Förebygga brott
Förebygg brott som utgår från hat och extremism
Hatbrott, och i viss mån extremistbrott, är uttryck för intolerans.
Intolerans är ett samlingsbegrepp för invandrarfientliga, antisemitiska, islamofobiska och homofobiska åsikter och handlingar. När handlingarna är kriminella och intolerans finns med i bilden, kallas det för hatbrott.
Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Hatbrott kan motiveras av brottsoffrets sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan också motiveras utifrån brottsoffrets etniska bakgrund, hudfärg eller nationalitet.
Hatbrott är ett kriminellt uttryck för intolerans. Hatbrottsstatistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Att arbeta förebyggande mot hatbrott innebär därmed att arbeta mot intolerans. Skolan är en naturlig arena att arbeta med ungdomars attityder och tolerans och det finns flera olika evidensbaserade metoder. För att läsa mer om detta, gå till sidan Förebyggande arbete i skolan.
Ibland, men inte alltid, kan hatbrott vara ett uttryck för våldsam politisk extremism och utföras av personer som tillhör antidemokratiska grupperingar på yttersta högerkanten. Denna kriminalitet faller mer sällan in under begreppet hatbrott.
I en gemensam rapport som Brå och Säkerhetspolisen har tagit fram kartläggs den våldsamma politiska extremismen. Bland annat visar resultaten att de flesta extremister slutar med den politiskt motiverade brottsligheten med tiden. Många av de förebyggande strategier som föreslås i rapporten syftar därför till att skynda på utträdet ur den extrema grupperingen genom exempelvis mentorer eller samarbete mellan personal från socialtjänst, skola, fritidsgård och poliser. Rapporten mynnar ut i ett antal förslag till hur lokala aktörer kan arbeta med att förebygga dessa extremisters kriminalitet.
Att förebygga hatbrott
Hatbrott är ett kriminellt uttryck för intolerans. Hatbrottsstatistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Att arbeta förebyggande mot hatbrott innebär därmed att arbeta mot intolerans. Skolan är en naturlig arena att arbeta med ungdomars attityder och tolerans och det finns flera olika evidensbaserade metoder. För att läsa mer om detta, gå till sidan Förebyggande arbete i skolan.
Forum för levande historia gav i augusti 2011 ut rapporten Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete
som innehåller exempel på förebyggande arbete både i Sverige och i andra länder.
Ungdomsstyrelsen har i olika rapporter visat att unga hbt-personer oftare utsätts för trakasserier än unga heterosexuella personer. Det är därför, enligt Ungdomsstyrelsen, viktigt att skolan arbetar aktivt med normkritiska perspektiv för att därigenom kunna göra skolan till en fördomsfri och trygg mötesplats.
Hatbrott och våldsam politisk extremism
Ibland, men inte alltid, kan hatbrott vara ett uttryck för våldsam politisk extremism och utföras av personer som tillhör antidemokratiska grupperingar på yttersta högerkanten. Denna kriminalitet faller mer sällan in under begreppet hatbrott.
Att förebygga våldsam politisk extremism
I en gemensam rapport som Brå och Säkerhetspolisen har tagit fram kartläggs den våldsamma politiska extremismen. Bland annat visar resultaten att de flesta extremister slutar med den politiskt motiverade brottsligheten med tiden. Många av de förebyggande strategier som föreslås i rapporten syftar därför till att skynda på utträdet ur den extrema grupperingen genom exempelvis mentorer eller samarbete mellan personal från socialtjänst, skola, fritidsgård och poliser. Rapporten mynnar ut i ett antal förslag till hur lokala aktörer kan arbeta med att förebygga dessa extremisters kriminalitet.
