Om statistiken
När är ett brott uppklarat?
Brott i avslutade brottsutredningar delas in som personuppklarade brott och tekniskt uppklarade brott i statistiken över uppklarade brott. I de fall utredningen fortfarande är pågående vid tidpunkten för framtagandet av statistiken betraktas brottet som ouppklarat och redovisas ej i statistiken över uppklarade brott. Det gäller även brott som anses omöjliga att klara upp.
Begreppet tekniskt uppklarat innebär att polisen och/eller åklagaren kommit till en punkt i utredningen där det inte är möjligt eller meningsfullt att fortsätta utredningen. Att ett beslut i en brottsutredning definieras som uppklarat behöver alltså inte betyda att en misstänkt gärningsperson har knutits till brottet, utan begreppet omfattar även beslut som innebär att brottet fått en annan typ av klarläggande. Ett exempel på ett sådant beslut är då en utredning avslutas för att den händelse som anmälan avser inte är ett brott.
För att få en uppfattning om vilken framgång polis och åklagare har med att identifiera och knyta misstänkta personer till de anmälda brotten ska man studera statistiken över personuppklarade brott. Denna statistik omfattar brott där åklagare beslutat om att väcka åtal, meddela åtalsunderlåtelse eller utfärda strafföreläggande. För att fatta dessa beslut krävs att det finns en skäligen misstänkt gärningsperson.
Det är viktigt att komma ihåg att även om en person kan anses vara skäligen misstänkt efter en avslutad brottsutredning så är det först vid laga kraftvunnen dom eller godkännande av strafföreläggande och meddelad åtalsunderlåtelse som en person i juridisk mening har konstaterats vara skyldig till brott. Uppgifter om antalet personer som dömts eller på annat sätt lagförts för brott finns i statistiken över lagförda personer. Här följer en förklaring av de olika begrepp som förekommer i statistiken över uppklarade brott.
Personuppklarade brott
Ett brott anses personuppklarat när man kan binda en gärningsperson till brottet. Det sker genom att åklagaren fattar beslut om att väcka åtal, utfärdar strafföreläggande (böter och/eller villkorlig dom) eller beslutar om åtalsunderlåtelse.
Tekniskt uppklarade brott
Det kan vara ärenden där man inte kan styrka att ett brott har begåtts eller att den misstänkte är minderårig (under 15 år). Det kan också vara att den anmälda gärningen inte bedöms vara ett brott eller att det visar sig att den misstänkte personen är avliden.
Ouppklarade brott
Här återfinns bland annat brott som fortfarande är under utredning. Till gruppen ouppklarade brott räknas även brott som anses omöjliga att klara upp. Orsaken till det kan vara att det saknas spaningsuppslag, att spaningarna inte lett till något resultat eller att utredningen visat att den skäligen misstänkte personen antingen är oskyldig eller att det inte går att styrka att han eller hon begått brottet.
Uppklaringsprocenten och personuppklaringsprocenten
Här redovisas antalet brott som antingen personuppklarats eller klarats upp tekniskt under ett år, i relation till antalet anmälda brott under samma år, redovisat i procent. Förenklat divideras antal uppklarade brott med antal anmälda brott = uppklaringsprocenten. Det är dock viktigt att tänka på att de uppklarade brott som ligger till grund för uträkningen, även kan gälla brott som anmälts tidigare år. Samma beräkning gäller för personuppklaringsprocenten.
Jämförelser över tid
Statistiken över uppklarade brott har förts från år 1950. Statistiken påverkas i stort sett av samma förändringar som påverkar statistiken över anmälda brott, till exempel ny insamlingsteknik eller nya redovisningssätt. Detta och förändringar i lagstiftningen har på olika sätt påverkat statistikens jämförbarhet. Nedan följer en sammanställning av några förändringar sedan 1999 som i större eller mindre grad har påverkat statistiken över uppklarade brott. Det finns även andra faktorer som påverkar jämförbarheten och tolkningen av statistiken. De beskrivs bland annat i Brå-rapporten Konsten att läsa statistik om brottslighet.
År 2009 gjordes en ändring i Brås statistiksystem. Förändringen gäller en regel som begränsar inläsning av olika beslut som tas på registrerade misstankar. Regeln togs fram mot bakgrund av förhållanden som ej längre gäller och har därför tagits bort. Efter ändringen medges inläsning av samtliga beslut som tagits på registrerade misstankar. Regeln påverkade endast de beslut på misstankar som levereras till Brå via polisen. Eftersom de flesta misstankar levereras från Åklagarmyndighetens system har borttagandet av regeln inte påverkat statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer mer än marginellt år 2009.
År 2008 redovisades betydligt fler anmälda skatte- och borgenärsbrott än tidigare år. Mellan 1998 och fram till första halvåret 2007 underskattades antalet anmälda brott för dessa brottskategorier. Under den perioden fick Brå endast information om anmälda brott från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten i de fall där det fanns en skäligen misstänkt person. Underskattningen beror på begränsningar i ärendehanteringssystemen. Under 2007 införde Åklagarmyndigheten ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) som även används av Ekobrottsmyndigheten. Efter införandet av det nya ärendehanteringssystemet får Brå även information om anmälda skatte- och borgenärsbrott där det inte finns någon misstänkt person eller där misstanken är av lägre grad än skäligen. Under 2007 kunde man också i statistiken se en relativt stor ökning av antalet anmälda ekobrott, vilket är en förväntad effekt av systemskiftet. År 2008 låg antalet anmälda brott på ungefär motsvarande nivå som innan år 1998. Brå kan nu redovisa samma typ av information när det gäller anmälda skatte- och borgenärsbrott som före 1998. Följaktligen är statistiken över anmälda skatte- och borgenärsbrott 2007 och 2008 ej jämförbar med åren 1998—2006. Även uppklaringsprocenten för dessa brott påverkades av förändringen eftersom antalet anmälda brott ingår i beräkningen av detta mått. Samtidigt som antalet uppklarade brott har ökat något har antalet redovisade anmälda brott blivit betydligt fler sedan år 2007, enligt ovanstående beskrivning. Detta ger en lägre uppklaringsprocent.
