Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Om statistiken - Uppklarade brott

Statistiken över uppklarade brott redovisades fram till första halvåret 2014. Den baseras på ett urval av de beslut som polis, åklagare eller annan utredande myndighet har tagit för att av olika skäl avsluta en brottsutredning.

Statistiken över uppklarade brott redovisades fram till första halvåret 2014. Därefter har statistiken över uppklarade brott ersatts av statistiken över handlagda brott (se sammanfattningen av Handlagda brott 2014 - Statistikens innehåll, för mer information)PDF.

Statistiken över uppklarade brott baseras på ett urval av de beslut som polis, åklagare eller annan utredande myndighet har tagit för att av olika skäl avsluta en brottsutredning.

Vad definieras som ett uppklarat brott?

Statistiken över uppklarade brott delas in i personuppklarade brott och tekniskt uppklarade brott. Brottsutredningar som avslutats med skäl som varken definieras som personuppklarat eller tekniskt uppklarat definieras som ouppklarade brott och redovisas inte i statistiken.  

Personuppklarade brott

Statistiken över personuppklarade brott omfattar brott där minst en misstänkt person har lagförts för brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

Det är viktigt att komma ihåg att även om en person anses vara skäligen misstänkt efter en avslutad brottsutredning så är det först vid laga kraftvunnen dom eller godkännande av strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse som en person i juridisk mening har konstaterats vara skyldig till brott. Uppgifter om antalet personer som dömts eller på annat sätt lagförts för brott finns i statistiken över lagförda personer.

Tekniskt uppklarade brott

Statistiken över tekniskt uppklarade brott omfattar brott som fått en annan typ av klarläggande än att en misstänkt person har lagförts för brottet. Exempel på sådana klarlägganden är att man inte kan styrka att ett brott har begåtts, att den misstänkta personen är avliden, att den misstänkta personen är minderårig (under 15 år), att den anmälda gärningen inte bedöms vara ett brott eller att den misstänkte personen är avliden.

Ouppklarade brott

De brott som definieras som ouppklarade redovisas inte i statistiken. Bland dem återfinns brott som fortfarande är under utredning samt brott som varken definieras som personuppklarade eller tekniskt uppklarade. Det är brott där utredning har avslutats till exempel för att det saknas spaningsuppslag, att spaningarna inte lett till något resultat eller att utredningen visat att den skäligen misstänkta personen antingen är oskyldig eller att det inte går att styrka att den misstänkta personen begått brottet.

Uppklaringsprocenten

Uppklaringsprocenten redovisar brott som antingen har personuppklarats eller klarats upp tekniskt under ett år i procent av de anmälda brotten under samma år. Det är viktigt att tänka på att de uppklarade brott som ligger till grund för uträkningen, kan gälla brott som anmälts tidigare år.

Jämförelser över tid

Statistikrutinerna för uppklarade brott har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genom ny insamlingsteknik eller nya redovisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser av de uppklarade brotten över tid.

Förändringar i statistiken på grund av enskilda ärenden som omfattar många brott

Enstaka ärenden som omfattar en stor mängd brott kan ge upphov till märkbara förändringar i statistiken över uppklarade brott. I synnerhet när det gäller brottskategorier eller redovisningsområden där nivån vanligtvis är relativt låg.

Enstaka stora ärenden kan skapa problem vid jämförelser över tid och osäkerhet kring huruvida en förändring är generell eller ej. Särskilt uppklaringsprocenten (såväl teknisk som personuppklaringsprocent) påverkas av enskilda större ärenden, i det fall brotten på ett ärende anmäls ett kalenderår, men klaras upp först påföljande år. Effekten blir då en lägre uppklaringsprocent det första året, och en högre uppklaringsprocent det andra året.

Även det nya personuppklaringsmåttet och statistiken över handlagda brott kan påverkas i de fall ett stort antal brott handläggs. Om handläggningen av ett stort ärende till största del leder till direktavskrivning av brotten ger det en lägre personuppklaringsprocent, trots att antalet personuppklarade brott inte behöver ha förändrats. Förekomst av stora ärenden är ovanliga men bör beaktas vid tolkning av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stora ärenden som har identifierats de senaste fyra åren och som har påverkan på statistiken över uppklarade brott och handlagda brott.

