Hot och påverkan

Ensam kvinna på kvällen. Foto: Tina Miguel

Forskning visar att det framför allt är brottsoffer som drabbas av otillåten påverkan. Foto: Tina Miguel

När någon försöker påverka brottsoffer och vittnen i syfte att dölja ett brott talar vi om otillåten påverkan. Med detta menas allt från hot och trakasserier till våld eller skadegörelse. Det handlar ofta om att få den utsatta personen att inte anmäla ett brott eller att komma med oriktiga uppgifter som gynnar gärningspersonen.

Att försöka påverka rättsprocessen med hot och andra metoder rubriceras som övergrepp i rättssak. En specialstudie som Brå har gjort visar att antalet anmälningar om övergrepp i rättssak ökade med 70 procent mellan 1999 och 2006. Sedan brottstypen började redovisas som en egen post i kriminalstatistiken 2009 har anmälningarna ökat ytterligare till närmare 5–6 000 per år.

Även om det ofta talas om hot mot vittnen, visar forskning att det framför allt är brottsoffer som drabbas. Just när det gäller den organiserade brottsligheten kommer hoten antagligen inte till myndigheternas kännedom – om de drabbade själva är brottsbelastade och involverade i nätverkets brottslighet är benägenheten att anmäla brottet förmodligen låg.

Unga vet inte att det är ett allvarligt brott

När det gäller de brott som faktiskt polisanmäls så är många av gärningspersonerna mycket unga och ofta omedvetna om att det är olagligt att försöka påverka någon att inte anmäla ett brott. Bland unga så är det vanligt med trakasserier på nätet eller via sms, men brottsoffer eller vittnen hotas även direkt på brottsplatsen. Ibland uttalas hot framför polisen, vilket är ett tecken på att ungdomar inte vet att det är ett brott. Än mindre vet de att det är ett allvarligt brott som ofta kan medföra strängare straff än det grundbrott som de försöker dölja. Under åren har synen på övergrepp i rättssak skärpts och brottet kan nu ge upp till åtta år i fängelse i grova fall.

Hotet kommer ofta direkt efter brottet

Det är något fler män än kvinnor som drabbas, och gärningspersonerna är oftast män. Framför allt är det brottsoffer som drabbas av hot eller våld i samband med att brott begås. Oftast sker hotet i samband med själva brottstillfället, till exempel när ett brottsoffer direkt efter en misshandel hotas med repressalier om hon eller han gör en anmälan.

Just hot om våld är den vanligaste formen av övergrepp i rättssak, faktiskt våld förekommer mer sällan. Däremot kan hotet få en förstärkt effekt eftersom det ofta uttalas i samband med våld. Ibland är det svårt att skilja ut övergrepp i rättssak från grundbrottet, till exempel när någon har blivit misshandlad och hotad om vartannat och under en längre tid. Detta kan innebära att övergrepp i rättssak ibland inte anmäls.

Det är genom konsekvenserna för rättsprocessen som otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen gör sig synlig. Vissa personer står på sig, trots påtryckningar, medan andra ändrar sina redogörelser eller inte längre vill medverka i rättsprocessen. Det riskerar att försvåra utredningar och åtal av brott och därmed göra det möjligt för gärningspersoner att fortsätta med sin brottslighet.

Olaga förföljelse och kontaktförbud

Olaga förföljelse infördes i brottsbalken den 1 oktober 2011. Därför är 2012 det första året då anmälda brott för brottstypen finns tillgängligt för hela året. 2012 anmäldes 914 brott för olaga förföljelse.

Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med lagen om kontaktförbud för att förbättra situationen för de personer som på olika sätt riskerar att utsättas eller har utsatts för våld, hot och trakasserier. Lagändringen innebär bland annat möjligheter till övervakning med hjälp av elektronisk fotboja.

År 2012 anmäldes 6 400 överträdelser av kontaktförbud, vilket är en ökning med 1 130 brott, sedan föregående år. Vid denna typ av brott är det vanligt att en enskild gärningsperson begår ett upprepat antal överträdelser mot ett kontaktförbud vilket ger upphov till ett stort antal brott i anmälan. Enligt uppgifter från Åklagarmyndigheten utfärdades 4 150 kontaktförbud under året, vilket är fler än föregående år.

En av sex politiker utsatt för trakasserier, hot eller våld

Många av landets politiker har blivit utsatta med anledning av sitt förtroendeuppdrag. Särskilt utsatt är ordförandeposten där en fjärdedel uppger att de utsatts för främst hot och trakasserier. Det visar Brås studie Politikernas trygghetsundersökning, där 10 000 förtroendevalda politiker svarat på frågor om oro och utsatthet för hot, våld och trakasserier i samband med sitt uppdrag som politiker.

Bland de tillfrågade ledamöterna i fullmäktige uppger 16 procent att de någon gång under 2011 utsattes för hot, våld eller trakasserier. Majoriteten av dem som drabbades under föregående år, utsattes flera gånger (79 procent). Två särskilt utsatta positioner är ordförande i socialnämnd och styrelseordförande, där 36 respektive 35 procent uppger att de utsatts.