Ytterligare faktorer, förutom att det faktiska antalet kan ha ökat, som delvis har påverkat antalet anmälda skatte- och borgenärsbrott är en förändring i registreringen och antalsräkningen av dessa brott. I och med att det nya ärendehanteringssystemet infördes under andra halvåret 2007, hade Ekobrottsmyndigheten anledning att uppmärksamma antalsräkning och registrering av de anmälda brotten. Det innebär att man numera i många fall registrerade ett brott för varje deklaration eller räkenskapsår där man tidigare registrerade ett brott oavsett antal deklarationer eller ett brott per bolag oavsett hur många räkenskapsår som omfattades. Detta är i enlighet med anvisningarna Kodning av brott som finns publicerade på www.bra.se
. Under år 2008 underlättade man även för användarna av ärendehanteringssystemet när det gäller registrering och redigering av en större mängd brott. Under 2007 införde Åklagarmyndigheten successivt ett nytt ärendesystem (Cåbra) som ersatte åklagarnas tidigare ärendesystem (Brådis och Envis). Systemomläggningen påbörjades i februari 2007 och skedde successivt i olika åklagarkammare fram till juni 2007. Uppgifter från både de gamla systemen och det nya systemet ligger till grund för statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer, men även till viss del för statistiken över anmälda brott (de flesta anmälda brott kommer från polisen). Två förbättringar i statistiken för år 2007, dels i anmälda brott (se nedan), dels i misstänkta personer (se sammanfattning över misstänkta personer år 2007), har kunnat genomföras eftersom systemomläggningen innebär att åklagaren numera förutom misstankar även hanterar brott där det inte finns en misstänkt person. Denna systemomläggning kan ha påverkat statistiken över anmälda, uppklarade brott och misstänkta personer år 2007 och därmed jämförbarheten med tidigare år. Analyser av statistiken tyder dock på att systemomläggningen generellt sett endast påverkat statistiken i marginell omfattning. För vissa typer av anmälda brott där förbättringen av statistiken gjorts (se nedan) är dock påverkan större.
Förbättringen i statistiken för anmälda brott till följd av systemomläggningen berör brott som vanligtvis anmäls direkt till åklagaren, såsom skattebrott, miljöbrott och borgenärsbrott (kap. 11 brottsbalken). Ändringen innebär att även information om brott som saknar en misstäkt person efter systemomläggningen levereras till Brå. Samtliga anmälda brott av dessa kategorier ingår därmed i statistiken från och med år 2007, till skillnad från tidigare år då endast den här typen av anmälda brott redovisades om det fanns en skäligen misstäkt person. Detta har medfört att det från och med 2007 redovisas betydligt fler anmälda skattebrott, miljöbrott och borgenärsbrott jämfört med tidigare år. Tidigare har alltså antalet anmälda brott för dessa brottskategorier underskattats. Även uppklaringsprocenten för dessa brott påverkas av förändringen eftersom antalet anmälda brott ingår i beräkningen av detta mått. Effekten blir att uppklaringsprocenten för 2007 blir lägre jämfört med tidigare år på grund av att fler anmälningar räknas med i statistiken. Det är därför inte relevant att jämföra uppklaringsprocenten för dessa brott år 2007 med tidigare år.I statistiken över anmälda brott har mindre brister upptäckts som berör vissa typer av skattebrott åren 2005—2006 och brott avseende föroreningar från fartyg för åren 2002—2006. Det innebär att nämnda brott underskattats något under dessa år. En jämförelse med år 2007 är således inte relevant.
Redovisningen av misstänkta minderåriga i statistiken har förändrats från och med 2005. I tidigare statistik kunde misstänkta minderåriga redovisas under "misstänkt person finns" och "övrigt" om det fanns en registrerad misstanke. Detta har inneburit att man inte kunnat utläsa det exakta antalet misstänkta minderåriga. Därför har redovisningen ändrats från och med 2005 så att alla med beslutet "misstänkta minderåriga" redovisas under kolumnen misstänkt minderårig, oavsett om besluten har någon registrerad misstänkt person eller inte.
Under inrapporteringen till 2000 års statistik började nya datarutiner användas. Nya datasystem byggdes upp inom polisväsendet och Brå anpassade sina system efter dessa, vilket kan ha påverkat uppgifterna i denna statistik. Bland annat befaras en underrapportering till statistiksystemet av uppgifter om misstänkta personer, som togs in via så kallade personblad. Dessa skulle slopas från och med år 2000, men det finns indikationer på att de i viss mån slopades redan i slutet av år 1999. Olika brott påverkas i olika grad. Bland annat är inte uppgifterna om anmälda trafikbrott för åren från och med år 2000 jämförbara med tidigare uppgifter. För mer information om förändringar se årsboken Kriminalstatistik 2000.
Fram till slutet av 1999 registrerades beslut som berörde personer som varit skäligen misstänkta för brott, på ett blankettset (personblad) som användes av både polis och åklagare. I slutet av år 1999 slopades personbladet i samband med systemomläggningen av registren inom rättsväsendet. Analyser tyder på att effekterna av omläggningen är marginella för det totala antalet uppklarade brott. De kan dock vara olika för olika typer av brott. En mer detaljerad beskrivning av hur statistiken påverkades av omläggningen finns i publikationerna Kriminalstatistik 1999 och Kriminalstatistik 2000.
