hälsokostpreparat kan man vara vaksam på ingredienser som skulle kunna härröra från illegal handel. Ett vanligt exempel är ginseng, som är olaglig om den inte är odlad. Även orkidéer ska vara odlade, vilda orkidéer är olagliga att ta in utan tillstånd. Möbler kan ibland bestå av träslag som är hotade — något man kan undvika genom att köpa möbler som är FSC-märkta.

3. Vilka åtgärder tror du kan minska handeln?

— Jag tror att märkning är en bra väg att gå när det gäller både växter och djur. Om man tar just FSC-märkningen som exempel, så omfattar den även aspekter som att produkten kommer från ett hållbart uttag och att lokalbefolkningen inte utnyttjas vid avverkningen. 

4. År 2006 gjorde polis och tull i Sverige 38 beslag av hotade arter, jämfört med 163 000 beslag i Storbritannien. Varför tror du att vi gör så få beslag?

— Jag tror att man skulle kunna göra mer. En person kan ju anmäla att ett brott har begåtts, men det ska gå ganska långt innan någon väljer att företräda djuren och växterna som berörs.

Text: Johanna Hagstedt

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)