Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Om statistiken

Statistiken över misstänkta personer baseras på de personer som av polis, tull eller åklagare bedöms som skäligen misstänkta för brott. Statistiken ger en bild av hur de misstänkta personerna fördelar sig på ålder och kön samt regionalt för olika brottstyper. I statistiken redovisas även hur många brott som de misstänkta personerna deltagit i.

Statistikens innehåll

I statistiken över personer misstänkta för brott redovisas de personer som bedöms vara skäligen misstänkta för brott någon gång under redovisningsåret och där misstanken kvarstår efter avslutad utredning. Ungdomar som inte är straffmyndiga (under 15 år) redovisas dock inte i statistiken över misstänkta personer. En person kan vara misstänkt för flera brott under ett kalenderår. I statistiken redovisas dock en misstänkt person endast en gång per brottstyp (rad i tabell) och år, så kallad nettoredovisning. Det totala antalet gånger som en person har misstänkts vara delaktig i en brottstyp under ett år (bruttoredovisning) redovisas i statistiken över brottsdeltagande.

Brottsdeltagande definieras i statistiken som antalet gånger en person misstänks ha deltagit i ett brott. Till exempel: om två personer misstänks vara delaktiga i sammanlagt fem brott räknas det som tio brottsdeltaganden i statistiken (2 personer x 5 brott =10 brottsdeltaganden). Statistiken över misstänkta personer används för att studera ålders- och könsfördelningen för de personer som misstänks för brott av en viss brottstyp någon gång under ett år. När man istället vill studera hur stor andel av en viss brottstyp som misstänkta inom en särskild grupp, till exempel åldersgrupp, står för är det lämpligare att använda statistiken över brottsdeltagande. Det är viktigt att tänka på att statistiken över misstänkta personer enbart utgör ett urval av samtliga gärningsmän. Risken att misstänkas för brott varierar för olika typer av gärningsmän. Detta betyder att vissa typer av gärningsmän, till exempel återfallsbrottslingar, kan vara överrepresenterade i statistiken över misstänkta personer. Hur väl statistiken speglar de faktiska gärningsmännen varierar för olika brottstyper.

Insamling och bearbetning  

Underlaget till statistiken över misstänkta personer och brottsdeltagande utgörs av de beslut som polisen, tullen och åklagarna fattar under utredningen av brott. Även uppgifter från Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket ligger till grund för statistiken. Uppgifter från Polismyndighetens ärendehanteringssystem RAR, levereras till Brå. Åklagarnas uppgifter registreras i deras ärendehanteringssystem, Cåbra, för direkt leverans till Brå, och detsamma gäller uppgifter från Ekobrottsmyndigheten. Information från Tullverket levereras separat till Brå. Hos Brå granskas och bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik.

Redovisningsperiod

Statistiken över misstänkta personer och brottsdeltagande löper över kalenderår. Redovisningsperioden avser tiden för polisens eller åklagarens beslut om en skäligen misstänkt person.

Redovisning av kön, ålder och brott

De misstänkta personerna indelas i statistiken efter kön, ålder och den brottstyp de misstänks för.

  • Åldersredovisningen i statistiken utgår från de misstänkta personernas ålder vid tidpunkten för det första brottet som de misstänkts för under det aktuella statistikåret. Statistiken omfattar endast straffmyndiga personer, det vill säga personer som är 15 år eller äldre. För ett fåtal av de misstänkta personer saknas dock fullständiga personuppgifter, vilket innebär att det inte går att fastställa ålder eller kön i statistiken. Dessa personer redovisas separat i statistiktabellerna.
  • Brottsredovisningen omfattar samma brottstyper som i statistiken över anmälda brott. Kategoriseringen utgår från olika brottskoder (se avsnittet Kategorisering av brott i Sammanfattningen för anmälda brottPDF

Regional indelning

Statistiken över misstänkta personer redovisas för hela landet samt det område där beslut fattats om den misstänkta personen. Från och med 1 januari 2015 har polisen omorganiserats vilket innebar att de 21 länspolismyndigheterna upphörde och istället har en enda Polismyndighet indelad i sju polisregioner bildats. Från och med januari 2015 redovisas statistiken efter de sju regionerna istället för län. Till och med 2014 redovisas statistiken efter län.

