Olika typer av statistik — vad ger de svar på? Och vilka är fallgroparna? I det här numret av Apropå ger vi läsarna en guide över olika statistik-slag, frågor och svar om vanliga missuppfattningar om statistik och det senaste i sifferväg.
+ Visar var de anmälda misshandelsbrotten begås — i vilket län, kommun eller stadsdel (i storstäderna).
+ Visar offrens ålder, kön och relation till gärningspersonerna.
+ Det finns långa tidsserier (från år 1975).
+ Statistiken publiceras varje månad.
- Många misshandelsbrott kommer inte till polisens kännedom — stort mörkertal.
- Anmälningsbenägenheten kan variera över tid, vilket försvårar tolkningen av den faktiska utvecklingen. Studier pekar på att anmälningsbenägenheten för misshandel mot kvinnor och barn har ökat.
+ Visar vilka olika beslut som rättsväsendet fattar i utredningen av ett misshandelsbrott.
+ Visar i vilket län som uppklarningen är högst för till exempel misshandel mot kvinna.
+ Det finns långa tidsserier (från 1950).
- Definitionen av uppklarade brott kan vara svårtolkad. Många tror att ett uppklarat brott är detsamma som att en gärningsperson blivit fälld i domstol, när uppklaringsbegreppet i själva verket handlar om ett "polisiärt klarläggande".
+ Beskriver den misstänkte personen i fråga om ålder och kön vid tiden för misshandeln.
+ För misshandelsbrotten kan man se hur gärningspersonernas ålder och kön förhåller sig till offrens ålder och kön.
- Beskriver bara dem som åker fast. Om t.ex. ungdomars brottslighet upptäcks i högre grad än andra åldersgruppers blir ungdomsbrottsligheten överskattad i statistiken. Upptäcktsrisk styrs bland annat av rättsväsendets prioriteringar.
+ Det finns uppgifter om vilka påföljder som utdöms för misshandelsbrotten — till exempel fängelse, sluten ungdomsvård, böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller överlämnande till särskild vård.
+ Beskriver den lagförde personens ålder och kön.
+ Det finns mycket långa tidsserier (från 1830-talet).
- Det går inte att koppla lagföringen till ett anmält brott, vilket gör det omöjligt att säga hur många anmälda misshandelsbrott som leder till fällande dom.
- Beskriver inte offren (ålder och kön) och deras relation till gärningspersonerna.
+ Fler olika hatbrottsmotiv redovisas — främlingsfientligt, islamofobiskt, antisemitiskt och homofobiskt.
+ Detaljerad information finns om det anmälda hatbrottsvåldet — exempelvis brottsplats, tillvägagångssätt, relation mellan gärningsperson och utsatt, ålder och kön på den skäligen misstänka och om brottet är ideologiskt motiverat.
+ Visar hur anmälda hatbrott varierar i länen och i storstäderna.
- Begreppet hatbrott är svårdefinierat och svårt att mäta.
- Statistik om antalet personer lagförda för hatbrott ingår inte.
+ Visar misshandeln från offrens perspektiv. Ger en utförlig bild av omständigheterna kring misshandeln och konsekvenserna för offret.
+ Även många misshandelsfall som inte anmälts till polisen mäts i denna undersökning.
+ Visar även oro att drabbas av misshandel.
- Sannolikt större bortfall när det gäller utsatthet för "känsligare" brott, som våld i nära relation.
- Längre tidsserier saknas, eftersom undersökningen är ganska ny (genomfördes första gången 2006).
+ Visar brottsligheten och utsattheten för unga personer i förhållande till annan brottslighet.
+ Visar vilka grupper exempelvis utifrån livsstil och socioekonomisk bakgrund som i högre utsträckning än övriga ungdomar har begått våldshandlingar.
+ Visar utvecklingen sedan år 1995.
- Endast ungdomar i en viss ålder finns med i undersökningen.
- Sannolikt överdriver/underdriver ett fåtal deltagare sin brottslighet.
+ Specialuttagen ger möjlighet till fördjupning genom att ta fram och sammanställa information som inte redovisas i den officiella statistiken.
+ Statistikunderlaget ger till exempel möjligheter för forskare att jämföra vissa definierade grupper när det gäller misstänkta eller lagförda personer.
- Etik- och sekretessprövning kan sätta begränsningar för möjligheterna till uttag för specialstudier.
- Medför en kostnad för beställaren.
Text: Leif Petersson