Rån

I stort sett alla rån mot banker och värdetransporter anmäls till polisen, liksom en stor del av butiksrånen.

Antalet anmälda rån har varierat något under de senaste åren. Under 2012 anmäldes 9 210 rån, varav de flesta var rån mot privatpersoner. Trots den stora ökningen i anmälningar under de senaste årtiondena har andelen som klaras upp inte minskat, vilket visar att polis och åklagare prioriterar rånen.

Antalet anmälda rån minskade 2012 med 5 procent jämfört med föregående år. Totalt anmäldes 9 210 rån. Antalet rån mot privatpersoner (personrån), som är den vanligaste råntypen, minskade med 6 procent jämfört med 2011. Både det totala antalet anmälda rån och personrån ligger kvar på den relativt stabila nivå som rått under tioårsperioden 2003–2012. Antalet anmälda rån i övriga kategorier är betydligt färre, men grövre eftersom det relativt sett är vanligare att förövarna använder skjutvapen.

Butiksrånen minskade

Bland de övriga kategorierna återfinns bland annat butiksrån, som under 2012 minskade med 6 procent jämfört med året innan till 734 anmälda brott. År 2012 anmäldes 21 rån mot bank, vilket är en minskning från 2011. De anmälda bankrånen är en liten brottstyp som uppvisat stora antalsmässiga variationer under åren. Även antalet anmälda rån mot värdetransporter, som ökade med 15 anmälda brott under 2012 till 50 brott har visat relativt stora svängningar under 00-talet. Taxirånen minskade med 21 anmälda brott till 40 anmälda brott under 2012.

Enligt statistiken ökade rånen kraftigt under 1990-talet och har sedan 2000-talet hållit en jämn, men historiskt sett hög nivå. Särskilt utsatta är ungdomar i storstäder och personer som arbetar i jourlivsbutiker, videobutiker, kiosker, tobaksaffärer och guld- och juvelerarbutiker.

Spaningsarbete effektivt mot bankrån

I stort sett alla rån mot banker och värdetransporter anmäls till polisen, liksom en stor del av butiksrånen – på så sätt vet vi att siffrorna i statistiken speglar verkligheten. Sedan mitten av 1990-talet har bankrånen minskat. Under perioden 2010—2011 anmäldes 40 bankrån per år vilket är den lägsta nivån på 30 år. Att nivån är så låg beror på säkrare tekniska lösningar, att det blivit mindre vanligt med kontanter och att det helt enkelt finns färre post- och bankkontor att råna. Polisen arbetar dessutom med riktade insatser mot vissa grupper, vilket också haft betydelse.

Mindre än hälften av personrånen anmäls

Den mest anmälda typen av rån är personrån. De står för 75 procent av alla rån. Ett vanligt scenario när det gäller personrån är att en ung person blir rånad av ett flertal okända ungdomar på en offentlig plats. Gärningspersonerna är ofta ungdomar som är inne i en kriminell karriär och som har allvarliga sociala problem, med till exempel missbruk. Vi vet inte säkert hur många som råkar ut för personrån, eftersom många av dem som exempelvis blir rånade på mobilen eller andra tillhörigheter på gatan aldrig hör av sig till polisen. Klart är att mindre än hälften av alla personrån kommer till polisens kännedom.

Det är ovanligt att personrån klaras upp – bara 12 procent av personrånen leder till åtgärd från åklagare efter utredning. Andra typer av rån har betydligt högre uppklaring, exempelvis så klarades närmare 30 procent av butiksrånen upp under 2010.

Fängelse vanligaste påföljden

Under 2010 lagfördes omkring 1 000 personer för rån som huvudbrott varav 65 personer för grovt rån som huvudbrott. Om ett rån rubriceras som grovt döms nästan alltid gärningspersonerna till fängelse, unga döms till sluten ungdomsvård. Den genomsnittliga strafftiden vid fängelsedomar för grovt rån var fyra år och sju månader 2007. Även när brottsrubriceringen är av normalgraden, det vill säga rån, är fängelse (eller för ungdomar sluten ungdomsvård) den vanligaste påföljden. Den genomsnittliga utdömda strafftiden för rån var 2007 ett år och sju månader.