Jämförelser över tid

Vid tolkning av utvecklingen måste hänsyn tas till att antalet gärningspersoner som upptäcks av polisen och andra brottsutredande myndigheter kan förändras över tid. Upptäcktsrisken varierar beroende på brottstyp och på polisens med fleras prioriteringar, och kan även skilja sig åt mellan olika grupper av gärningspersoner. Svårigheten med att tolka utvecklingen av statistiken är att upptäcktsrisken kan ha förändrats olika mycket för olika grupper under perioden.

Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser av misstänkta personer över tid. Det finns även andra faktorer som påverkar jämförbarheten och tolkningen av statistiken.

För en mer detaljerad beskrivning av olika händelser som påverkat statistiken över tid, se Konsten att läsa statistik om brottslighet (Brås rapport 2006:1).

Förändringar i statistiken när enskilda ärenden omfattar många brott

Enstaka ärenden som omfattar en stor mängd brott kan ge upphov till märkbara förändringar i statistiken över anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer mellan olika år. I synnerhet när det gäller brottskategorier eller redovisningsområden där nivån vanligtvis är relativt låg.

Enstaka stora ärenden kan skapa problem vid jämförelser över tid och osäkerhet kring huruvida en förändring är generell. Stora ärenden är ovanliga, men bör beaktas vid tolkning av statistiken.

Nedan följer en sammanställning av stora ärenden som har identifierats de senaste tre åren, i fallande ordning.

  • År 2013 anmäldes ett ärende med många ofredandebrott i Jönköpings län. Åtminstone cirka hälften av brotten klarades upp samma år, på tekniskt vis.

  • År 2012 anmäldes ett par ärenden med många langningsbrott (olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker) i Kronobergs län. De flesta av brotten klarades upp samma år, både med beslut som definieras som personuppklarande och på tekniskt vis.

  • År 2011 anmäldes ett stort ärende med många dopningsbrott i Skåne. De flesta brotten klarades upp samma år, med beslut som definieras som person-uppklarande.


Tekniska och juridiska förändringar

Nedan följer en sammanställning av olika systemtekniska och lagstiftningsmässiga förändringar sedan 1999, som i olika utsträckning har påverkat statistiken över misstänkta personer. Dessa förändringar bör beaktas vid tolkning av statistiken. De är redovisade i fallande ordning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas fristående, oberoende av varandra. Den som är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket.

  • I juni 2014 påbörjades avvecklingen av Polisens ärendehanteringssystem Pust och systemet stängdes helt för nyregistrering av brott den 3 juni 2014. Efter stängningen ska alla nya brott och brottsmisstankar registreras och hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekommendation är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som hanterades i Pust under åren 2013–2014, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grovt) samt trafikbrott som rattfylleribrott och olovlig körning.

  • Den första januari 2013 fick Polisen befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning, inom ramen för sitt förundersökningsledarskap. Detta har tidigare enbart varit förbehållet åklagarna. Det främsta syftet med förundersökningsbegränsning är att skapa utrymme för att tillgängliga utredningsresurser ska kunna användas på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt. En förväntad effekt av förändringarna är att fler brott avslutas med förundersökningsbegränsning istället för med lagföringsbeslut. Urvalet i statistiken över misstänkta personer och brottsdeltaganden styrs av vilka typer av beslut som fattas på de underliggande brottmisstankarna. Eftersom endast vissa beslut om förundersökningsbegränsning innebär att en person eller ett brottsdeltagande ska räknas in i statistiken kan en ökad användning enligt ovan leda till minskningar i de båda statistikprodukterna. En viss försiktighet bör därmed iakttas vid tolkning av statistiken.
  • Under slutet av 2012 (RAR) och våren 2013 (Pust), infördes en ny beslutstruktur i Polisens ärendehanteringssystem. Den nya beslutsstrukturen erbjuder möjligheten att ange en mer detaljerad information kring skäl och motivering för utrednings- och lagföringsbeslut. Beslutsstrukturen är den samma som Åklagarmyndigheten använder sedan 2007. Vid en analys av eventuella effekter på statistiken med anledning av övergången till den nya beslutsstrukturen, kan Brå konstatera att förändringen medfört något lägre nivåer i statistiken över antalet misstänkta personer. Försiktighet bör därför iakttas vid jämförelser av nivåerna före och efter införandet av den nya beslutstrukturen.

