Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Förebygg mobbning

Foto av en teckning av en stor elak fisk som är på väg att sluka en liten rädd fisk. Foto: Sifis

Mobbning är en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt.

Enligt en omfattande utvärdering som Brå har publicerat är vissa anti-mobbningsprogram effektiva instrument för att minska både antalet mobbare och antalet barn som blir mobbade.  

I Brå:s skolundersökning Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio, uppger omkring 10 procent av eleverna i nionde klass att de ibland eller ofta har blivit utsatta för mobbning.

Vad är mobbning?

En vanlig definition av mobbning är att det är en fysisk, verbal eller psykologisk attack, eller ett övergrepp som avser att skapa rädsla, stress eller tillfoga skada hos offret. Det ska finnas en psykologisk eller fysisk obalans i makt mellan det eller de barn som trycker ned och det eller de barn som blir nedtryckta, exempelvis numerärt överläge eller ojämna maktpositioner. Mobbning förutsätter också att kränkningarna upprepas mellan samma barn över en utsträckt tidsperiod.

Mobbning är riskfyllt både för offer och förövare

Det finns en tydlig koppling mellan grovt våld i skolan och mobbning. Forskning visar att på skolor där det förekommer mycket mobbning är risken också väsentligt högre att utsättas för grovt våld. Forskning visar också att mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt — både för den som blir mobbad och den som mobbar. Rapporten Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? presenterar aktuell svensk lagstiftning och forskning om mobbning. Rapporten visar också att 60 procent av de före detta mobbarna (pojkar) hade dömts för minst en kriminell handling vid 24 års ålder. De som drabbats av mobbning hade vid motsvarande ålder sämre självkänsla och en mer depressiv livsinställning jämfört med elever som inte mobbats i skolan. En annan rapport från Brå, Grövre våld i skolan, visar att mobbade i dubbelt så stor utsträckning som icke-mobbade uppger att de även blir utsatta för andra brott i skolan. De löper större risk att bli misshandlade, få sina skåp sönderslagna och bli bestulna.

Kunskaperna i Brås studier kompletterar annan internationell forskning på området. Det är sedan tidigare känt att programmens form och innehåll är viktiga för att framgångsrikt motverka mobbning. Men om arbetet med programmen inte genomförs på ett riktigt sätt kan man ändå misslyckas. Vissa forskare, till exempel australiensaren Ken Rigby, hävdar att arbetet med att förankra och föra in ett program har lika stor betydelse som själva innehållet i programmet för att minska mobbningen på en skola.  År 2011 publicerades Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbninglänk till annan webbplats. I utvärderingen granskas effekterna av åtta program (Farstametoden, Friends, Lions quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis).

Sidan senast uppdaterad: 2016-11-30

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)