Klotter/skadegörelse

Foto av graffiti på p-huset Anna i Malmö

På p-huset Anna i Malmö är det tillåtet att måla på två av väggarna.

En nedklottrad eller på annat sätt förstörd miljö upplevs inte bara av många som otrivsam och ful. Den kan också uppfattas som otrygg och leda till att människor tycker att området är på väg att förstöras och förslummas. Om människor undviker att passera och vistas på dessa platser ökar risken för att de ska förstöras ytterligare. Dessutom kan klottrandet och den övriga skadegörelsen innebära risker för de ungdomar som utför den. Exempel på sådana risker är rent fysiska (att ramla ner från höga höjder eller ramla under ett tåg), sociala (att unga personer som är gränsöverskridande umgås med äldre personer som har en stor kriminell belastning) och ekonomiska (att som ung person dömas till att betala ett stort skadestånd).

Att förebygga klotter

Forskning understryker att det inte finns någon "typisk klottrare", förutom det faktum att klottraren oftast är en pojke, yngling eller ung man. Att i förebyggande arbete förhålla sig till klottrare som en enhetlig grupp kan därför innebära ett olyckligt förenklande av en komplicerad verklighet.

Bland dem som klottrar finns bland annat 10-åringar som okynnnesklottrar, 14-15-åringar som spänningsklottrar och konstnärligt intresserade ungdomar. Men i gruppen klottrare ingår också äldre tonåringar och vuxna som förutom vanemässigt klottrande även kan begå andra, grövre brott.

Den största skillnaden mellan det kriminella uttrycket klotter och det lagliga uttrycket graffiti är om målningen eller tecknet är målat eller ritat på ett lagligt eller ett olagligt ställe. Att ge ungdomar möjlighet till lagligt målande har länge varit en omdiskuterad åtgärd. Varken påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till ökat klotter" eller påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till minskat klotter" bygger på vetenskapligt utförda utvärderingar. Däremot finns det praktiska erfarenheter av olika sorters klotterförebyggande åtgärder, också sådana där möjligheter till lagligt målande har använts i förebyggande syfte tillsammans med andra åtgärder.

För att förebygga klotter krävs ofta samarbete mellan olika aktörer som kan ha helt skilda uppfattningar om problemet, - både förekomsten och hur man bäst förebygger den. Därför är det extra viktigt att arbeta genomtänkt och metodiskt när man vill förebygga klotter (och annan skadegörelse). Ett bra och systematiskt arbetssätt är att de lokala aktörerna tillsammans går igenom och diskuterar problembilden och, utifrån denna, väljer vilka åtgärder som ska användas. Därefter beslutas hur de ska genomföras, vilka aktörer som ska göra vad och slutligen hur resultatet ska mätas.

Samverkan om svårlösta frågor

Klotter- och graffitifrågor präglas ofta av starka åsiktsskillnader mellan de inblandade parterna. I Göteborg anlägger projektet Ung Kultur 116 ett nytt och intressant förhållningssätt till frågan. Projektet fick hederspris av Brå vid den svenska uttagningen till den brottsförebyggande tävlingen ECPA (European Crime Prevention Award) år 2008. I jurymotiveringen beskrevs projektet som en intressant och brett angreppssätt som "...berett en väg för ett bredare spektrum av åtgärder mot klotter, där repressiva insatser, proaktiva insatser och nya metoder ingår." I det arbete som Ung Kultur 116 genomför är dialogen mellan de berörda aktörerna själva metoden. I rapporten Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor beskrivs processen och hur de skilda aktörerna har tagit sig an problem som uppstått på vägen.

Att tänka parallellt

Klotter (det olagliga uttrycket) och graffiti (det lagliga uttrycket) är komplicerade områden; något som beskrivs i rapporten Klotterförebyggande åtgärder. En idéskrift om att tänka parallellt. Hittills gjorda erfarenheter tyder på att en viss sorts förebyggande åtgärder kan fungera mot en viss sorts klottrare. För andra kategorier av klottrare passar andra sorters förebyggande åtgärder bättre. Sammantaget bör de förebyggande åtgärderna vara lika mångfacetterade som de grupper av klottrande ungdomar och unga vuxna är.

Forskning från Brå

På regeringens uppdrag gjorde Brå år 2003 en nationell kartläggning och analys av klotterförebyggande åtgärder. Därefter har ingen liknande landsomfattande studie gjorts. Rapportens huvudresultat var att det finns ett omfattande och skiftande klotterförebyggande arbete i landet, men att inget av detta är vetenskapligt utvärderat.

Forskning från andra aktörer

I bland annat Göteborg har man forskat om hur det klotterförebyggande arbetet genomförs. Därutöver har klotter relativt ofta varit föremål för uppsatser och ibland för avhandlingar vid landets universitet och högskolor.

Praktiska erfarenheter

Brå har under 2000-talet beviljat ekonomiskt stöd till olika sorters klotterförebyggande projekt. Flera av dessa har dokumenterat sina metoder, resultat och övriga erfarenheter i så kallade slutrapporter till Brå.