  • År 2014 anmäldes och handlades ett ärende med många sexualbrott (sexuellt övergrepp, utnyttjande av barn för sexuell posering och sexuellt ofredande) samt barnpornografibrott i Gotlands län. I de flesta fall har handläggningen lett till att åtal har väckts, vilket påverkat både antalet personuppklarade brott och personuppklaringsprocenten i Gotlands län där nivåerna är betydligt högre 2014 än föregående år. Ärendet har även påverkat resultaten av de aktuella brottstyperna för hela landet, samt totalt antal brott i Gotlands län.
  • År 2014 anmäldes ett ärende med många brott gällande övrigt bedrägeri i Uppsala län.
  • År 2014 anmäldes ett ärende med många brott gällande kränkande fotografering i Uppsala län.
  • År 2013 anmäldes ett ärende med många ofredandebrott i Jönköpings län. Åtminstone cirka hälften av brotten klarades upp samma år på tekniskt vis.
  • År 2012 anmäldes ett par ärenden med många langningsbrott (olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker) i Kronobergs län. De flesta av brotten klarades upp samma år, både med beslut som definieras som personuppklarande och på tekniskt vis.
  • År 2011 anmäldes ett stort ärende med många dopningsbrott i Skåne. De flesta brotten klarades upp samma år med beslut som definieras som personuppklarande.

Tekniska och juridiska förändringar

Nedan följer en sammanställning av olika systemtekniska och lagstiftningsmässiga förändringar sedan 2007, som i olika utsträckning kan ha påverkat statistiken över uppklarade brott och handlagda brott. Dessa förändringar bör beaktas vid tolkning av statistiken. De är redovisade i fallande ordning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den som är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket.