  • Under februari 2013 driftsatte Polisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel-Pust), som ersatte Polisens tidigare ärendehanteringssystem Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vid driftsättningen brister, vilket inneburit att det använts i begränsad omfattning av polismyndigheterna. Brå har samarbetat med Polisen och Åklagarmyndigheten för att omhänderta och avhjälpa bristerna i systemet. Det större systemskifte som införandet av Pust utgör kan ge effekter som inledningsvis är svåra att överblicka. Det kan bland annat handla om tekniska faktorer, inlärning hos användarna och förändrade arbetssätt. Brå kommer löpande att bevaka de eventuella effekter som systemskiftet bedöms kunna ha på statistiken. Totalt sett bedöms det i nuläget endast röra sig om mindre effekter. En generell rekommendation är dock att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som hanteras i Siebel-Pust, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grovt) samt trafikbrott, som t.ex. rattfylleribrott och olovlig körning. Övriga brottstyper hanteras fortfarande i en RIF-anpassad version av ärendehanteringssystemet RAR (se nedan).

  • För att säkerställa att samtlig relevant information om redovisningsperioden inkommit, görs uttaget av den slutliga statistiken normalt två månader efter årsskiftet. För den slutliga statistiken för 2012 har dock denna period kortats till en månad. Orsaken är att Polisen under februari införde anpassningar av sina ärendehanteringssystem (RAR och PUST) mot bakgrund av den utveckling som sker inom RIF (se även nedan) och det har inte har varit möjligt att utföra de tester som är nödvändiga för att säkerställa kvaliteten på informations-överföringarna före publiceringen av den slutliga statistiken för 2012. Denna kortare uppföljningsperiods inverkan på den slutliga statistiken beräknas vara ytterst marginell. Om en längre uppföljningsperiod hade kunnat tillämpas, skulle mindre än 0,001 procent misstänkta personer ha tillkommit.

  • Under 2012 har både Åklagarmyndigheten och Polisen genomfört anpassningar av sina ärendehanteringssystem, för att uppfylla de krav som ställs inom det myndighetsgemensamma projektet Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Åklagarmyndigheten driftsatte sitt anpassade system i december, medan Polisen succesivt införde förändringarna hos de 21 polismyndigheterna under perioden september till december. Förändringarna innebär bland annat förbättrade möjligheter att spåra enskilda brott och brottsmisstankar samt en smidigare hantering av dessa hos Åklagarmyndigheten och Polisen. En annan förändring är att grundinformation som anges i registreringen av brott och misstänkta personer har standardiserats. Brå har inlett ett arbete med att analysera vilka effekter förändringarna har på brottsstatistiken. Innan analyserna är klara är det viktigt att vidta ökad försiktighet vid tolkningen av statistik över anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer.

  • År 2010 gjordes vissa anpassningar i Brås statistikdatabas, i syfte att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av brott. Anpassningen, som gäller anmälda brott från och med 2007 som registrerats hos Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten, kunde göras som en följd av implementeringen av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem Cåbra. I systemet har man infört en ny unik brottsidentitet (BID), som ger bättre möjligheter att identifiera och följa upp enskilda brott. Det gäller till exempel brott som av administrativa skäl flyttas mellan olika ärenden eller åklagarkammare. Analyser visar att anpassningarna för att förbättra antalsräkningen av brott har genererat något fler brott. Inverkan på statistiken över brottsmisstänkta är marginell.