  • I juni 2014 påbörjades avvecklingen av Polisens ärendehanteringssystem Pust och systemet stängdes helt för nyregistrering av brott den 3 juni 2014. Efter stängningen ska alla nya brott registreras och hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekommendation är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som hanterades i Pust under åren 2013–2014, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grovt) samt trafikbrott som rattfylleribrott och olovlig körning.
  • Den första januari 2013 fick Polisen befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning, inom ramen för sitt förundersökningsledarskap. Detta har tidigare enbart varit förbehållet åklagarna. Det främsta syftet med förundersökningsbegränsning är att skapa utrymme för att tillgängliga utredningsresurser ska kunna användas på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt. En förväntad effekt av förändringarna är att fler brott avslutas med förundersökningsbegränsning istället för med lagföringsbeslut. Eftersom beslut om lagföringsbeslut räknas som personuppklarande, medan beslut om förundersökningsbegränsning inte gör det, innebär den förväntade effekten en minskning av såväl personuppklarade brott som i personuppklaringsprocenten. På grund av den huvudbeslutsprincip som tillämpas i statistiken kan en ökad användning av förundersökningsbegränsning framförallt inverka på redovisningen av lagföringsbeslut (om att väcka åtal och utfärda strafföreläggande) och leda till lägre nivåer för dessa. En viss försiktighet bör därmed iakttas vid tolkning av statistiken
  • Under februari 2013 driftsatte Polisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel-Pust) som ersatte Polisens tidigare ärendehanteringssystem Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vid driftsättningen brister, vilket inneburit att det använts i begränsad omfattning av polismyndigheterna. Brå har samarbetat med Polisen och Åklagarmyndigheten för att omhänderta och avhjälpa bristerna i systemet. Det större systemskifte som införandet av Pust utgör kan ge effekter som inledningsvis är svåra att överblicka. Det kan bland annat handla om tekniska faktorer, inlärning hos användarna och förändrade arbetssätt. Bristerna bedöms i nuläget endast ha en mindre påverkan på statistiken totalt sett. En generell rekommendation är dock att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som hanteras i Siebel-Pust, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grovt) samt trafikbrott som t.ex. rattfylleribrott och olovlig körning. Övriga brottstyper hanteras fortfarande i en RIF-anpassad version av ärendehanteringssystemet RAR (se nedan).
  • I och med driftsättningarna av Siebel-Pust samt den RIF-anpassade versionen av ärendehanteringssystemet RAR infördes under våren 2013 unika identiteter på brott och brottsmisstankar. Unika identiteter gör det möjligt att följa exempelvis ett brott genom rättskedjan. Identiteterna som har införts som en del av utvecklingen inom samordningen för Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF), har lett till att en mer exakt beräkning av antalet person uppklarade brott i statistiken kan göras. Analyser visar dock att införandet av unika identiteter inte ger några större skillnader i resultatet, jämfört med det tidigare mindre exakta tillvägagångssättet att räkna personuppklarade brott.
  • Under 2012 genomförde Åklagarmyndigheten och Polisen anpassningar av sina ärendehanteringssystem för att uppfylla de krav på informationsutbyte, som myndigheterna i rättsväsendet beslutat om inom samordingen för Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Åklagarmyndigheten driftsatte sitt anpassade system i december, medan Polisen succesivt införde förändringarna i de 21 polismyndigheterna under perioden september till december. Förändringarna innebär bland annat förbättrade möjligheter att spåra hanteringen av enskilda brott och brottsmisstankar hos Åklagarmyndigheten och Polisen. En annan förändring är att grundinformation som anges i registreringen av brott och misstänkta personer har standardiserats. I och med förändringarna bör en viss försiktighet iakttas då statistiken tolkas.
  • År 2010 gjordes anpassningar i Brås statistikdatabas som följd av Åklagarmyndighetens införande av ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), se nedanstående punkter. Syftet med anpassningarna var att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av anmälda brott som registrerats hos Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten. I Cåbra har en unik brottsidentitet (BID) införts som ger bättre möjligheter att identifiera och följa upp enskilda brott. Det gäller till exempel brott som av administrativa skäl flyttas mellan olika ärenden eller åklagarkammare. Inverkan på statistiken över personuppklarade brott totalt sett är marginell, men märkbar för statistiken över uppklarade borgenärs- och skattebrott där det finns en misstänkt person. År 2008 tillkom cirka 16 procent fler personuppklarade skattebrott samt 2 procent fler personuppklarade borgenärsbrott som en effekt av anpassningen. För 2009 var motsvarande värden 25 respektive 6 procent. Jämförelser av uppklarade skattebrott åren 2007–2010 är därför inte relevanta, och man bör även vara försiktig när det gäller jämförelser av borgenärsbrott under dessa år. För mer information kontakta Brå, Enheten för Rättsstatistik.
  • I samband med införandet av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem (Cåbra) under andra halvåret 2007 gjorde Ekobrottsmyndigheten justeringar av reglerna för antalsräkning och registrering av de anmälda brotten. I enlighet med anvisningarna i Kodning av brott som finns publicerade på www.bra.se övergick Ekobrottsmyndigheten till en mer extensiv antalsräkning, som innebär att användare nu registrerar ett brott för varje deklaration eller räkenskapsår. I tidigare praxis registrerades endast ett brott oavsett antal deklarationer och utan hänsyn till hur många räkenskapsår som omfattades. Förändringen genomfördes under 2008. Även personuppklaringsprocenten för dessa brott påverkades av förändringen eftersom antalet anmälda brott ingår i beräkningen av detta mått. Samtidigt som antalet uppklarade brott har ökat något har antalet redovisade anmälda brott blivit betydligt fler sedan år 2007 enligt ovanstående beskrivning. Detta ger en lägre uppklaringsprocent. För utförligare information, se avsnittet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009länk till annan webbplats (Brå, rapport 2010:15).
  • Under 2007 införde Åklagarmyndigheten ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) som ersatte tidigare system (Brådis och Envis). Systemomläggningen påbörjades i februari 2007 och skedde successivt i olika åklagarkammare fram till juni 2007. Förbättringen i statistiken över anmälda brott till följd av systemomläggningen berör brott som vanligtvis anmäls direkt till åklagaren, såsom skattebrott, miljöbrott och borgenärsbrott (11 kap. BrB). Ändringen innebär att även information om brott som saknar en misstänkt person levereras till Brå. Samtliga anmälda brott i dessa kategorier ingår därmed i statistiken från och med 2007. Tidigare år redovisades endast anmälda brott där det fanns en skäligen misstänkt person. Detta har medfört att det från och med 2007 redovisas betydligt fler anmälda skattebrott, miljöbrott och borgenärsbrott jämfört med tidigare år. Även personuppklaringsprocenten för dessa brott påverkas av förändringen. Effekten blir att uppklaringsprocenten för 2007 blir lägre jämfört med tidigare år på grund av att fler anmälningar räknas med i statistiken. För utförligare information, se avsnittet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009länk till annan webbplats (Brå, rapport 2010:15).


Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)