  • År 2009 gjordes en ändring i Brås statistiksystem. En regel som tidigare tagits fram mot bakgrund av förhållanden som inte längre var aktuella togs då bort. Regeln begränsade inläsningen av beslut om registrerade misstankar. Efter ändringen medges numera inläsning av samtliga beslut om registrerade misstankar. Borttagandet av regeln påverkade inte statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer under 2009 mer än marginellt, eftersom den endast påverkade beslut om misstankar som levereras till Brå via Polisen, och de flesta misstankar levereras från Åklagarmyndighetens system.

  • Under 2007 införde Åklagarmyndigheten ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) som ersatte åklagarnas tidigare ärendehanteringssystem (Brådis och Envis). Systemomläggningen påbörjades i februari 2007 och skedde successivt i olika åklagarkammare fram till juni 2007. Under 2007 låg uppgifter från både det gamla och det nya systemet till grund för statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer, men även till viss del över anmälda brott (de flesta anmälda brott kommer från polisen). Två förbättringar i statistiken för 2007 har kunnat genomföras eftersom systemomläggningen har inneburit att åklagarna numera även hanterar brott där det inte finns en misstänkt person. Förbättringarna gäller dels anmälda brott (se sammanfattningen för Anmälda brott 2012) dels misstänkta personer (se nedan). Denna systemomläggning kan ha påverkat statistiken över anmälda och uppklarade brott och misstänkta personer under 2007 och därmed jämförbarheten med tidigare år. Analyser av statistiken tyder dock på att systemomläggningen generellt sett endast påverkat statistiken i marginell omfattning förutom för vissa typer av anmälda brott där förbättringar gjorts.

  • Förändringar i statistiken över misstänkta personer till följd av systemomläggningen 2007 innebär att brottsredovisningen har förbättrats i de fall där flera personer är misstänkta för delaktighet i en och samma brottsliga händelse, se följande exempel: En död kvinna anträffas och omständigheterna tyder på att hon uppsåtligen dödats av två män. Efter utredning visar det sig att den ene av gärningsmännen uppsåtligen dödat kvinnan, och han åtalas därför för mord. Den andre gärningsmannens deltagande visar sig vara inskränkt till medhjälp till grov misshandel, vilket han åtalas för. Från och med 2007 redovisas de misstänkta personerna efter rubriceringen på respektive misstanke, det vill säga mord respektive medhjälp till grov misshandel. Tidigare skulle båda de misstänkta ha registrerats som misstänkta för rubriceringen på själva brottet, det vill säga mord. Förändringen innebär en mer korrekt redovisning av det brott personerna misstänks för men har inte haft några större effekter på statistiken. Effekten kan dock vara större för brottskategorier som till antalet är få och där ofta flera personer är misstänkta för en och samma brottsliga händelse.

  • Fram till slutet av 1999 registrerades beslut som berörde personer som varit skäligen misstänkta för brott på ett blankettset (personblad) av både polis och åklagare. I slutet av 1999 slopades personbladet i samband med systemomläggningen av registren inom rättsväsendet. I och med omläggningar i datasystemen får Brå från och med 2000 uppgifter om fler misstänkta personer som saknar fullständigt personnummer. Detta försvårar både antalsräkningen och bestämmandet av kön och/eller ålder på de misstänkta. Antalet misstänkta personer kan ha påverkats av detta från och med 2000. Mer information finns i publikationerna Kriminalstatistik 1999 och Kriminalstatistik 2000. År 2011 fanns det totalt 470 misstänkta personer med okänd ålder och 296 personer med okänt kön. Detta redovisas också i tabellerna.

Sidan senast uppdaterad: 2015-05-04

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)